Författaren Christer Lindholm efterlyser kursändring i den ekonomiska politiken: ”Vi upplever medelklassens förlorade decennium”

De senaste tio åren har de rika blivit rikare och näringslivet har vunnit på den ekonomiska politiken som har förts världen runt.

Men de stora förlorarna är medelinkomsttagarna slår författaren och kolumnisten Christer Lindholm fast i sin nya bok Totuudenjälkeinen talouspoliitikka: Thatcherista Trumpiin, eller fritt översatt Från Thatcher till Trump: Den ekonomiska politikens alternativa fakta.

De vill ta tillbaka sin egen framtid och inte se den gå i kras gång på gång

- Ser vi på statistik från USA och Storbritannien så har medelklassens realinkomster sjunkit tio år i följd samtidigt som de rika blivit rikare, säger Lindholm. Det här leder till oroligheter och kommer att leda till större problem än vi kan ana.

Katastrofal ekonomisk utveckling för medelklassen

Enligt Lindholm är den ekonomiska utvecklingen för medelklassen i det brexitdrabbade Storbritannien så dålig att man får gå tillbaka till 1800-talet om man vill hitta en situation som påminner om dagens läge.

- Det betyder att vi måste gå tillbaka till de tider som Charles Dickens beskriver i sina romaner, säger Lindholm. Eftersom situationen för många ter sig hopplös väljer många att rösta på nationalistiska populister som erbjuder en lätt men i många fall omöjlig lösning på problemen.

Lindholm fick inspiration till boken efter valet av Trump och i och med brexitomröstningen. Då kallades många av de väljare som röstade på populisterna som idioter som inte förstår hur världen fungerar.

- Det var som om många blundade för orsakerna som ledde till att de nationalistiska och populistiska partierna fick luft under vingarna och det är något jag försöker belysa och förklara i boken, säger Lindholm. Det är ingen överraskning att många av de här väljarna vill se en förändring.

Ingen vill se en ekonomisk härdsmälta eller ekonomisk revolution

Enligt Lindholm måste man förstå att många av väljarna har fått se sin ekonomi raseras eller åtminstone utvecklas mot det sämre och väljer därför att tro på vad populisterna lovar i valrörelserna.

- Men att de ekonomiska lösningar som förs fram av populisterna ofta är rentav livsfarliga och saknar all rim och reson kvittar, säger Lindholm. Man vill enbart ha en förändring till hur vardagen ser ut just nu.

Efter finanskrisen 2008 efterlystes reglering och insyn men de flesta förändringarna har urvattnats

Lindholm tror inte att de miljontals amerikanska eller europeiska väljare som valde att lägga sin röst på nationalistiska eller populistiska partier egentligen vill skapa revolution utan de vill bara se en framtid som inte betyder ett fortsatt under fattigdomsgränsen.

- De vill ta tillbaka sin egen framtid och inte se den gå i kras gång på gång än på grund av arbetsgivarens eller än på grund av den globala marknadens allt hårdare krav, säger Lindholm.

Kursändring krävs i den ekonomiska politiken

Trots att nynationalismen har vuxit kraftigt de senaste åren och nyheter om populismens frammarsch haglat tätt har det inte skett några förändringar i den ekonomiska politik som förs på en global nivå.

- Det verkar som om nynationalismen inte åtminstone än har växt sig så stark att man anser att det krävs en förändring, säger Lindholm.

Lindholm efterlyser dock ett lite annorlunda internationellt samarbete som kunde råda bot på den utveckling som vi sett hittills.

- Hittills har det internationella samarbetet väldigt långt gått ut på att befrämja och förstärka den ekonomiska globaliseringen, säger Lindholm. Nu skulle det krävas en politisk motvikt mot den här utvecklingen.

Kina tillsammans med EU kunde skapa förändring

Enligt Lindholm kunde kanske Kina vara intresserat av att köra gemensam sak med EU i vissa frågor eftersom Trumpledda USA inte har visat intresse att göra några som helst förändringar.

Och EU har utan USAs samarbete svårt att göra förändringar som skulle få några större följder. Då återstår egentligen bara Kina som står som det mest realistiska alternativet att alliera sig med.

- Kina kan tillsammans med EU bidra till att skapa förutsättningar förhandlingar som kunde leda till förändring och förbättring, säger Lindholm. Målet är att skapa bättre förutsättningar för alla och inte bara de rika och de med makt.

Enligt Lindholm krävs det bland annat mer förebyggande arbete vad gäller ekonomiska kriser.

- Efter finanskrisen 2008 efterlystes reglering och insyn men de flesta förändringarna har urvattnats efter den politiska debatten och idag skulle vi behöva kraftigare tilltag för att förhindra att liknande krascher sker på nytt, säger Lindholm.

Internationella Valutafonden nyckeln till framtiden?

Lindholm hoppas att internationella valutafonden, IMF, igen kunde axla rollen som en brobyggare. Lite likt den roll man hade då fonden grundades i slutet av andra världskriget.

- Det har skett en förändring under den nuvarande fonddirektörens tid och istället för att gå in och föra kreditgivarnas intressen har fonden igen börjat se sig om efter konstruktiva lösningar på de ekonomiska problem som uppstått eller hotar att uppstå, säger Lindholm.

Lindholm ser det som positivt att IMF lyckats förändra sig och ser det som en positiv signal på att något verkligen håller på att ske.

- Kanske det är naivt att tro att en förändring är nära förestående men samtidigt är det viktigt att sträva efter utopistiska mål ifall man vill se en förändring, säger Lindholm.