Skrota och bygga upp igen - biståndspengar utlovas efter förra regeringens svältkur

Biståndspengar utlovas igen efter de senaste årens svältkur. Regeringen säger att kvinnors rättigheter är en prioritet, men de som jobbar med flickors rättigheter vill se konkreta handlingar nu.

Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari (SDP) sade i samband med en pressträff på onsdagen att kvinnor och flickors rättigheter i u-länderna hör till Finlands viktigaste prioriteringar.

Därtill ska Finland skriva EU:s Afrikastrategi och stöda arbetet mot klimatförändringen i u-länderna. Arbetet är brådskande. Bland annat i FN:s Agenda 2030-rapport som publicerades på onsdagen kommer det fram att takten är för långsam då det handlar om att minska fattigdomen i världen - något som också Skinnari lyfter fram då han träffar pressen.

Den förra regeringen skar i biståndsanslagen rejält. Biståndsorganisationerna fick sina anslag nedskurna med 40 procent nästan över en natt, då regeringen Sipilä tillträdde.

Den nuvarande regeringen har skrivit ut att man siktar på FN:s biståndsmål som är 0,7 procent av BNP. Det kommer däremot knappast att uppnås under den här regeringsperioden, men en ökning av anslagen är att vänta, vilket också har signalerats till biståndsorganisationerna.

- Vi har sagt att vi kommer att ha mera resurser och vi har en bra dialog med medborgarorganisationerna.

Ville Skinnari talar sig varm för att Finland skall satsa på kvinnors rättigheter i u-länderna.

- Det är Finlands första prioritet, säger han, och påpekar att det finns arbete att göra för att motarbeta mer konservativa krafter i vissa länder.

Hur stor skada har det gjort att Finlands förra utrikesminister Timo Soini talade mot rätten till abort?

Skinnari säger att han inte vill titta bakåt.

- Den nuvarande regeringen har nuvarande linje. Den är officiell och det finns bara en linje, säger han.

Finland har underpresterat länge - nu vill man ta Slush till Afrika

Skinnari säger att en större del av utvecklingspengarna i framtiden skall komma från företagen. Men företagen skall liksom nu, få pengar för utvecklingsarbete. Frågan är omdebatterad eftersom en del av stöden har setts som förtäckta exportstöd till finländska företag.

- Det är speciellt här i Finland att man har kombinerat utvecklings- och handelsfrågor. Det är en jättebra kombination. Vi behöver mera resurser men vi måste vara mer effektiva i utvecklingspolitiken.

I synnerhet Afrika blir mer intressant för finländska företag.

- Vi har underpresterat för länge. Om jag jämför Finland med Danmark finns det mycket mera danska företag i Afrika, säger Skinnari.

- Jag har talat med start-up-mänskor om att ta Slush till Afrika. Så att vi kunde börja i Nairobi till exempel nästa år. Det skulle vara något nytt, säger Skinnari.

Biståndsorganisationerna ska bygga upp efter att först ha skurit ner

För biståndsorganisationerna är det förstås positivt att utvecklingsministern lovar mera pengar till deras arbete.

Servicecentralen för utvecklingssamarbete, Kepa (nuvarande Fingo) blev av med 43 procent av sin offentliga finansiering under Sipilä-regeringen. Det var en orsak till att Kepa var tvungen att stänga fyra regionkontor.

Så hur ska de göra nu, då många projekt och arbeten redan har avslutats? Vi ställer frågan till Niina Tenhio, utvecklingspolitisk expert på Fingo.

- Nedskärningarna kom på väldigt snabbt. Många organisationer var tvungna att säga upp personal på väldigt kort varsel. Dåvarande Kepa måste lägga ner alla landsavdelningar och det födde en brist på förtroende med tanke på hur trovärdig arbetsgivare man är.

- En del av projekten måste man lägga ner tidigare än planerat och resultaten blev inte lika bra. Det var mycket dramatiska nedskärningar och effekterna syns fortfarande, säger Tenhio.

Hur mycket arbete måste ni göra för att börja projekt på nytt, efter att ni har avslutat en del?

- Förstås är det svårt för organisationerna att börja på nytt. En del av samarbetena finns inte längre. Men samarbetspartnerna förstår nog att man inte kan fortsätta ett projekt, om man inte har pengar. En del organisationer har försökt hålla igång sina nätverk ändå, säger Tenhio.

"Strängare krav borde också gälla för företagen"

Vad anser ni om att Finland kommer att satsa mera på företagsstöd?

- Jag är av samma åsikt att Finland också behöver den privata sektorn. Men vi är oroliga över att öppenheten och målsättningarna hos de här projekten är svåra att övervaka - hur de företag som får biståndspengar följer målen för biståndet.

- Hittills har reglerna för företagens rapportering varit mycket lindrigare. Man har inte krävt en lika noggrann rapportering som av
medborgarorganisationerna, säger Tenhio.

- Företagsstöden får inte bara vara ett sätt att öka exporten, utan det ska leda till att förhållandena i u-länderna på riktigt blir bättre och den globala jämlikheten ökar.

- Företagen tänker förstås på hur de kan öka produktionen och då agerar de inte så gärna i fattigare eller konfliktkänsliga områden, säger Tenhio. Hon hänvisar till att OECD har publicerat en rapport om att bara sex procent av de projekt som har flera finansieringskällor kommer de fattigaste länderna till godo.

Finland måste jobba på att bättra på sitt rykte igen

En biståndsorganisation som konkret har drabbats av nedskärningarna är Plan Finland, som arbetar för flickors rättigheter i u-länderna. Nu hoppas generalsekreterare Ossi Heinänen att utvecklingsministerns tal om att prioritera kvinnors rättigheter också blir verklighet.

- Fram tills nu har det varit mera prat. Om det nu också börjar synas i arbetet som Finland gör, så låter det jättebra. Hittills har Finland inte gjort så mycket för saken, säger Heinänen.

Heinänen har också märkt att Finlands internationella rykte som biståndsgivare inte har varit det bästa under de senaste åren.

- Nedskärningarna 2015 och 2016 hade en jättestor inverkan på Finlands rykte. När man drog bort finansiering från FN-organisationer, så har Finland inte kunnat påverka lika mycket inom de här organisationerna, till exempel UN Women. Men om Finland ger mera pengar till de här organisationerna igen så kommer vi kanske att kunna påverka mer, säger Heinänen.