Världsunikt koncept - Matias Scheinin kör forskningsbåt som tickar in uppgifter var femte sekund: Vill förstå hur övergödda vatten och klimatkrisen hänger ihop
Påskyndas klimatförändringen av övergödningen i Östersjön? Den här frågan försöker forskarna vid Tvärminne zoologiska station i Hangö besvara.
Havsmanualens andra del ska berätta för oss hur kustvattnet mår längs med den västnyländska kusten.
Det har gått några år sedan Havsmanualens första del publicerades.
Den innehåller en utförlig kartläggning över de grunda vattenområdena i Raseborg.
Men framförallt är första delen en handbok med konkreta råd för hur man ska hålla strandvatten och landområden kring stränderna i gott skick eller förbättra deras tillstånd.
Nu fortsätter forskningsarbetet förutom i Raseborg, också i Hangö.
- Havsmanualen handlade om att beskriva det vi har i våra kustvatten, medan tvåan handlar om hur våra kustvatten mår och varifrån problemen härstammar, berättar Matias Scheinin som är projektledare för Havsmanualen 2.
Med en välutvecklad metodik undersöker Scheinin indikatorer på övergödning i vattnet. Det gör han till exempel genom att mäta halten av klorofyll-a eller löst, organiskt material i vattnet.
Manualens syfte är att kartlägga var det finns problem i vattenmiljön och sedan hitta rätt åtgärder och rikta dem mot de ställen där de gör störst nytta både för vattenmiljön och klimatet.
Vad är Havsmanualen 2?
Det är viktigt att ta i beaktande miljöns naturliga egenskaper: temperaturväxlingar, hur mycket vattnet blandas om och hur snabbt det sker.
- Allt det här gör det möjligt för oss att resonera oss till var problemen ligger.
Från och med islossningen har Scheinin åkt omkring med sin forskningsbåt i Hangö och Raseborg med två veckors mellanrum. Båtens automatiska mätsystem mäter ett tjugotal olika variabler.
- Sensorerna registrerar uppgifter om vattnet med fem sekunders mellanrum, vilket betyder avstånd från tio till femtio meter. Vi försöker täcka så gott som hela kusten i Hangö och Raseborg.
Såvitt Scheinin vet är konceptet unikt i världen.
Dragsvikens växtlighet inget att oroa sig för
Yle Västnyland skrev förra veckan om läget i Dragsviksfjärden där vattenväxtligheten enligt stugägare är rikligare än någonsin.
Scheinin menar att det läge som råder i Dragsviken i sig inte nödvändigtvis behöver betyda att vattnet blivit mera övergött, men att det ändå är känt att vattnet de facto är näringsrikt.
- Alla vet att vattnet är övergött just i Dragsviksområdet. Jag tycker myndigheterna har fullständig koll på läget där. Som forskare tycker jag inte heller det finns någonting akut att oroa sig.
Det har alltså mera att göra med regionala än lokala miljöfenomen
― Matias Scheinin, marinbiolog
Scheinin menar att massförekomsten av axslinga och knoppslinga i Dragsviken är en del av ett naturligt händelseförlopp.
- Det är klart att människan har sin inverkan men det kanske inte har hänt någonting just nu utan snarare längre bak i tiden. Det är mycket möjligt att den lokala miljön har blivit fördelaktigare för axslingan utan några som helst förändringar i närsaltstillförseln, säger Scheinin.
Växterna fungerar som en del av det lokala ekosystemet, men påverkar även delar av miljöns rekreationsvärde.
- Det är förstås även för mig störande när jag kör omkring med båten och har propellern full med växter.
Riklig växtlighet kan tyda på välmående vatten
- Ibland kan täta bestånd av vegetation på vissa ställen tyda på förbättrad vattenkvalitet. På ställen som i Dragsviken kan vattenvegetationen helt och hållet försvinna om det är riktigt eländigt.
För att med säkerhet kunna säga vad massförekomsten av axslinga i Dragsviken beror på, skulle det behövas objektiva mätningar på miljöns tillstånd som kan jämföras i både tid och rum, säger Scheinin.
- Det är precis det här som projektet Havsmanualen 2 strävar efter, säger Scheinin.
När det gäller Dragsviken har forskarna flera hundra mätpunkter som ger uppgifter med tre veckors mellanrum.
- Med hjälp av den här informationen borde man kunna rikta de mest ändamålsenliga åtgärderna dit de har störst nytta för vattenmiljöns och klimatets välmående.
Dragviksområdet är inte det enda vattenområdet där axslingan och knoppslingan trivs i år.
- Det som jag nu ser med blotta ögat från båten är att det tycks vara ett bra år för dessa arter. Det har alltså mera att göra med regionala än lokala miljöfenomen.
Reder ut hur vattenmiljön fungerar ur ett klimatperspektiv
Enligt i princip alla prognoser kommer nederbörden att öka och temperaturerna att stiga, vilket kommer att öka närsaltstillförseln till havet, säger Scheinin.
- Det finns ett samband mellan övergödning och klimatförändring.
Men Havsmanualen 2 utgår från ett motsatt perspektiv: Vad innebär övergödning ur ett klimatperspektiv?
Enligt Scheinin kan övergödningen innebära både positiva och negativa effekter för klimatet.
- Vilka är de omständigheter där övergödningen bidrar positivt eller negativt till klimatförändringen? Vattenmiljön kan agera både som en kolkälla och som en kolsänka.
För kommuner och myndigheter betyder det här i bästa fall att vi genom att hindra övergödning också kan bidra till att minska de negativa klimateffekterna, säger Scheinin.
- Man kan ta tillvara näringen så att vattnet mår bättre. Om man gör det på de rätta ställena skulle också klimatet gynnas. Det är en win-win-win-situation.
' /%3E%3C/svg%3E)
