USA och talibanerna nära avtal - men kriget i Afghanistan kan fortsätta

USA:s chefsförhandlare för Afghanistan Zalmay Khalilzad uppger att USA och talibangerillan står på tröskeln till ett fredsavtal.

Khalilziad, som i dag reser till Afghanistan, skriver på Twitter att ett avtal nu är mycket nära.

‒ Vi står på tröskeln till en överenskommelse som kommer att minska våldet och öppna nya dörrar för afghaner att sitta ned tillsammans och förhandla fram en hedervärd och stabil fred, skrev han.

Samtidigt har talibanerna angripit ytterligare en större stad. Läget i provinsen Baghlans huvudstad Puli Khumri rapporteras vara kritiskt. Staden hotar att falla om regeringsstyrkorna inte snabbt får förstärkningar, uppger en polistalesman.

‒ Människor flyr sina hem och försöker komma bort från staden, sade provinsfullmäktigemedlemmen Mabobullah Ghafari.

Visar styrka

I går anföll talibanerna staden Kunduz, men retirerade senare på dagen. Offensiven är sannolikt ett sätt för talibanerna att stärka sin ställning vid förhandlingsbordet.

Allt pekar på att förhandlingarna mellan USA och talibanerna är på slutrakan. Vita husets mål var att få ett avtal till den 1 september vilket har satt hård tidspress på den amerikanska delegationen.

Enligt iakttagare har parterna sannolikt redan enats om ett avtal. Nu återstår bara att kontrollera att språket i de olika översättningarna överensstämmer med varandra.

Lovar goda nyheter

Talibantalesmannen Suhail Shahin sade för några dagar sedan att han hoppas att talibanerna snart kan komma med goda nyheter för det afghanska folket.

‒ Vi är nära att avsluta ockupationen och nå en fredlig lösning för Afghanistan, sade han.

Men många afghaner oroas över vad avtalet kommer att innehålla. Förhandlingarna har hållits bakom stängda dörrar och mycket lite har läckt ut.

USA:s president Donald Trump har lovat ett slut på landets längsta krig någonsin och många afghaner befarar att Washington är villigt att sälja afghanska intressen för att uppnå det målet.

Halvt avtal

När förhandlingarna inleddes sade Khalilzad att det fanns fyra huvudpunkter: ett amerikanskt tillbakadragande från Afghanistan, anti-terrorgarantier från talibanerna, en permanent vapenvila i hela Afghanistan och att den afghanska regeringen tas med i förhandlingsprocessen.

Förhandlingarna skulle även föras så att inget är överenskommet innan allt är överenskommet. Men brådskan att nå en överenskommelse inom tidsgränsen från Washington har tvingat USA att kompromissa.

De två första punkterna på agendan är relativt enkla. USA drar tillbaka sina styrkor i utbyte mot att talibanerna lovar att Afghanistan inte på nytt ska bli en bas för terrorister.

Både USA och talibanerna vill se de amerikanska styrkorna resa hem. Talibanerna är villiga att ge garantier i utbyte mot ett amerikanskt tillbakadragande, frågan är bara hur de ska uppfyllas och verifieras.

De två andra punkterna är svårare. Talibanerna har aldrig gått med på det amerikanska kravet att alla fyra punkter ska lösas samtidigt. Nu verkar det som att amerikanerna gett efter och gått med på att flytta vapenvilan och de afghanska förhandlingarna fram i tiden.

Enligt en diplomatkälla har parterna endast enats om att upphöra med attacker mot varandra. En vapenvila mellan talibanerna och den afghanska regeringen kräver ett nytt avtal, och de förhandlingarna har ännu inte inletts.

Inget slut på kriget

Om uppgifterna stämmer betyder det att det viktigaste hoppet för vanliga afghaner ‒ ett slut på den årtionden långa dödandet ‒ inte uppfylls. I stället kan striderna i värsta fall trappas upp.

Talibanernas vilja att förhandla om en vapenvila ökar knappast om deras krav på ett amerikanskt tillbakadragande uppfylls först.

Om det ska bli en varaktig fred i Afghanistan måste talibanerna göra kompromisser, men rörelsen känner sig nu stark samtidigt som den afghanska regeringen försvagas av en eventuell amerikansk reträtt.

Talibanerna har tills vidare vägrar att förhandla med Afghanistans regering. Rebellerna ser regeringen som amerikanska marionetter. Inget tyder heller på att rörelsen vill avsluta kriget på annat sätt än genom att marschera in i Kabul.

‒ De säger åt folket: Vi har har besegrat amerikanerna, amerikanerna flyr och samtidigt som de flyr har de gett oss nycklarna till Kabul. Det är inte ett budskap om försoning, säger Afghanistanexperten Michael Semple vid Queen’s University i Belfast.