Mauro Scocco: Kändisskapet hade ett högt pris, jag blev folkskygg och fick scenskräck
Om man läser hans låttexter får man bilden av en man som är melankolin själv. Mauro Scocco är en artist som idag kan skämta om sig själv och sin karriär, men det har inte alltid varit så. Han brände ut sig och det kunde ha slutat i en tragedi. Men tack vare lång terapi kunde han återvända till scenen efter en paus på nästan 18 år.
Han vill att vi träffas på Dramatens bar i Stockholm. Det är en liten och trevlig bar som ligger till vänster när man kommit in i den stora och ärevördiga foajen. Eftersom baren i allmänhet är stängd dagtid hade jag kommit överens med deras pr-chef att vi skulle bli insläppta där.
Jag är på plats i god tid, men då jag försöker ringa henne går samtalet automatiskt till en svarare. Jag tror jag vet varför. Någon vecka tidigare hade SVT sänt en dokumentär om sångerskan Josefin Nilsson som pekade ut en av sina män som en sadist som hade misshandlad och förföljt henne ännu efter att förhållandet tagit slut.
Hela Sverige reagerade starkt på dokumentären och eftersom den utpekade mannen just då medverkade i en pjäs på Dramaten tog det hus i helvete och man krävde att Dramaten skulle avskeda honom. Jag tror pr-chefen hade annat att fundera på än en finländsk journalist som vill komma in i den stängda baren för att intervjua Mauro Scocco.
Då han dyker upp förklarar jag situationen för honom och han går och tar i dörrhandtaget och det visar sig att dörren är öppen. Vi slår oss ner och börjar prata om hans karriär som startade redan på 80-talet.
Utåtriktad och underhållande
Före intervjun hade jag en bild av en artist som är totalt humorbefriad och svår att få att öppna sig. Men det visar sig att jag har totalt fel.
Vi sitter i tre timmar och pratar om hans karriär och han bjuder på massor av roliga och underfundiga anekdoter, som när han hade gjort en duett med Frida och åkte för att hälsa på en moster i Australien där Abba var enormt stora.
Mostern hade frågat vad han sysslade med och svaret var givetvis artist och följdfrågan var vad han hade gjort senast.
- Då jag svarade att jag hade gjort en låt med Frida tittade hon på mig med stora ögon och jag såg att hon tänkte att herregud min syster har fått en mytoman till son, berättar Socco och skrattar gott åt minnet.
Idag då man ifrågasätter Swedish House Mafias och många andra DJ-gruppers framgångar och musikalitet glömmer man lätt hur diskussionerna gick på 80-talet då syntharna och trummaskinerna kom.
Det var prylgalna överklassungar som hade råd att köpa utrustning som inte kunde spela på riktigt utan klarade sig med c-durskalan. Det är svårt att tänka sig att Mauro Scocco startade i den genren.
Han slog igenom i 80-talsgruppen Ratata, och han och kollegan Johan Ekelund fick uppleva både hat från avundsjuka pojkvänner och spydiska musiker som tyckte att det de sysslade med inte kunde kallas musik. Det var sönderskurna däck på turnébussen och flaskorna flög mot scenen.
Men senare visade Mauro Scocco vilken fantastisk låtskrivare han är. Han fick hitlåtar i den egna karriären men skrev också fantastiska stycken åt många andra artister.
Aldrig b-material åt andra
I början av låtskrivarkarriären upplevde han också ett dilemma över vilka låtar som han skall behålla själv för sin egen karriär och vilka som han skulle ge åt andra. Det hade varit många i närmaste umgängeskretsen som hade idiotförklarat honom då han gav "Himlen runt hörnet" till Lisa Nilsson.
- Jag hade ju insett att om jag också skall jobba som låtskrivare kan jag inte enbart ge bort b-material som jag själv inte är intresserad av att spela in. Det gällde att ge järnet och att göra så bra material som möjligt också åt andra artister, säger Scocco.
Jag hade svårt att gå in i en bar om det stod fem personer där och tyckte att alla bara stirrade på en
― Mauro Scocco om sin panikångest
Han säger också att det bara finns några gånger i livet då man får uppleva att produktion, låt, tidsanda, artistens look och image, allt det här sammanfaller och blir till en helhet som är omöljig att återskapa.
- Jag är så otroligt glad över att ha varit med om det, säger Scocco.
Texterna kan ibland kännas enkla men då man skrapar lite på ytan finns där just den dos av vardag som många andra stora stjärnor har förstått att så många identifierar sig med.
Men de låtarna hör också säkert till de svåraste att skriva. Att vara berörande utan att för den skull vara banal.
Låtar till dop, bröllop och begravning
Ett bevis på det fick Scocco personligen uppleva då hans far skulle begravas. I samband med mötet med prästen fick han höra att hans låtar ofta sjungs och spelas både på dop, bröllop och till och med på begravningar.
- Det blev jag väldigt smickrad över, för det betyder att folk inte bara gillar min musik utan också tar den med till de kanske viktigaste händelserna i sina liv, säger Scocco.
Men framgångarna som artist höll också på att ta kol på honom. Han upplevde att han var inne i ett hamsterhjulet som han inte kunde stiga ur.
I början av 90-talet kände han sig totalt utbränd och han hade inte förstått att lyssna på varningstecken från kroppen och psyket.
- Man skall inte köra över sig själv alltför mycket, och jag kom till den punkten att det till och med var jobbigt att gå ut och handla mat och blev väldigt isolerad, berättar Scocco.
Han hade svårt för att träffa andra människor och var djupt deprimerad, hade ångest. Det värsta var att han började känna en enorm scenskräck.
- Jag hade ju tyckt att det var härligt att stå på scenen framför en stor publik och plötsligt har du helt motsatta känslor. Jag hade svårt att gå in i en bar om det stod fem personer där och tyckte att alla bara stirrade på en, berättar Scocco som efter fyra år av dyr terapi kunde återvända till ett normalt liv.
Förutom några gästspel tog det 18 år innan Scocco steg upp på en scen igen.
Inlåst med Scocco
När vi avslutar intervjun och skall gå ut från Dramatens stängda bar upptäcker vi att någon har varit och låst dörrarna utifrån så att vi inte kommer ut.
Vi försöker hitta en nödutgång via köket men det visar sig att allt är låst. Där står jag med en av Sveriges främsta låtskrivare och bultar på fönstren mot gatan för att fånga de förbipasserades uppmärksamhet.
Men antingen är det bra ljudisolerat eller så bryr man sig inte.
Efter att vi i en kvart testat alla fönster, dörrar och väggar kommer räddningen i form av en anställd som har ärende till baren och vi kommer slutligen ut i solskenet igen.
Fokus på Mauro Scocco på Arenan lördagen den 7/9 från kl 9.00 och samma dag i Yle Vega kl 13.03 repris onsdag 11/9 kl 20.03
