Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
I den bästa av världar skulle alla offentliga institutioner och myndigheter i ett land med två nationalspråk ha bra namn på båda språken.
Problematiska, eller rentav dåliga, namn är något medierna och språkvårdarna tampas med varje vecka.
En institution som alla finländare har haft kontakt med i något skede av livet är Folkpensionsanstalten. Den heter Kansaneläkelaitos, Kela, på finska och Folkpensionsanstalten, FPA, på svenska. Namnet vållar inga problem för de svenskspråkiga medierna, även om en del av oss finlandssvenskar talar om Kela.
TE är en finsk förkortning
När det gäller arbets- och näringsbyrån stöter vi genast på ett problem. På finska förkortas työ- ja elinkeinotoimisto TE-toimisto och byråns tjänster TE-palvelut.
Det finns ingen motsvarande svensk förkortning, utan arbets- och näringsbyråerna skriver själva om TE-byrån och TE-tjänster på sin webbplats. Det leder naturligtvis till att även andra myndigheter och vanliga medborgare använder förkortningen TE på svenska.
Både namnvårdare och språkvårdare brukar avråda från att man i ett svenskt sammanhang använder namn som bildats utifrån en finsk förkortning. Men hur ska medierna då göra?
Förkortningar i namn kan vara svåra att förstå
Ibland är det svårt för en skribent att avväga vad som är mest begripligt för läsarna: den förkortning folk i allmänhet använder eller det som är språkligt mest korrekt.
I fallet med förkortningen TE rekommenderar mediespråkvården att journalisterna alltid skriver arbets- och näringsbyrån. Det är visserligen en aning längre, men även en oinvigd kan ana sig till vad en arbets- och näringsbyrå sysslar med, till skillnad från en TE-byrå.
Förkortningar är smidiga för intern kommunikation, men en text med många förkortningar blir lätt kryptisk.
När svenska namn saknas
När det bildas nya organisationer och myndigheter brukar medierna vara snabba med att skriva om dem och också fråga oss mediespråkvårdare hur de ska göra om det saknas ett svenskt namn.
Ibland måste man gräva lite för att hitta det svenska namnet. Exempelvis kan man få intrycket av att Myntverket i Finland saknar svenskt namn eller att namnet är föråldrat när man söker information om det på nätet. Det statliga företaget har bara finska och engelska webbsidor.
I några fall har organisationer och byggnader fått svenska namn i ett senare skede för att någon aktiv lokalpolitiker eller journalist ifrågasatt varför det bara finns ett finskt namn.
Kakolafunikularen och Ode
Två rätt färska exempel är snedhissen eller bergbanan i Åbo och centrumbiblioteket i Helsingfors. Båda hade enbart ett finskt namn i början, men efter en hel del diskussioner beslutade sig städerna för att ge dem svenska namn.
Kakolan funikulaari heter numera även Kakolafunikularen, och centrumbiblioteket Oodi fick namnet Ode på svenska.
I den bästa av världar tänker de som fattar beslut om nya namn flerspråkigt från början och samarbetar med namnvårdare och språkvårdare.
Språkkolumnen skrivs av språkvårdarna vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Språkkolumnen
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln