Lögndetektorn: Hälsohumbug blomstrar på nätet – så här känner du igen skrönorna

På nätet finns en aldrig sinande mängd av vilseledande, felaktig och till och med skadlig information beträffande hälsa. Hälsohumbug når oss från alla håll: den florerar på de sociala medierna, opinionsbildare delar med sig av sina åsikter och vi nås via de traditionella medierna.

Doktorand Pauli Ohukainen, som skriver bloggen Tervettä skeptisyyttä, sund skepticism på finska, ger tips på hur du kan känna igen rent svammel och lurendrejeri.

En tumregel är att hälsonyheter som snabbt sprids på de sociala medierna ofta är vilseledande:
Enligt ett färskt expertutlåtande var endast tre av de populäraste hälsonyheterna år 2018 vetenskapligt hållbara.

Antti Heikkiläs bok med medicinfri hälsoinformation väckte för en tid sedan rabalder i Finland. En del läkare anser att Heikkiläs påståenden kan vara direkt hälsovådliga. HS.fi artikel

De större kedjorna Kesko och S-gruppen drog tillbaka Lääkkeetön elämä -boken (betyder ungefär ett medicinfritt liv) från sina affärer medan bokhandlarna valde att inte ta ställning till innehållet.

Skepsis ry tilldelade 2018 bokens utgivare Otava årets humbugpris. Förlaget har nyligen publicerat den fjärde upplagan av boken. I den har de rättat över tio uppenbara felaktigheter.

Tack vare sociala medierna är det lätt att samla grupper av hängivna kring bluff som berör hälsa. Särskilt ämnen som berör näring och näringslära väcker starka känslor.

Kost och dieter hänger nära samman med identitet och det förenar grupper med samma identitetsuppfattning.

– Hälsa är en personlig angelägenhet där alla upplever sig vara experter. Därför är myter kring hälsa så populära säger, Pauli Ohukainen.

– I kollektiv som uppstår på de sociala medierna formas den egna åsikten så att den stöder kollektivets allmänna uppfattning. Då blir det svårt att förhålla sig neutralt till information som står i strid med kollektivets åsikt.

Ohukainen forskar i risker med hjärtsjukdomar och kolesterolämnesomsättning. På sin fritid skriver han en blogg om desinformation gällande olika aspekter på hälsa.

Ohukainen skriver utöver sin blogg långa och utförliga diskussionsunderlag på Facebook. Han för tålmodiga diskussioner med människor av olika åsikt.
Tervettä skeptisyyttä-bloggen har på Facebook över 9000 följare och hans uppdateringar gillas regelbundet av hundratals människor.

Hälsodravel är enligt Ohukainen en bieffekt av ett välmående och stabilt samhälle. När det inte förekommer akuta kriser eller hot är det möjligt att sätta sin energi på saftfasta och superfoods.

Träna tankemusklerna dagligen

– Tillgången på information är i dag större än någonsin tidigare i historien. Det här leder obönhörligt till att också mängden felaktig information hela tiden ökar, säger Pauli Ohukainen.

– Därför är det viktigt att utveckla sina kunskaper i kritiskt tänkande. Annars kan man inte skilja det goda från det dåliga. Det sanna från det osanna.

Enligt Ohukainen kan man träna upp sin förmåga till källkritik. Man kan träna sig i att känna igen humbug på samma sätt som man kan träna på gym, till exempel. Allt börjar med att man godkänner sina egna tankars bristfällighet.

– Vi har alla någon snedvridning i vårt sätt att tänka. Grunden för kritiskt tänkande är att godkänna den här snedvridningen. Det gör oss ödmjukare och med det kommer man redan långt, säger Ohukainen.

– Att ta det första steget kan vara väldigt svårt, men det är också det viktigaste steget.

En dylik förvrängning är den vi kallar verifieringsillusion. Det innebär att en människa gärna söker sig till sådan information som förstärker hens världsbild. Ingen är immun mot det här, enligt Ohukainen.

– Jag får dagligen fast mig själv för verifieringsillusion.

Vinn dig själv i en debatt

En annan övning i kritiskt tänkande är att försöka besegra sig själv i en debatt.

– Om du redan har en åsikt när du läser ny information, försök med att aktivt övertyga dig själv till att byta åsikt. Debattera med dig själv. Försök att hitta sätt att se saken från ett annat perspektiv.

När man söker motsättningar mellan olika synsätt och väger skillnaden mellan dem, kan man märka vilken sida som är mer logisk och har mer bevis.

– Du kan också försöka tänka vad det skulle krävas för att du skulle ändra din åsikt.

Som tredje punkt rekommenderar Ohukainen att den som tänker kritiskt gärna ska undvika att ta starkt ställning, om hen inte inte är insatt i saken. Då är det lättare att byta åsikt om det skulle behövas.

Det är bättre att närma sig ny information genom en utvärderingsprocess än genom slutresultatet. Argumentationen är viktigare än själva åsikten.

Gör humbugen någon skada?

De som försvarar humbuginformation förlitar sig ofta på anekdoter där de själva eller någon de känner har fått hjälp av till exempel någon alternativ vårdform. Ohukainen påminner om att man med hjälp av anekdoter kan argumentera för precis vad som helst.

– I en mindre lokaltidning fanns det en berättelse om en person som efter att ha insjuknat i cancer beslöt sig för att börja supa. Efter ett par månader hade cancern försvunnit. Ändå skulle säkert ingen rekommendera alkohol som cancermedicin, säger Ohukainen.

– Också om en anekdot är sann så finns det med stor sannolikhet en annan anekdot som bevisar det totalt motsatta.

Som motvikt till de här historierna finns det en enorm mängd med betydligt tråkigare berättelser om någon som följt den föreskrivna medicineringen eller normala näringsrekommendationen och deras hälsotillstånd har blivit bättre. De händelserna blir inte berättelser som sprider sig på nätet eller når rubrikerna.

Det är också typiskt att fråga om humbugen medför någon skada? Om någon tror på lurendrejeriet och väljer sin vård enligt det, är inte det vars och ens ensak?

När det gäller allvarliga sjukdomar är skadeverkningarna uppenbara. Om man lämnar cancer obehandlad leder det ofta till döden.

– Jag anser ändå att till och med tillsynes ofarlig humbug egentligen också är skadlig, säger Ohukainen.

– Humbuginformation upprätthåller ett bredare trossystem och en allmän acceptans av existensen av humbug.
Om ett apotek säljer homeopatiska produkter vidmakthåller det en kultur av vidskepelse. När det finns humbug överallt och ingen reagerar, sker det en normalisering.

Skäl att värdesätta expertis

Många önskar att de skulle veta vad de kan tro på. Alla har inte tid att leta efter samstämmighet i åsikter inom den akademiska världen eller läsa forskningsrapporter inom alla intressanta områden.

– En sund respekt och tillit till expertis har kanske delvis glömts bort i dagens värld, säger Ohukainen.

– Jag förespråkar ingen blind tilltro till auktoriteter men det är bra att komma ihåg att en del arbetar med att producera och hantera hälsoinformation. Största delen av dem är människor som vill väl och inte har hemliga motiv och konspirationer.

En rörmokares perspektiv vid en rörrenovering väger tyngre än en lekmans. På samma sätt borde en åsikt uttalad av en professionell inom vårdbranschen eller en forskare väga tyngre än den som inte har utbildning inom området eller arbetar i det yrket.

– Man kan ta reda på vilken åsikt experter överlag har. Det är ofta en bra tillförlitlighetsmätare.

Den här artikeln är en översättning av artikeln, Valheenpaljastaja: Terveyshuuhaa kukoistaa netissä – näin opit tunnistamaan sen, skriven av Johanna Vehkoo.

Lögndetektorn tar upp fakta och fiktion på nätet och i de sociala medierna.