Fortfarande ingen sjukpenning för långvarig utmattning i Finland - Stressläkaren: “Vi är inte skapade för ett sånt här samhälle rent biologiskt”

I Sverige går det att vara sjukskriven för utmattningssyndrom och få ersättning. I Finland behöver diagnosen vara depression för att du ska kunna vara långtidssjukskriven med rätt till sjukdagpenning.

Trots att Världshälsoorganisationen WHO i våras tog med arbetsrelaterad utbrändhet på sin lista över sjukdomar och medicinska tillstånd går det inte att vara långtidssjukskriven med lön på grund av utmattningssyndrom i Finland.

Enligt den internationella klassificeringen sorterar burnout under rubriken symptom och inte sjukdom och ger därför inte rätt till ersättning.

- Man har beslutat att det som man får ersättning för är depression. Man får inte ersättning för utbrändhet. Ibland krävs det också att man äter depressionsmedicin som inte nödvändigtvis hjälper om grundproblematiken handlar om stress, säger stressläkare Markus Sundblom.

Han anser det vara problematiskt eftersom depressionsdiagnosen i första hand lägger skulden på individen som insjuknat.

- Den där människan är inte stark nog för att klara av vårt arbete eller skolsystemet och blir därför deprimerad. Men om man använde begreppet utmattningsdepression skulle man eventuellt börja fundera på om det är någonting fel i det här systemet.

Enligt Sundblom har vi ett alldeles för hektiskt samhälle som sällan ger utrymme för paus och återhämtning. Vår ständiga uppkoppling och vårt multitaskande är också påfrestande för vår hjärna.

- Vi är inte är skapade för den här typen av samhälle rent biologiskt, säger Sundblom.

Jag har försökt vara bra på allting samtidigt

Emma Geisor från Vasa är en av dem som drabbats av psykisk ohälsa. I slutet av sin studietid fick hon svår ångest, men Emma var inte deprimerad, hon var utmattad på grund av långvarig stress.

- Jag tror orsakerna till att jag har blivit sjuk är att jag under så otroligt många år bara presterat. Jag har varit duktig i skolan, trevlig och social. Jag har försökt vara bra på allting samtidigt.

Emma Geisor är långt ifrån ensam om att må dåligt.

Sedan mitten av 90-talet har antalet depressionsdiagnoser bland 15 till 34-åringar i Finland stigit från drygt 2000 till över 14000. Av de drabbade är en klar majoritet kvinnor.

Däremot saknas statistik på hur många av dessa som lider av långvarig stress eller utmattning eftersom det inte räknas som medicinska diagnoser.

Sakkunnigläkare Jan Löfstedt vid FPA är en av dem som deltar i att utveckla hur arbets-och funktionsförmågan skall bedömas, till exempel vid beslut om sjukdagpenning.

Finns det inte en risk för feldiagnostiseringar om en patient får diagnosen depression för att ha rätt till ersättning när det egentligen handlar om till exempel en burnout?

- Det är läkaren som tillsammans med patienten kommer underfund med vad det rör sig om för sjukdomstillstånd. Vi har frågeformulär och så gör man en fördjupad systematisk psykiatrisk intervju. Då finns det en ganska liten risk för en felaktig diagnostik.

Men skulle det finnas skäl att se över den här klassificeringen och vad som ger rätt till vilken ersättning?

- Det där är en svår fråga. Ibland är det också så att en viss person inte vill ha en viss diagnos utan hellre en annan diagnos som kan föra sekundära fördelar med sig.

Hur menar du?

- Till exempel det här att vara en arbetets hjälte som stupar på sin arbetsplats. Det vill säga, man vill inte bli medveten om sina egna begränsningar eller sin egen andel i att det har fått gå så långt.

På dig låter det som att ansvaret ligger på individen?

- Nej, det ligger inte på individen men det ligger också på individen.

I dagsläget säger vår lagstiftning att man får mer långvariga förmåner om man har en depressionsdiagnos än utmattningssymptom.

Du kan bli sjukskriven och få ersättning för stressrelaterade symptom men då handlar det alltid om kortare perioder.

Skulle det vara skäl att se över de här klassificeringarna för vem som har rätt till ersättning i och med att våra arbetsplatser och samhället förändras?

- De (klassificeringarna, reds.anm.) förnyas med 10-20-års intervall. Och förändringarna kommer uttryckligen för att samhället förändrar sig. FPA:s sakkunnigläkare är tvungna att följa lagen om sjukförsäkring säger Jan Löfstedt.

Ingen förändring att vänta

I Sverige ser situationen annorlunda ut.

Där har Socialstyrelsen gjort ett skilt avtal och definierat termen utmattningssyndrom som en diagnos som ger rätt till ersättning trots att den inte hittas i den internationella diagnosklassificeringen ICD-10.

Vid social- och hälsovårdsministeriet här hemma säger man att man inte tar ställning till hur sjukersättningen sköts i Sverige och att Finland också i fortsättningen kommer följa de internationella klassificeringarna.

I den uppdaterade diagnosklassificeringen ICD-11 som väntas tas i bruk 2022 är ingen större förändring att vänta.

- Definitionen av vad burnout är har förtydligats i ICD-11 men det klassificeras fortfarande inte som en sjukdom, säger Tuija Ikonen, medicinalråd vid social- och hälsovårdsministeriet.

Ökad enighet önskas

Nyligen har den finska läkarföreningen Duodecim gett ut en rekommendation gällande praxis vid sjukskrivningar.

- Det är den första vårdrekommendationen i Finland som uttryckligen handlar om bedömningen av sjukfrånvaro, säger Jorma Komulainen, chefredaktör för God medicinsk praxis vid Duodecim.

Rekommendationen har gjorts för att öka enhetligheten mellan olika läkare och vårdinstanser när de skriver ut sjukledigheter.

- Någon stor förändring för patienterna är inte att vänta, men förhoppningsvis kan de nya rekommendationerna leda till att sjukskrivningar används som en del av behandlingen redan i ett tidigare skede för att stöda återhämtningen, säger Tanja Laukkala, redaktör för God medicinsk praxis.

Uppdatering: Den 25 september kl. 16.20 uppdaterades artikeln med ett förtydligande om att grafen visar både F32 och F33-diagnoser, det vill säga både kortvariga och återkommande depressionsdiagnoser. Samma person kan ha fått båda diagnoserna och förekomma två gånger i statistiken. Grafen visar alltså antalet diagnoser, inte antalet deprimerade personer.