Finländare i Storbritannien och Nordirland stressar inte med att ansöka om uppehållstillstånd trots förestående brexit

De drygt 20 000 finländare, som bor i Storbritannien eller Nordirland, tar det lugnt med att ansöka om uppehållstillstånd fast de vill fortsätta att bo i landet efter brexit. Det är än så länge frivilligt men kommer att bli obligatoriskt.

Trög registrering

Om brexit sker utan avtal måste EU-medborgare, som har bott längre än fem år i Storbritannien, ansöka om ett permanent uppehållstillstånd - så kallad settled status - senast i december år 2020. Ifall utträdet trots allt sker med ett avtal så har de tid på sig till juni år 2021.

De som har bott i landet mindre än fem år kan ansöka om ett preliminärt uppehållstillstånd. Det kan senare förändras till ett permanent tillstånd.

Varför stressa?

Ville Forsman har bott i Storbritannien med sin brittiska fru i drygt två år. Innan dess bodde de i Turkiet. Han jobbar som vicedirektör för Democratic Progress Institute - en mycket internationell arbetsplats, där många kolleger oroar sig för huruvida de får stanna i landet efter brexit. Forsman själv har ännu inte ansökt om uppehållstillstånd.

- Allt är så osäkert, de hopar och ror så mycket så jag har tänkt att det är bäst att vänta och se, säger Forsman.

Nu ska han ändå sända in sin ansökan före brexitdagen den sista oktober. Det förekommer uppgifter om att rörelsefriheten kan ta slut direkt om utträdet sker utan avtal.

- Det kan också vara bluff eller ren förhandlingstaktik, säger Forsman, som inte tror att de värsta scenarierna kommer att förverkligas.

De hopar och ror så mycket så jag har tänkt att det är bäst att vänta och se

Ville Forsman

Familjens gemensamma barn är brittiska medborgare, men Forsmans äldsta son har finländskt och turkiskt medborgarskap. 15-åringen bor mest med sin mamma i Tyskland. Efter brexit behöver han visum för att komma till pappans familj.

- Vi måste börja räkna dagarna, säger Forsman med en suck.

Trötta på att oroa sig

Osäkerheten kring brexit har tröttat ut folk så att många inte orkar bry sig längre. En del vänder sig ändå till Finlands Sjömanskyrka med sin oro, men de är inte särskilt många.

- Inte har vi heller någon större visdom att dela med oss av eftersom mycket är så öppet, säger Marjaana Härkönen, som är präst och leder kyrkans verksamhet.

Härkönen har träffat finländare, som till exempel inte vågar åka hem för ett tag för att ta hand om sina åldersstigna föräldrar. De är osäkra på om de får återvända efter att ha tillbringat en tid i Finland.

Mångkulturella familjer har också vänt sig till Sjömanskyrkan med frågor om hur länge de kommer att kunna stanna i landet. Det är frågor, som inte heller kyrkan kan ge något klart svar på det.

- Vi kan egentligen bara lyssna på dem, säger Härkönen och hoppas att det snart skulle bli någon rätsida på situationen.

Härkönen själv har inte heller ännu ansökt om uppehållstillstånd.

- Jag litar tills vidare på att ansökningstiden går ut först i slutet av år 2020.