För ett år sedan utfördes en spektakulär myndighetsräd mot ryskägda villor i den åboländska skärgården – det var början på slutet för mytomspunna Airiston Helmi

Då dagen gryr i Åboland lördagen den 22 september 2018 blåser det fortfarande kraftigt ute i skärgården. I många hem inleds morgonen med att inspektera stormskadorna från natten innan. Samma morgon genomför en 400 man stark insatsstyrka sammansatt av olika myndigheter en spektakulär räd mot flera fastigheter i skärgården.

I Ybbersnäs i Pargas inleder jordbrukaren Thomas Willberg sin morgon med att granska stängslet som omgärdar området där hans kor betar. Då han närmar sig granntomten hoppar två maskerade män ut ur en skåpbil, de är tungt beväpnade och förklarar att en polisoperation pågår.

För Willberg återstår att vända om och gå hem tillbaka.

Drygt 20 kilometer från Ybbersnäs vaknar Leo Gästgivar i sin stuga på ön Kattlot. Han vill ta en titt på sin brygga eftersom han är orolig att den tagit skada av stormen. Väl nere vid bryggan möts han av en överraskande syn, en beväpnad 40 man stark insatsstyrka i två ribbåtar har sökt skydd för vinden i hans vik.

Gästgivar tror att det handlar om en försvarsövning ända tills han ser att styrkan styr mot grannön Säckilot och tar iland där. På distans ser han gränsbevakningens fartyg patrullera, ovanför flyger helikoptrar och flygplan.

Bolaget

Airiston Helmi dök upp i nyhetsrapporteringen redan 2008 då bolaget beviljades bygglov för sin första villa i Pargas. År 2011 beviljades bygglovet för att bygga det som kommit att symbolisera bolagets fastigheter i skärgården; ”lyxvillan” med helikopterplatta i Ybbersnäs.
Det här är början på slutet för ryskägda bolaget Airiston Helmi.

En rättsttvist med en granne som misstänker att den massiva fastigheten används för inkvartering skapar rubriker i flera års tid. Airiston Helmi och dess förehavanden börjar få mer och mer uppmärksamhet.

Det visar sig att bolaget systematiskt införskaffat sig byggnader och tomter på strategiska platser som farleder och militära skyddsområden.

Enligt lantmäteriverket har Airiston Helmi köpt och sålt landområden i den åboländska skärgården för 9,2 miljoner euro under perioden 2007-2014.

Enligt säljarna betalade Airiston Helmi alltid det begärda priset eller ett betydligt högre pris. Enligt säljarna hade pengarna betalats snabbt och pengarnas ursprung väckte aldrig misstankar. De trodde att köparen var ett företag som verkar inom resebranschen.

I Pargas lämnar bolaget in bygglovsansökningar för tiotals olika byggnader.

Bryggor och kajer byggs ut och ställs i ordning på de uppköpta tomterna. Hamnar muddras och nya stora fastigheter uppförs på olika håll i skärgården.

Flera av fastigheterna liknar hotellanläggningar men ortsborna lägger märke till att de sällan har besökare. Mängden parabolantenner och övervakningskameror skiljer villorna från övriga stugor i närområdet.

Bolaget köper också upp gamla fartyg som varit i marinens användning och de förtöjs utanför Ybbersnäsvillan.

Kopplingarna till Ryssland genom den ryska ägaren och fastigheternas nära läge till strategiskt viktiga platser börjar diskuteras mer och mer med åren.

Pavel Melnikov

Bakom Airiston Helmi står den ryska affärsmannen Pavel Melnikov. Melnikov sägs ha förälskat sig i den åboländska skärgårdens vackra vyer under seglatser i regionen.

Senare utredningar visar att Melnikov äger flera bolag i Ryssland och Polen. Han har byggt upp sin förmögenhet i bland annat VVS-branschen.

Hans företag i S:t Petersburg säljer bland annat vattenledningar, värmeelement och varmvattenberedare. Han har också varit aktiv inom fastighetsbranschen i Moskvatrakten.

Han har ett pass från Malta och uppger Ungern som sin hemort. Han har ordnat bolagsstämmor i Italien, dit har man också spårat Airiston Helmis ägararrangemang.

I en intervju till Helsingin Sanomat förklarar Melnikov att han samlar på öar på samma sätt som andra samlar på konst. Att han är en ivrig simmare som tycker om att simma runt sina öar förklarar alla de bryggor som han låtit bygga på sina öar.

På en av Melnikovs öar finns liten simbassäng med tak täckt av kamouflagenät.

En säkerhetspolitisk fråga

Redan före tillslaget mot Airiston Helmi väcker utländska köpares tomtaffärer på strategiskt viktiga platser i Finland mycket diskussion.

Experter på säkerhetspolitik, en del politiker och anonyma källor inom försvarsmakten höjer ett varningens finger; tomtaffärerna ses som en viktig säkerhetspolitisk fråga som borde tas på allvar.

En av bristerna som lyfts upp är att det saknas kontrollmekanismer för utländskt ägande i Finland. Något som kommer att ändra i efterdyningarna av räden mot Airiston Helmi.

Medierna tar också upp frågan om utländskt ägande i Finland. Yles granskande program Spotlight intresserar sig för Airiston Helmis affärer i Åboland.

I ett försök att försöka få flygbilder från Ybbersnäs under vårvintern 2018 får Yles drönare plötsligt ett fel och den kraschar på isen utanför lyxvillan i Pargas. Kameran från drönaren försvinner spårlöst.

Räden

Medan den säkerhetspolitiska diskussionen pågår startar Centralkriminalpolisen en egen utredning mot bolaget.

Centralkriminalpolisen misstänker att personerna bakom Airiston Helmi tvättat pengar för flera miljoner euro och att de gjort sig skyldiga till grovt skattebedrägeri. Dessutom misstänks företaget ha använt sig av svart arbetskraft då fastigheterna byggdes.

Tidigt på morgonen den 22 september 2018 samlas en styrka på 400 personer från polisen, försvarsmakten, gränsbevakningen och skatteförvaltningen för en gemensam insats.

Målet är Airiston Helmis 17 byggnaden på nio olika platser i skärgården.

Till sitt förfogande har styrkan båtar, helikopter och flygplan. Med dragna vapen söker de igenom lyxvillan i Ybbersnäs.

Under veckoslutet 22-23 september 2018 grips tre personer och myndigheterna konfiskerar 3,5 miljoner euro i pengar. Sedlar för flera hundra tusen euro hittas i plastpåsar i de åboländska fastigheterna.

Polisen beslagtar också datorer, USB-minnen och portabla hårddiskar med hundratusentals filer.

Porten till Ybbersnäsvillan röjdes undan i samband med räden.

Vid bryggan i Ybbersnäs ligger försvarsmaktens gamla fartyg förtöjda, trots uppmaningar har de aldrig målats om av den nya ägaren.

Dagen efter räden avslöjar dåvarande statsministern Juha Sipilä att både han och presidenten fått veta om tillslaget på förhand.

Samtidigt dementeras spekulationerna om att räden skulle ha haft säkerhetspolitiska motiv av Centralkriminalpolisen.

Utredningen

En av de tre personer som grips i samband med räden friges snabbt. Ägaren Pavel Melnikov hör inte till de gripna.

Enligt Centralkriminalpolisen kommer han att förhöras i ett senare skede av utredningen.

En 36-årig rysk man som fungerat som styrelsemedlem i Airiston Helmi häktas misstänkt för grovt skattebedrägeri. En 51-årig estnisk man häktas för medhjälp till grovt skattebedrägeri.

Båda männen släpps på fri fot efter att ha suttit häktade i månader, den ryske mannen friges så sent som i februari 2019. De är i skrivande stund fortfarande misstänkta för brott.

Den sista häktade personen släpptes på fri fot i februari 2019.

I centrum av utredningen står Pavel Melnikov, han äger personligen hälften av fastigheterna, andra hälften ägs av Airiston Helmi Oy. Han äger Airiston Helmi helt och hållet, så direkt och indirekt äger Pavel Melnikov allt.

Senare på hösten kräver Pavel Melnikov en upphävning av konfiskeringen. Enligt Airiston Helmis representant Kari Uoti har pengarna ett lagligt ursprung.

Uoti hävdar att de 3,5 miljoner euro i kontanter som konfiskerades i Airiston Helmis lokaler härrör från Pavel Melnikovs eget konto.

Melnikov säger i Helsingin Sanomats intervju att han inte litar på banker i Ryssland och att han därför brukar lyfta pengar under sina Finlandsbesök.

Melnikov ifrågasätter också lagligheten i den omfattande husrannsakan. Egentliga Finlands tingsrätt konstaterar ändå att allt gick lagenligt till. Melnikov får tillbaka två ringar som beslagtogs i samband med räden.

För polisen blir utredningen ovanligt omfattande. Sammanlagt 210 terabyte data kopieras från apparater och servrar som beslagtogs i samband med husrannsakan.

Största delen av materialet är skrivet på främmande språk och Centralkriminalpolisen får en handräckning av Skyddspolisen och Försvarsmakten för genomgången. Dessutom samarbetar man intensivt med Skatteförvaltningen.

Mannekängdocka på Säckilot september 2018.

De Pargasföretag som samarbetat med Airiston Helmi hörs också i samband med utredningen. Företagen säger man inte haft några skäl att misstänka pengarnas ursprung.

Enligt Centralkriminalpolisen blir förundersökningen troligen blir klar 2020. Långt över 20 personer är misstänkta för brott i samband med härvan.

Rätt att ingripa i fastighetsaffärer

Direkt efter tillslaget får debatten om utländskt markägande vatten på kvarn. Experter på försvarsfrågor anser att räden är en markering mot Ryssland medan polisen upprepade gånger förklarar att det handlar om ekonomisk brottslighet.

Beslutsfattarna får också bråttom. En ny lagändring klubbas igenom som gör det möjligt att begränsa utlänningars markköp. Ändringen, som träder ikraft 2020, berör medborgare från länder utanför EES-området.

Dåvarande justitieministern Antti Häkkänen (Saml) medgav att Finland varit för blåögd i sin säkerhetspolitik

Lagändringen ger staten rätt till förköp av områden som ligger försvarsmaktens eller gränsbevakningens anläggningar. I praktiken betyder det att försvarsmakten eller Försvarsministeriet kan stoppa markköp med hänvisning till den nationella säkerheten.

Staten får också större möjligheter att tvångsinlösa strategiskt viktig mark.

Konkurs och likvidation

Sommaren 2019 blir det klart att Airiston Helmi inte längre klarar av att bedriva affärsverksamhet. Bolaget försätts i likvidation.

Företagets bankkonton är stängda och ingen bank vill öppna konton för företaget, berättar Kari Uoti. Han betonar att lagen ålägger banker att låta privatpersoner öppna bankkonton, men en liknande bestämmelse finns inte för företag.

Det här leder till att Airiston Helmi nu upphör att existera.

Dokumentförstörare och kassaskåp i Airiston Helmis fastighet på Säckilot 12 november 2018.

Uoti påpekar att företaget inte är skyldig pengar åt någon annan än dess ägare, Pavel Melnikov. Men tre fordringsägare kräver ändå bolaget på sammanlagt cirka 2 miljoner euro.

Den största av dessa är Skatteförvaltningen som kräver Airiston Helmi på 1,7 miljoner euro, främst på grund av obetalda skatter.

Melnikov meddelar i slutet av sommaren 2019 att han kommer att sälja all egendom och avsäga sig ägarskapet till fastigheterna som hör till företaget.

I praktiken har företaget redan börjat sälja sina fastigheter i Åbolands skärgård.

Text & Video: Niclas Lundqvist
Bearbetning: Dann Pettersson, Lotta Sundström