Istida bergsränna ska bort när Spårjokern byggs: "Berättar något om vår tid då allt gammalt får ge vika"

Förberedelsearbetet inför byggandet av Spårjokern är i full gång. I stadsdelen Botby hotas en istida ränna i berget att stryka med då snabbspårvägen ska byggas. En invånarförening har ansökt om åtgärdsförbud men fick nej av NTM-centralen.

Längs Viksvägen och Filarvägen i östra Helsingfors är förberedelsearbetet inför byggandet av snabbspårvägen Spårjokern i full gång.

Tanken med snabbspårvägen är att forsla resenärer mellan Kägeludden i Esbo och Östra centrum i Helsingfors.

Längs vägen syns avspärrningar, ett flertal arbetsfordon och personer iklädda neongula arbetskläder. Där Spårjokern ska byggas har träden närmast vägen jämnats med marken och ligger i stora högar i vägrenen.

I Björnfällarskogen alldeles intill Filarvägen finns också en kal bergfläck med en omkring tre meter lång fåra.

Det är jätterännan i Kasåkern.

Jätterännan är kring en halvmeter djup och trettio centimeter bred, och alldeles slät och rund i kanterna.

Men om allt går enligt planerna finns inte rännan kvar om en månad, eftersom berget måste bort då Spårjokern ska byggas.

Henrik Nyholm från invånarföreningen Hertonäs-sällskapet berättar att termen ränna, i betydelsen långsmal gryta från istiden, härstammar från just istidsspåret i Kasåkern.

Han konstaterar att det ju inte ser ut som en gryta, utan närmast en ränna.

Lite som en vattenrutschkana om man får tro Yle Huvudstadsregionens reporter.

- Arkitekten och lokala aktivisten Sulo Savolainen uppfann termen samtidigt som han hittade rännan år 1995, säger Nyholm.

Det finns flera teorier kring hur rännan har uppstått, men klart är att det är smältvatten från den tillbakadragande isen som har format berget.

NTM-centralen sa nej till åtgärdsförbud

Invånarföreningen Hertonäs-sällskapet har gjort så gott man kunnat för att förhindra att fåran demoleras.

Föreningen ansökte om ett åtgärdsförbud av NTM-centralen, som ändå konstaterade att det inte finns fog för ett sådant och valde att inte godkänna ansökan.

- Det känns dystert, men vanligtvis brukar inte NTM-centralen gå emot stora städer som Helsingfors, säger Nyholm.

Enligt NTM-centralen är det möjligt att bevara till exempel jättegrytor som naturminnen värda att skyddas. Men det är upp till staden att egenhändigt bestämma vad som är ett naturminne.

- Bollen ligger hos staden och vi hoppas ännu på att beslutsfattare med makt sätter stopp för det här och planerar vägsnutten på nytt, säger Nyholm.

Då Filarvägens avsnitt av Spårjokern planerades fanns två alternativ: att dra snabbspårvägen antingen i mitten av Filarvägen eller på ena sidan av den.

Efter många om och men blev beslutet att placera spårvägen på den sidan om Filarvägen där rännan finns alldeles intill vägrenen.

Också på andra sidan vägen finns spår av istiden, bland annat i form av jättegrytor.

- Rännan ser ut att vara i vägen för en cykelväg som ska byggas i samband med snabbspårvägen, men vi hoppas att planen ändras och vägen dras runt eller längs en brygga ovanför rännan, säger Nyholm.

"Den är inte speciell"

I karttjänsten som tillhandahålls av Helsingfors stad klassas rännan som värdefull. Staden har också arkiverat en digital kopia av rännan.

- Det är bra att det har gjorts, men nog berättar det här något om vår nutid då allt gammalt får ge vika för det nya hur som helst, säger Nyholm.

Enligt Helsingfors Stads trafikverk HST ska arbetet med att gräva ut berget inledas i början av september och pågå fram till mars 2020.

Det finns rännor från istiden också på andra håll i Helsingfors, men Nyholm anser trots det att den här rännan borde bevaras.

- Det är en av få rännor vi känner till i Helsingfors och den största och mest lättillgängliga, säger han.

Enligt universitetslektor Seija Kultti vid Helsingfors universitet är rännan i Botby ändå inte speciell.

- Den är väldigt vacker och den ska inte förstöras utan en bra orsak, men nu har staden kommit fram till att det finns belägg för det. Som ett geologiskt objekt är den inte så speciell, ens i Helsingforsområdet, säger hon.

Hon tycker också att invånarna är för sent ute.

- Om man vill skydda rännorna borde man ha tagit tag i saken mycket tidigare och inte först då området planläggs, säger Kultti och tillägger att områden ska skyddas för områdets skull och inte för att motsätta sig en viss byggnadsverksamhet.

Artikeln uppdaterad 3.9.2019 kl 16:01 med tillägget att cykelvägen byggs i samband med snabbspråvägen.