Vesterbackas tunnelprojekt olönsamt enligt järnvägshistoriker som jämför med kanaltunneln – Vesterbacka svarar med att tunneln ska jämföras med en metrolinje

Affärsmannen Peter Vesterbackas planerade tunnel till Tallinn får nu kritik för bristande lönsamhet. Enligt järnvägshistoriker Jan-Erik Wiik går det inte att få projektet lönsamt. Vesterbacka svarar på kritiken med att det finns utredningar som visar på projektets ekonomiska nytta.

Jan-Erik Wiik är järnvägshistoriker, journalist och har skrivit ett flertal böcker om järnvägen i Finland. Han är mycket skeptisk till Tallinntunneln.

- Jag har tittat på de här planerna och jag har tittat på de kalkyler Vesterbacka har lagt fram. Så vitt jag kan se finns det ingen som helst ekonomi i det hela, det går inte att få det lönsamt, säger han.

Tallinntunneln jämfört med kanaltunneln

Jan-Erik Wiik drar paralleller till kanaltunneln som går under Engelska kanalen mellan Storbritannien och Frankrike, och de ekonomiska förhållanden som gäller där.

– Det är ungefär 25 år sedan kanaltunneln blev färdig och den kostade 15 miljarder euro om man räknar med valutavärdet i dag, säger Wiik.

- Först nu kan bolaget börja betala ut pengar till investerarna. I 25 år har det gått på förlust. Då har vi miljoner människor på bägge sidor av kanalen som har nytta av det hela. Jag räknade någon gång att det är fråga om 200 miljoner människor som bor inom det här området. Kring Vesterbackas tunnel bor endast 10 miljoner personer, konstaterar Wiik.

Tallinntunneln jämförbar med en metrolinje

Peter Vesterbacka svarar på kritiken mot lönsamheten med att påpeka att man inte borde jämföra Tallinntunneln med kanaltunneln. Tunneln skulle påminna om en metrolinje, inte en tågförbindelse mellan två städer:

- Vårt mål är att få ner restiden till 20 minuter. Man kan jämföra det med västmetron som det gjorts 250 miljoner resor med under dess första år i bruk och Helsingfors och Esbo är inte världens största städer direkt.

Öresundsregionen är enligt Vesterbacka också en bra jämförelse. Där har man haft stor ekonomisk nytta av metropolområdet som Öresundsbron bildat.

Undersökning visar på ekonomisk nytta

Finest Bay Area har låtit göra en rapport på tunnelns ekonomiska nytta som man beställt av Taloustutkimus. I den var siffrorna till och med mer positiva än vad Vesterbackas företag tidigare har förutspått.

Vesterbackas vision är att Tallinns och Helsingfors flygplatser skulle bli en i och med tågförbindelsen. Enligt prognosen ska över 70 miljoner resenärer årligen resa via flygplatskomplexet på 2030-talet.

Största delen av lönsamheten kommer ändå från pendlandet och den ökade rörligheten mellan städerna. Taloustutkimus uppskattar att det skulle öka ländernas BNP med upp till 0,15 procent.

Passagerartrafiken, varav en stor del skulle formas av pendlande arbetare, skulle också generera 80 procent av tunneltrafikens inkomster. 20 procent skulle komma från frakt, där Vesterbacka också ser stor potential:

– Om man får ner restiden för godstrafik till hälften eller till och med en tredjedel blir tunneln ett väldigt lockande alternativ. Den dyraste komponenten i frakttrafiken är chaufförernas tid och lön.

Två planerade tunnelprojekt

Förutom Vesterbacka tunnelplaner planerar också staten en tunnel från Helsingfors till Tallinn.

I Vesterbackas planer ingår en station i Esbo på vägen till Tallinn. Den planen råkade i våras ut för ett bakslag eftersom Nylands förbunds landskapsstyrelse beslöt att tunneln ska gå från Helsingfors till Tallinn. I landskapsplanen finns inte inritad en station i Esbo.

Vesterbacka tror ändå att hans planerade tunnel kan öppna den 24.12.2024. På projektets webbplats finns redan en räknare som räknar nedåt till det datumet.