Högerpopulistiska AfD i stark medvind i östtyska delstatstvalen - partiet kan för första gången bli störst

På söndag hålls i Tyskland två högintressanta val i de östtyska delstaterna Sachsen och Brandenburg. För första gången kan det högerpopulistiska, dels högerextrema partiet Alternative für Deutschland till och med bli största parti i en tysk delstat.

Platsen där vi står är allt annat än optimal för att komma i kontakt med väljare. Biltrafiken är livlig och med jämna mellanrum bullrar en spårvagn förbi.

Det är egentligen mycket få mänskor som rör sig här och av dem är det ännu färre som vill uttala sig om varför de plockar upp det högerpopulistiska AfD:s valreklam.

– Jag röstade tidigare på socialdemokraterna men också på kristdemokraterna. Det här var tills jag märkte att de har tappat kontakten till de vanliga mänskorna.

Det säger Klaus Augustin som har hittat till platsen, men så är han också själv AfD-medlem sedan några år tillbaka.

Ingen vill samarbeta

Trots att det i sommarregnet bland bilar och spårvagnar definitivt inte verkar så, så är det med största sannolikhet det sachsiska delstatsvalets vinnarparti som står representerat här.

Det vet också Alexander Wiesner som är kandidat för AfD här i de södra stadsdelarna av Leipzig.

– Att det ser bra ut för oss hänger ihop med att vi lyssnar på folk och talar med dem om deras problem. Det må sen gälla arbete, skatter som vi vill ha sänkta eller skolan, säger Wiesner.

Och det är inte bara med främlingsfientliga paroler utan också med löften om att så gott som allt ska kunna ordnas som AfD nu plockar röster.

I Sachsen väntas partiet få omkring 25 procent av rösterna och ännu för några veckor sedan såg det ut som om man till och med kunde bli större än kristdemokraterna som har styrt delstaten sedan återföreningen.

De senaste dagarnas opinionsmätningar visar ändå att CDU skulle få över trettio procent av rösterna.

I granndelstaten Brandenburg ligger AfD så gott som jämsides med socialdemokraterna och här kan AfD till och med bli störst på söndag.

Trots att alla opinionsmätningar pekar på ett mycket gott resultat för högerpopulisterna, så lär partiet hittas i opposition också efter de två valen.

– I dagens läge utesluter alla andra partier ett regeringssamarbete med oss, vilket väl säger något om deras demokratiuppfattning, säger Wiesner.

”Erbjuder inga lösningar”

Vid en annan valtillställning på andra sidan Leipzig träffar jag kristdemokraten och parlamentsledamoten Holger Gasse.

Han ser främst brister i demokratiuppfattningen på annat håll och han säger enligt partilinjen nej till samarbete med AfD.

– Den här truppen har suttit i parlamentet de senaste fem åren och kallat såväl regeringschef som förbundskansler för folkförrädare. I en demokrati förväntar jag mig ett annat umgänge, så för min del vill jag inte ha något med de här personerna att göra, säger Gasse.

– AfD ser nog en massa problem, men presenterar aldrig några fungerande lösningar, fortsätter Gasse.

Samma bedömning gör man också några meter bort där CDU:s möjliga regeringspartner, de gröna har parkerat sin valcykel.

– Folk tycks tro att AfD plötsligt ska lösa alla politiska problem. Det här trots att man i sitt program inte ens har med de här frågorna, säger de grönas kandidat Johannes Spenn.

”Signal i riktning Berlin”

I normalfall skulle delstatsvalen i de befolkningsmässigt små östtyska delstaterna inte väcka så värst mycket intresse. I år har valen ändå en stor signalverkan.

Det handlar inte endast om AfD:s sannolika framgång, utan också om de tyska regeringspartiernas brist på framgång.

I båda delstater väntas de traditionellt stora partierna, kristdemokraterna i Sachsen och socialdemokraterna i Brandenburg åka på brakförluster jämfört med valen för fem år sedan.

– Om regeringspartierna CDU och SPD nu förlorar så stort att de inte tillsammans skulle få ihop en regering i varken Sachsen eller Brandenburg, så är det förstås en alarmsignal i riktning Berlin, säger statsvetaren Hendrik Träger.

Att AfD har blivit så starkt just i de östtyska delstaterna har enligt honom många förklaringar. Det handlar till exempel inte endast om att många är besvikna över vad den tyska återföreningen förde med sig.

– De östtyska väljarna är mycket rörliga och har för det mesta inga starka kopplingar till partierna. Man tar alltså varje gång på nytt ställning till om man överhuvudtaget ska välja och i så fall också vilket parti man ska välja.

– Den här gången verkar den här inställningen gagna framför allt AfD, säger Träger.

AfD:s många ansikten

Träger poängterar också att AfD är ett parti som tillåter många olika åsikter och en hel del personligheteter som inte nödvändigtvis är inne på samma linje.

– Många väljare verkar plocka ut just det som passar bäst och så bryr man sig inte om andra saker som partiet också står för, säger Träger.

– För en del är partiet konservativt, andra ser det som ekonomiskt liberalt eller eurokritiskt.

Och så finns det förstås de som ser det som ett främlingsfientligt (ytter)högerparti. I synnerhet i de östra delstaterna har den så kallade ”flygeln” inom AfD stegvis fört partiet allt mer mot det högerradikala hållet.

– Högerextremister har vi inte i partiet. De blir uteslutna, konstaterar Klaus Augustin.

– Det är medierna och de utdöende folkpartierna som genom de här beskyllningarna på alla sätt vill bekämpa oss, hävdar å sin sida AfD-kandidaten Wiesner.