Därför får du inte 200 euro direkt av centralbanken - och så här påverkar räntebeslutet ditt lån, konto och jobb

Europeiska centralbanken har i dag beslutat att sänka sin depositionsränta från -0,4 till -0,5 procent. Dessutom börjar banken den första november igen stödköpa obligationer för 20 miljarder euro per månad.

Banken fortsätter också att ersätta gamla köp av obligationer när lånetiden löper ut. Det betyder att mängden pengar som centralbanken lånar ut till olika aktörer i EU till billig ränta fortsätter att öka.

Orsaken är att centralbanken vill hålla räntorna låga så att det ska vara billigt att lyfta lån. På det här sättet vill centralbanken stöda investeringar som kan sätta fart på ekonomin.

Man hoppas alltså att driftiga och innovativa européer i gård och stuga ska se sin chans och grunda framtidens framgångsbolag.

Men hittills har det inte skett. Kanske är befolkningen för ålderstigen. Eller så saknas idéerna, energin eller initiativkraften. Av någon anledning verkar de billiga lånen inte ta skruv.

Såhär påverkar ECB:s beslut dig

Banklån:
Om du har banklån kan du glädja dig åt en låg låneränta också framöver. Hur länge den hålls låg beror på när ekonomin sätter fart igen. Som det ser ut nu kan det ta flera år.

Det borde vara lätt att lyfta nya bostadslån, bara säkerheterna räcker och banken inte är för orolig att bostaden ska sjunka för mycket i värde.

Bankkontot:
Bankerna kommer också i fortsättningen att betala låg ränta eller ingen ränta alls på pengar som du håller på kontot. I själva verket ökar dagens beslut risken för att bankerna ska börja ta mera betalt av dig för att hålla pengarna åt dig.

I slutändan väljer alla banker själva hur de reagerar på dagens beslut.

Placeringar:
Räntan på obligationer kommer att hållas låg en lång tid. Där finns inte mycket pengar att hämta. Om centralbanken lyckas få fart på ekonomin gynnar det dem som har placerat pengar i aktier.

De första reaktionerna har ändå varit lite besvikna. Dagens åtgärder är inte så radikala att de förväntas ha någon särskilt stor effekt på ekonomin.

Arbetsplatsen:
Europa väntas fortfarande stå inför flera år av långsam ekonomisk tillväxt.

Någon direkt lågkonjunktur är inte i sikte, men utvecklingen stöder inte en ökning av antalet arbetsplatser.

Snarare kan många företag anpassa sig till en mindre produktion, vilket i flera fall kommer att leda till uppsägningar.

Pengar direkt från centralbanken:
Nej. Inte heller denna gång. Det finns ändå orsaker till att frågan debatteras med jämna mellanrum.

Helikopterpengar är politik, inte bankverksamhet

Bankerna i Europa sitter på alla billiga pengar de lånar av centralbanken, men hittar inte folk och företag att låna dem vidare till.

Då kunde en lösning vara så kallade helikopterpengar. Uttrycket kommer från en tanke att centralbanken skulle trycka upp extra pengar och sedan dela ut dem över samhället från helikoptrar.

Då och då framförs tanken helt på allvar. Kanske inte så att man i verkligheten skulle sprida pengarna genom fönstret på någon luftfarkost.

Men lika bra som centralbanken försöker prångla ut billiga lån kunde den ge pengar direkt till medborgarna, tänker man.

Kanske en lika stor summa till varje europé. Varför inte 200 euro?

Centralbankens och EU:s popularitet bland befolkningen skulle öka över natt, och ekonomin skulle få en energiinjektion.

Läs mera: Helikopterpengar är Milton Friedmans idé från 60-talet

Men tyvärr är det inte så enkelt. Den europeiska centralbanken har inte rätt att fatta sådana beslut.

- Den har rätt besluta om penningpolitiken, bestämma räntenivån i euroområdet och låna ut pengar. Den har inte fått någon politisk fullmakt att ge inkomstöverföringar till euroområdets medlemmar. Det är en uppgift som i regel hör till politiska beslutsfattare. Det är regeringar och parlament som ska fatta den typen av beslut, säger Roger Wessman som är tidigare chefsekonom på Nordea och oberoende konsult.

Orsaken är att det inte är alldeles enkelt att besluta vem man ska dela ut pengar till.

- Ska man dela pengar till alla vuxna eller också barn? Ska man dela lika mycket till greker och tyskar, eller ska man dela till länder enligt deras andel av euroområdets ekonomi? En lika stor summa till alla skulle gynna fattigare länder. 200 euro är mer för en grek än för en genomsnittlig tysk, säger Roger Wessman.

200 euro till alla är en inkomstöverföring eftersom pengarna tas från centralbankens bokföring.

Centralbanken stöder länder, ditt hemland ska stöda dig

Den mängd pengar som centralbanken har att skapa hänger ihop med inflationsmålet.

Om den skapar pengar genom att dela ut dem till euroområdets medborgare har de mindre pengar att låna ut till banker eller stater som de kan få en avkastning på.

- Den avkastningen kan de dela ut som vinst till euroområdets stater som äger centralbanken. Om de delar ut pengar direkt till medborgarna betyder det att de har mindre vinst under kommande år att dela ut till euroområdets regeringar, säger Roger Wessman.

Man kunde ändå tycka att det är värt ett försök. Centralbankens olika metoder att försöka få bankerna att erbjuda billiga lån har inte satt fart på ekonomin på önskat sätt.

Här kommer vi till den centrala frågan om de penningpolitiska medlen har kommit till sitt slut.

Då är den centrala frågan om man behöver andra medel. Det kan handla om finanspolitisk stimulans, säger Roger Wessman.

Alternativet till penningpolitik är att de europeiska staterna stimulerar ekonomin genom att sänka skatterna eller genom att öka offentliga utgifter, öka inkomstöverföringarna till medborgarna eller gör offentliga investeringar.

- Det här är sådana beslut som hör till parlamenten och regeringarna. Inte till centralbanken. Men de facto har centralbanken förbättrat möjligheterna för euroområdets regeringar att stimulera genom att de har köpt euroområdets staters obligationer och pressat ner räntorna på dem, säger Roger Wessman.

Det betyder att det är mycket billigt för euroområdets regeringar att ta lån som de kan använda för att stimulera ekonomin.

- Bollen ligger nog nu på euroområdets regeringar att fatta beslut om vad man ska göra om det som centralbanken kan göra inte räcker till. Det skulle vara ganska vansinnigt om centralbanken skulle börja bygga upp ett register på varje EU-medborgare och försöka skicka ut pengar till dem. Det skulle vara en enorm praktisk utmaning att bygga upp ett sådant register och hålla det uppdaterat, säger Roger Wessman.