Hangö bibliotekshus fyller 30 år - biblioteksverksamheten har däremot lång historia tack vare kvinnliga pionjärer
Hangö bibliotek tar steget in i ung medelålder, men det är bara huset som fyller jämnt. Utlåningen av böcker körde igång redan för 143 år sedan tack vare en driftig telegrafist; Betty Fröberg. Detta och mycket mer berättas i en ny och intressant historik.
Hangö bibliotek firar alltså 30 år i nuvarande hus, en arkitektonisk bakelse om inte utvändigt så i alla fall invändigt. Mycket rymd, högt i tak och väldigt ljus samtidigt som det är hemtrevligt med flera läs- och myshörnor.
Biblioteket på Berggatan 3-5 öppnade för allmänheten 11 september 1989. Den stora invigningsfesten hölls några månader senare med inbjudna gäster, bland dem dåvarande undervisningsminister Christoffer Taxell.
Det är från september 1989 Hangöborna kan stoltsera med ett bibliotekshus. Men bibliotek har Hangö haft betydligt längre, tack vare mamsell Betty Fröberg.
Starten 1876: Begränsat med böcker och de flesta hade läst dem
Staden Hangö är grundad 1874 och två år senare fick staden sitt folkbibliotek.
- De första böckerna var i låsta skåp. De var donerade av Hangöbor, det var ett ganska begränsat antal och de flesta hade läst dem. I början kostade det faktiskt ett par penni att låna böcker, berättar Marketta Wall.
Wall är pensionerad museichef i Hangö och författare till den pinfärska historiken Vårt bibliotek som berättar om skeden i Hangö biblioteks historia från 1876.
Pionjären och eldsjälen bakom folkbiblioteket i Hangö var Betty Fröberg, telegrafist som jobbade på järnvägsstationen i Hangö.
- Det bevisar att en människa kan göra mycket. På den tiden var det upplysningens tidevarv och nationalismen var stark. Läskunnigheten var dessutom hög i Finland. Allt det här sporrade den entusiastiska Betty Fröberg, berättar Wall.
Det var frivilliga som höll igång biblioteket men från och med början av 1880-talet finansierades Hangö folkbibliotek av Hangö stads utskänkningsbolag. År 1898 övergick biblioteket i stadens ägo.
Under de första årtiondena flyttade biblioteket flera gånger.
Utmaningar under kriget: Biblioteket evakueras till Ekenäs
I många år har biblioteket i Hangö hört ihop med Hangö stadshus. De har bott under samma tak från och med 1926 till och med 1989, i och för sig i olika byggnader men ändå.
- Det gamla stadshuset blev klart 1926 och då fick biblioteket en egen lokal, vilket var en klar förbättring. Tyvärr blev det inte så långvarigt eftersom ryssarna sprängde stadshuset hösten 1941.
Redan före det hade biblioteket evakuerats till Ekenäs. Biblioteket i Hangö stängde i månadsskiftet november-december 1939, men kunde öppna på nytt i Ekenäs i slutet av december och höll sedan öppet några kvällar i veckan.
Under hela kriget lånades sammanlagt samma antal böcker som under en kväll då det var fred.
Biblioteket återvände till Hangö 1944 och när det nya stadshuset stod färdigt 1951 blev biblioteket igen sambo med Hangö stadshus.
- Där blev man sedan fram till 1989 tills nuvarande bibliotekshus stod färdigt, berättar Marketta Wall.
Första biblioteket som förde böcker till sjukhuset
Hangö bibliotek kan stoltsera med något som vinner alla skrytstatusar på sociala medier, biblioteket var det första i Finland som utvidgade sin verksamhet till sjukhuset.
- Det var Himmi Nordström, en annan pionjär i Hangös biblioteksväsende. Hon förde själv varje vecka nya böcker till Hangö sjukhus. Hon hade också bokkataloger med sig. Både personal och patienter valde böcker, berättar Marketta Wall.
Verksamheten upphörde i samband med vinterkriget.
- Men 1948 startade man upp verksamheten med sjukhuset på nytt. Himmi Nordström däremot, som hade flyttat till Vasa, kom aldrig tillbaka utan valde att stanna i Österbotten, berättar Marketta Wall.
I Vasa fortsatte Nordström med biblioteksverksamhet i krigssjukhuset.
Förutom att Himmi Nordström förde biblioteket till Hangö sjukhus förnyade hon biblioteket i Hangö.
Bland annat ordnades böckerna enligt ett nytt katalogiseringssystem som utgick från ämne. Tidigare hade böckerna numrerats enligt anskaffningsordning.
Dagens utmaning: Att locka folk till bibban med olika aktiviteter
I dag har biblioteken konkurrens av många medier som erbjuder både kunskap och förströelse. Utlåningen har minskat, men i Hangö bibliotek ligger man i år faktiskt på plussidan vad gäller såväl utlåning som besökarantal.
Däremot ser man en minskning på sådant som i tiderna lockade yngre besökare till bibban.
- Det lånas färre filmer och mindre musik, säger bibliotekschef Milla Kuronen.
Biblioteket i Hangö gör som många andra bibliotek; de satsar på utställningar, föreställningar, konserter, utlåning av idrottsredskap, spel med mera.
- Kanske man inte hinner läsa böcker i dag, vilket är synd, säger Marketta Wall och hänvisar till att man hittar så mycket information och underhållning på annat håll, främst via mobiltelefonen.
- Men också när tv:n kom minskade läsandet. Folk föredrog att titta på Peyton Place, säger Marketta Wall och skrattar.
Hon tror ändå att böckerna aldrig förlorar det värde de har.
Efterlyses: Flera läsinspiratörer, helst som kommunala tjänster
Troll, ekorrar och igelkottar kan man också råka på när man besöker Hangö bibliotek. Det är fråga om olika grupper med barn som kommer till biblioteket och specialbiblioteksfunktionär Agneta Möller-Salmela.
Sedan sitter de i hennes specialinredda upplevelserum och tar del av högläsning, muntligt berättande, sång och ramsor. Bland annat.
- Jag tar emot varje grupp en gång i månaden. Per år blir det många hundra grupper, allt för att trygga läsandets framtid, säger Agneta Möller-Salmela.
I sagorummet som under hennes tid döpts om till upplevelserum är det ganska mörkt och stämningsfullt med ljusgirlanger, vackra glasflaskor, böcker och planscher. Det är nästan som i en magisk trollskog.
- Årets tema är ”flera vilda än tama porträtt”. Det låter lite kryptiskt, men öppnar sig sedan när man kommer in i miljön. Man stiger så att säga in i berättelsen, förklarar Agneta Möller-Salmela.
Hangöbarn från cirka tre år och äldre, ibland till och med gymnasiestuderanden, är vana eller bortskämda med de här mysiga stunderna på biblioteket i Hangö och för det här konceptet, den så kallade Hangömodellen har Möller-Salmela också blivit belönad. Hangömodellen är känd i hela Finland.
Man borde ha mera människor som läser för barn och därför borde det inrättas kommunala tjänster för läsinspiratörer
Specialbiblioteksfunktionär Agneta Möller-Salmela
Bibliotekshuset i Hangö fyller nu 30 år, biblioteksväsendet i staden har 143 år på nacken. Agneta Möller-Salmela har en del tankar inför framtidens biblioteksverksamhet.
- Det ser ut som om biblioteken blir allaktivitetshus, men jag hoppas att biblioteken ska stöda läsning och böcker ännu mera i framtiden.
Hemläsningen har minskat. Föreningen Läscentrum har siffror på att endast var fjärde familj läser högt för sina barn.
- Man borde ha mera människor som läser för barn och därför borde det inrättas kommunala tjänster för läsinspiratörer, det vill säga för sådana som jag, säger specialbiblioteksfunktionär Agneta Möller-Salmela.
Agneta Möller-Salmela kallas i dag för eldsjäl vad gäller biblioteksverksamhet men vem vet, i framtida historiker är det mycket möjligt att också hon, liksom Betty Fröberg, Himma Nordström, med flera banbrytare inom biblioteksväsendet i Hangö, kommer att att omnämnas som en av Hangö biblioteks flera pionjärer.
' /%3E%3C/svg%3E)
