Från 260 till 5 800 gigawattimmar vindkraftsel på tio år - men ryms vindkraften i södra Finland?
På Kimitoön planeras södra Finlands största vindkraftspark. Det finns många orsaker för kommunens beslutsfattare att vilja förverkliga vindkraftsplanen - till exempel skatteintäkter.
Men inte ett enda spadtag för vindkraftsparken har tagits på snart tio år.
- Jag visste att sådant här tar tid, men att det skulle ta så här länge trodde jag inte. Jag hoppas ännu kunna övertyga politiker om att det är en bra plan vi har lagt fram, säger Ansgar Hahn, vd för Egentliga Finlands Energi som vill förverkliga vindkraftsparken.
Enligt Hahn finns det vindkraftsmotståndare bland beslutsfattarna som aktivt motarbetar och bromsar upp politiska beslut.
- Jag förväntar mig en transparent och rättvis behandling av vindkraftsplanerna. Jag accepterar fullmäktiges beslut oberoende om det blir ett ja eller nej. Men jag kan inte godkänna något konstigt bakrumsbeslut som görs av en minoritet med anti-vindkraftspolitiker bakom stängda dörrar.
Vindkraftsparken på Kimitoön skulle bli den största vindkraftsparken i södra Finland med 26 vindmöllor. Just nu innehas rekordet av Hangö med fyra vindkraftverk.
Enligt Anni Mikkonen, vd för Finlands vindkraftsförening, är det ovanligt att det planeras större vindkraftsparker i södra Finland.
- Om man ser på de 250 vindkraftsparkerna som är under planering så ligger de flesta, om inte alla, längre norrut. När man sedan söker om lov brukar man sätta in så många vindkraftverk som möjligt i det första utkastet, för att sedan pruta och gå ner i antalet, säger hon.
2018 stannade utbyggnaden av vindkraften i Finland helt på grund av höga produktionskostnader och nedskärningar i de statliga vindkraftsstöden.
I dag anser Anni Mikkonen att landbaserade vindkraftverk kan byggas utan statligt stöd.
- Men lönsamheten ökar ju större vindkraftverken är, därför växer de i storlek nu. De havsbaserade vindkraftverken däremot är så pass dyra att där behövs statligt stöd om de ska vara värda att bygga, säger hon.
Som bäst byggs 178 vindkraftverk med en kapacitet på 790 MW utan statligt stöd.
Vindkraften till havs anses vara dyr dels på grund av hur fastighetsskatten är utformad.
Vindkraften behövs
Att de statliga stöden nu gjorts om stör inte Ansgar Hahn. Han hade oberoende inte tänkt söka om statligt stöd för vindkraftsparken på Kimitoön.
- Vi visste redan i ett tidigt skede att det inte var möjligt att söka om stöd för den här platsen. Landbaserad vindkraft är det billigaste sättet att bygga ut förnyelsebar energi så det kommer att gå utan stöd också, säger han.
2018 godkändes många projekt som byggs utan stöd eller med stöd om marknadspriset sjunker under 30 euro. I västra Lappland byggs för tillfället Finlands största vindkraftverk.
Medan de planerade vindkraftverken på Kimitoön har en maxhöjd på 205 meter, är de största vindkraftverken som byggs i Finland just nu drygt 240 meter höga. Rotorbladen till dessa jättar har en diameter på 162 meter.
År 2008 producerade Finlands vindkraftverk 0,26 Terawattimmar el.
År 2018 fanns det 2040 Megawatt installerad kapacitet vilket täckte 5,6 procent av landets totala elanvändning. Samma år producerade Finlands 700 vindmöllor sammanlagt 5,8 Terawattimmar el.
Till år 2025 har Finland satt som mål att producera totalt 9 Terawattimmar på ett år.
Myndigheterna ser vindkraften som en viktig del i arbetet med att nå ett koldioxidneutralt samhälle fram till 2035. Finland har minskat sina utsläpp med över 21 procent jämfört med 1990 års nivå och kommer att uppnå EU:s klimatmål för 2020 i förtid.
Men för att nå målet på 1,5 grader globalt innebär det att utsläppen av växthusgaser måste begränsas ytterligare också i Finland.
Elektrifieringen av samhället förutsätter en betydande ökning av den förnybara energiproduktionen och därför anser regeringen att vindkraftens andel av Finlands energiproduktion ska öka.
Vill se ett beslut hos fullmäktige
Sedan planerna för vindkraftsparken påbörjades år 2010 har mycket hänt. Kommundirektören i kommunen har bytts ut och gamla tjänstemän har lämnat posten.
- Det är förskräckligt att en kommunal process har tagit nästan tio år. Jag anser att ärendet borde gå vidare till fullmäktige som kan fatta beslut om huruvida man godkänner eller förkastar planen, säger tekniska nämndens ordförande Helena Fabritius, Sfp.
Enligt henne måste operatören och markägarna få ett svar, och hon anser att det finns tillräckligt med dokument för att politikerna ska kunna fatta beslut i frågan.
- Markägarna kan ha andra intressenter för sin mark som de vill börja jobba med om inte vindkraftsplanerna förverkligas, säger Fabritius.
Delgeneralplanen för vindkraftsparken har alltså ännu inte behandlats av Kimitoöns kommunfullmäktige.
Ärendet har bollats mellan tekniska nämnden och kommunstyrelsen. Men också Egentliga Finlands Energi har emellanåt hållit en låg profil samtidigt som folk har besvärat sig mot planerna.
Senast åkte den tillbaka till tekniska nämnden eftersom man vill se en ny och uppdaterad bullerutredning.
- Det står i planerna att en ny ordentlig bullerutredning med rätt vindkraftsturbin görs i samband med bygglovsansökan. Men för att komma så långt måste planen först godkännas i fullmäktige, säger Helena Fabritius.
Ansgar Hahn uppskattar att vindkraftsparken innebär en investering på mellan 85 och 95 miljoner euro. En hel del pengar skulle också landa hos lokala entreprenörer både under och efter arbetet med vindkraftsparken.
- Följer vi det som sker i södra Österbotten kan vi räkna med skatteinkomster på 600 000-700 000 euro per år. Jag anser att det är en ganska betydande summa för kommunen, om vi till exempel tänker på hur resultatet såg ut för kommunen förra året, säger Fabritius.
Också markägare i vindkraftsområdet skulle få en del ersättningar för markarrenden, som i sin tur leder till mer skatteintäkter för kommunen.
- Dessutom blir det infrastruktur som ska hållas i skick och det skapas säkert en del arbetstillfällen. Arbetsplatserna växer inte på träd här så jag ser det som en positiv möjlighet, säger Fabritius.
Bullerutredning nu eller senare?
Om, eller när, vindkraftsplanen godkänns av Kimitoöns fullmäktige kommer bygglovsansökan att behandlas. Där avgörs det vilka vindmöllor som får byggas och om entreprenören behöver ansöka om ett miljötillstånd för vindkraftsparken.
Enligt miljöförvaltningen krävs normalt inget miljötillstånd för anläggandet av vindkraftsparker. Men om verksamheten på grund av buller eller blinkeffekter kan medföra besvär för invånarna i närområdet kan det behövas.
Enligt myndigheterna är det bäst om man placerar och planerar vindkraftverken tillräckligt långt från bebyggelse eller andra objekt som kan störas.
- Jag tycker att det är konstigt att vi begär en ny bullerutredning i det här skedet eftersom vi redan har en som följer den lag som gällde då bullerutredningen gjordes. I planen finns det dessutom inskrivet att en ny bullerutredning ska göras i bygglovsskedet med de vindturbiner som är aktuella i dag, säger Fabritius och fortsätter:
- I dagens läge vet vi att antalet turbiner måste minska, de som är planerade nu kommer inte att kunna förverkligas i bygglovsskedet. När vi nu bara har en plan som ser på att området kan lämpa sig för vindkraft, ser jag inte nyttan med att det i det här skedet görs en ny utredning.
Enligt vänsterförbundets Tomy Wass godkänner man att en vindkraftpark kan byggas i området om planen godkänns, med eller utan en ny bullerutredning.
- Som tjänsteman förstår jag inte riktigt den här inställningen. Om vi har en planprocess som syftar till att man ska ha eller inte ska ha en vindkraftspark, då ska man välja att man vill ha en vindkraftpark eller inte. Jag tycker att man ska vara så rakryggad att man antingen röstar för eller emot vindkraftparken utan att använda behovet av en ny bullerutredning som verktyg, säger Anneli Pahta.
Vad hälsar du åt dem som bor i området och som känner att de inte har fått tillräckligt med information och är oroliga över vindkraftsplanerna?
- De som bor i området har ingått ett avtal med operatören genom vilket de får en viss ersättning om de bor eller har mark på vindupptagningsområdet. Om de nu är oroliga, varför var de inte det för tio år sedan när de skrev under avtalet? Det är sent att stiga tidigt upp så att säga, säger Helena Fabritius och fortsätter:
- Jag ser inte varför man ska behöva vara orolig, vindkraften byggs ut och vi har en lagstiftning gällande bullernivåer som kommer att följas. Jag tycker också att det är viktigt att särskilja att vi gör en plan och senare ett bygglovsskede, det är två skilda saker.
