5 fallgropar för studenter - så fixar du biffen med FPA

Återbetalning av stödmånader eller uteblivet bostadsstöd är aldrig kul. Ändå tacklar FPA liknande problem med stöden för studenter varje år. Svenska Yle har listat de vanligaste fallgroparna, och hur du undviker dem.

1. Kolla upp antalet stödmånader du har kvar - och vad som gäller om du byter från en utbildning till en annan

Studierna på hälft och stödmånader som sinar? Här kan du som studerande hamna av flera olika orsaker. Reglerna om hur många stödmånader du har till ditt förfogande har ändrat flera gånger och är olika för olika utbildningar, så det gäller att ha koll på vad som gäller just en själv och den examen man studerar för.

Till exempel för avläggande av den vanligaste universitetsexamen är stödmånaderna sammanlagt 48 till antalet (för högre och lägre examen sammanlagt). Med nio stödmånader per läsår blir det fem år och tre månader.

- Det är ett ganska litet antal stödmånader. Man får nog vara ganska effektiv och ta hänsyn till antalet månader man har kvar, säger FPA:s Ilpo Lahtinen.

Speciellt knepigt kan det bli för högskolestudenter som antingen avbryter sina studier för att söka in till en annan utbildning, eller som vill avlägga flera examina.

- Under det här årtiondet har man ändrat reglerna som gäller stödmånadernas antal flera gånger. Hur många stödmånader man har beror på när man påbörjat sina första högskolestudier och när man börjat med nya studier, förklarar Lahtinen.

Det här är något att hålla i tankarna också för den som nu inleder sina studier, men börjar tveka på om valet av studieinriktning känns rätt.

- Om man märker att det man studerar inte är ens grej, kan det bli problem med att få månaderna att räcka till. Antalet stödmånader innehåller inte mycket tid att fundera eller hitta sin plats.

2. Studietakten kollas upp årligen - är du sjuk en längre tid går det att byta till sjukdagpenning

För att få studiestöd måste studierna löpa. Om studierna inte går framåt i tillräckligt snabb takt kan stödet bli tidsbegränsat eller dras in helt och hållet.

För högskolor gäller i genomsnitt minst 5 studiepoäng per stödmånad och minst 20 studiepoäng under varje läsår. En stödmånad är en månad med studiepenning eller bostadstillägg eller både och.

FPA följer upp studieframgången i oktober varje år. Uppföljningen gäller det föregående läsåret.

Det kan vara bra att komma ihåg att man också kan vara sjukledig från studierna. Om studierna inte löper på grund av sjukdom kan studenten ansöka om sjukdagpenning. På så sätt kan hen spara på de begränsade stödmånaderna hen är berättigad till, till de månader hen studerar på heltid.

- Blir man sjuk, fysiskt eller mentalt, är det alltid bättre att ta kontakt med läkare för att få ett läkarintyg och kunna byta till sjukdagspenning. Då blir det inte problem med studieframgång eller antal stödmånader, och då kvarstår också möjligheten att få studielånskompensation, förklarar Lahtinen.

- Har man fått sjukdagpenning kan vi förlänga tiden som berättigar till studielånskompensation. Men fortsätter man lyfta studiestöd utan att få studiepoäng betyder det troligen att man får problem både med studiestödets maximitid och uppföljningen av studieframgången, och kan förlora möjligheten till studielånskompensation.

3. Håll koll på inkomstgränser för att slippa betala tillbaka

Ifall du jobbar vid sidan av studierna gäller det att ha koll på hur mycket du får förtjäna. Årsinkomstgränsen per kalenderår beror på antalet studiestödmånader.

År 2019 får en person som lyfter studiestöd under nio månader ha max 11 973 euro i inkomster. Varje år spräcker tusentals studenter inkomstgränserna och blir därför tvungna att betala tillbaka studiestöd. Du kan kolla din egen inkomstgräns via FPA:s e-tjänster.

Den som också ansöker om allmänt bostadsbidrag ska hålla i tankarna att inkomstgränserna är olika för de två stödformerna.

4. Bor du ihop med en vän? Fixa egna hyresavtal!

Studerande kan ansöka om allmänt bostadsbidrag. Enligt Lahtinen finns det en hel del fallgropar förknippade med bostadsbidraget som kan leda till otrevliga överraskningar.

I samboförhållanden påverkar också sambons inkomster möjligheterna till bostadsbidrag. Den principen kan bli en stötesten också då vänner bor kollektivt med gemensamt hyreskontrakt. Har en person stora inkomster kan alla bli utan bostadsbidrag.

Lösningen för dem som bor med kompisar är att alla har ett eget hyresavtal. Då påverkas inte bostadsstödet av andras inkomster.

- För den som bor med sin partner finns inte den möjligheten. Sambon har ett gemensamt ansvar för hyran, säger Lahtinen.

Många unga kan ha en liten annan uppfattning om vad som avses. Man får till exempel höra att "hon är bara min flickvän, inte är vi sambon"

Ibland är de är oklart för FPA om två personer som bor i samma lägenhet lever i ett parförhållande eller inte.

- Alltid då det kommer en ny ansökan om bostadsbidrag för ett hushåll med två personer tar man ställning till den här frågan. Man kan till exempel utreda hur stor bostaden är och ifall personerna bott ihop tidigare.

- Vid behov ber FPA personerna om en utredning. Det är knepigt för båda parter, det finns ju ingen enkelt sätt att bevisa hur det ligger till. Det är flera saker som påverkar vad man kommer fram till.

FPA:s syn på samboförhållande är svartvitt, det finns inga mellanformer. Ibland krockar därför myndighetens tolkning med personernas egna tolkningar av sin relations status.

- Många unga kan ha en liten annan uppfattning om vad som avses. Man får till exempel höra att "hon är bara min flickvän, inte är vi sambon". Men det finns inga mellanformer, har man en pojk- eller flickvän är man med tanke på stödformer sambon.

5. Meddela FPA om dina inkomster ändrar - det kan inverka på ditt bostadsbidrag

Medan studiestödets inkomstgräns gäller per kalenderår och kollas i efterhand, ska den som söker bostadsbidrag komma med en uppskattning gällande sina inkomster redan i ansökningsskedet. Om inkomsterna ändrar väsentligt ska det meddelas till FPA och bidragssumman kan justeras.

- Bostadsbidragets regler gällande hur inkomster beaktas är inte enkla. Förfarandet är olika beroende på om inkomsterna är regelbundna, om personen är visstids- eller tillsvidareanställd, eller om inkomsterna varierar. Det är inte heller alltid helt entydigt när man är skyldig att meddela om förändrade inkomster.

- Ofta gäller frågor en student som har ett så kallat nollavtal (varierande arbetstid) där man inte på förhand vet om det kommer att finnas jobb eller hur mycket en kommer att tjäna. Då är frågan vad som ska skrivas på bostadsbidragsblanketten, säger Lahtinen .

Överlag uppmanar Ilpo Lahtinen studerande att vara speciellt uppmärksamma då det sker förändringar på ett eller annat plan. Den som efter att ha inlett studierna tutar och kör i jämn takt utan större omställningar borde inte stöta på överraskningar. Men allt som oftast sker det också en del förändringar i människors liv under studieåren.

- Det är då situationen ändrar på något vis som man ska vara noggrann med tanke på reglerna för studiestödet och bostadsbidraget. Kolla upp hur den förändrade livssituationen påverkar bidragen. Är man osäker ska man kontakta kundservicen.