Ryssland, Syrien och USA anklagas för krigsförbrytelser i Syrien - över 40 attacker mot sjukhus sedan april

FN har efter hårda påtryckningar börjat utreda misstankar om att syriska och ryska stridsplan har använt FN-koordinater för att bomba sjukhus och hälsovårdskliniker. Åtminstone 46 flygattacker har utförts mot 26 sjukhus i rebellkontrollerade områden sedan regeringsstyrkor stödda av Ryssland, inledde en massiv offensiv i norra Syrien för drygt fem månader sedan.

FN-utredare säger i en preliminär rapport att både Ryssland, Syrien och USA kan ha gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser då de har angripit civila.

USA har dödat och skadat ett stort antal civila genom att negligera regler och procedurer som används för att undvika civila offer. Det kan ha lett till attacker som kan betraktas som krigsbrott, säger FN:s utredningskommission.

- Kommissionen anser att det finns skäliga grunder att anta att den internationella militärkoalitionen inte har angripit specifika militära mål eller att den har gjort så utan att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder.

- Urskiljningslösa attacker som leder till att civila dödas eller skadas kan betraktas som krigsförbrytelser i sådana fall där attacker utförs vårdslöst, understryker utredarna.

Kommissionen hänvisar bland annat till den USA-stödda SDF-milisens nattliga attacker i östra Syrien, där amerikanska stridshelikoptrar och stridsplan har stött SDF:s offensiv mot terrorgruppen IS. De nattliga flygräderna ledde till ett stort antal civila dödsoffer, vilket bryter mot internationell lag.

Ryssland och Syrien ändå värst

Utredarna riktar ännu hårdare kritik mot Syrien och Ryssland, som i våras inledde en massiv markoffensiv mot Idlib, den sista rebellkontrollerade provinsen i Syrien.

Över 500 civila har dödats under offensiven, ofta i urskiljningslösa attacker mot sjukhus, hälsovårdskliniker, skolor, torg och bagerier.

Dessutom har över 400 000 civila tvingats fly norrut mot den stängda turkiska gränsen, där många tvingas leva utomhus, under träd, på fält eller bland ruiner.

Kommissionen tar som ett gruvligt exempel en serie flygattacker den 9 mars, då syriska stridsplan bombade kvinnokliniken i staden Saraqib i Idlib, trots att regeringsstyrkorna var fullt medvetna om att det var ett sjukhus för civila kvinnor och barn.

Ett annat exempel är attackerna den 9 maj "då regeringsstyrkor avfyrade mellan två till fyra missiler mot ett fisktorg och en flickskola i Jishr al-Shughur".

Åtminstone 46 flygattacker har riktats enbart mot sjukhus och hälsovårdskliniker i år trots, eller kanske för att, FN har gett sjukhusens koordinater till den syriska regeringen och Ryssland.

Läkare och oberoende biståndsorganisationer har länge anklagat Syrien och Ryssland för att använda koordinaterna för medvetna artilleri- och flygattacker mot sjukhus och kliniker. Detta för att terrorisera civila och för att tvinga dem att fly undan framryckande regeringsstyrkor.

Till och med FN:s humanitära representanter som gav ut koordinaterna i hopp om att skydda sjukhusen, medger nu att det antagligen var ett allvarligt misstag.

- Det är ett så stort problem att en del sjukhus inte längre ger oss sina koordinater medan andra har gått under jorden. En del sjukhus och kliniker har helt enkelt stängts, säger FN:s biståndschef Marc Lowcock.

- Dessa attacker kräver inte bara oskyldiga civilas liv. De innebär också att hundratusentals civila förlorar grundläggande hälsovårdstjänster, medan striderna omkring dem trappas upp.

Åtta av de minst 26 sjukhus och kliniker som har bombats sedan den 30 april, var med på FN:s lista över skyddade mål, som både Syrien och Ryssland fick av Ryssland.

Organisationen Läkare för mänskliga rättigheter (PHR) säger att man till en början gav ut sjukhusens koordinater, delvis för att man trodde att det kunde skydda faciliteterna men också för att man lättare kunde anklaga Ryssland och Syrien ifall klinikerna utsattes för attacker.

Så har det inte gått, utan misären bland över tre miljoner civila i Idlib blir allt värre eftersom så många sjukhus antingen har stängts eller bombats, trots att många av dem hade stora röda kors målade på taken.

- Vi fick inte mer skydd för att vi gav FN information om oss. Tvärtom, folk befarar nu att vi har ökat risken för attacker mot sjukhus genom att delge information, säger läkaren Zaher Sahloul som leder biståndsgruppen MedGlobal.

- Vad är kvar? Hur kan de överleva? utbrast läkaren Mohamam Hamadi då ett sjukhus där han har arbetat i ett par år, bombades i maj.

- Är inte detta ett brott mot internationell humanitär lag?

Kirurgen Yasser al-Samm som arbetade vid centralsjukhuset i staden Maaret al-Numan, var först ovillig att ge FN sjukhusets koordinater, men han gav till slut efter på grund av garantier om att sjukhuset skulle skyddas.

- Vi fick garantier om att sjukhuset inte skulle angripas. Men det blev det. Jag visste alltid att det var ett misstag.

Över 570 attacker sedan kriget började

Sjukhus och kliniker, särskilt i rebellkontrollerade områden har regelbundet utsatts för flyg- och artilleriattacker och ibland till och med attacker med kemiska vapen.

Läkare för mänskliga rättigheter som har bokfört dessa attacker sedan kriget började år 2011, har till dags dato registrerat över 570 attacker mot hälsovårdsfaciliteter.

Omkring 900 läkare och vårdare har dödats enligt PHR, som anser att över 90 procent av attackerna har utförts antingen av Ryssland eller den syriska regeringen.

Syrien och Ryssland avvisar alla anklagelser om att de medvetet skulle ha angripit sjukhus eller utnyttjat FN:s koordinater i attackerna.

Syriens FN-ambassadör Bashar Jaafari lät inte särskilt ångerfull då han nyligen konstaterade att regeringen inte kan ha angripit sjukhus "eftersom det inte längre finns fungerande sjukhus i Idlib, som inte skulle ha tagits över av terrorister".

Ändå nämnde han bara fyra sådana sjukhus som exempel, bland dem centralsjukhuset i Maaret al-Numan och kvinnokliniken i Jisr al-Shughur, som åtnjöt FN-beskydd.

Hälsovårdspersonal i båda sjukhusen försäkrar att de var opartiska, att de aldrig tillät vapen inne i sjukhuset och att de vårdade både rebeller och soldater från regeringssidan.

Den syriska FN-ambassadörens uttalande togs därför som en indirekt bekräftelse på att regeringen anser att den har rätt att bomba sådana sjukhus och hälsovårdskliniker som den har stämplat som "inte fullt funktionsdugliga".

FN-kommissionen som utreder eventuella krigsbrott, väntas lägga fram en hemligstämplad slutrapport till FN:s säkerhetsråd.

Där har Ryssland och Kina som bekant vetorätt och länderna har flera gånger i det förgångna utnyttjat det för att stoppa offentliga utredningar av människorättsbrott och till exempel attacker mot sjukhus.

Källor: Reuters, AFP, AL-Monitor, FN/OCHA