Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Regeringen lovade vara klimatvänligast i världen, men budgetbesluten räcker inte långt", säger miljöorganisationer

Från 2019
Unga demonstrerar, plakat med texten "Varför panikerar ni inte". En demonstrant i isbjörnsdräkt. Centrum av Helsingfors.
Bildtext Åtgärder mot klimatförändringen var ett av de bärande ämnena inför riksdagsvalet i våras.
Bild: Jani Saikko / Yle

"Fortsätter vi så här kommer Finland inte att vara klimatneutralt om 15 år", anser Greenpeace. Miljöorganisationen säger att åtgärderna i regeringens första budget inte motsvarar regeringens mål om att ha världens mest klimatvänliga politik.

När regeringen tillträdde sade De Grönas dåvarande ordförande, utrikesminister Pekka Haavisto, att Finland ska ha världens mest klimatvänliga politik. Då lovade regeringen att Finland skulle vara klimatneutralt om 15 år.

Regeringen radade upp en hel rad klimatåtgärder i samband med att förslaget till nästa års statsbudget presenterades i går.

Naturvården får 100 miljoner. Den summan kommer bland annat att användas till vattenskyddsprogram, plantering av fiskbestånd och ett frivilligt program för skydd av skogar.

Innovationer och investeringar i cirkulär ekonomi får stödpengar på 48 miljoner euro. Det handlar om projekt som har återvinning som verksamhetsidé. Därtill budgeteras 90 miljoner för att frångå användningen av stenkol.

Bensinskatten höjs med drygt 6,3 cent per liter och dieselskatten 6,9 cent per liter. Användningen av elbilar ska stödas genom att bygga ut laddningsstationerna för 4 miljoner euro.

Ovanstående är ett plock bland satsningarna. Men enligt Greenpeace Finland handlar det här om små åtgärder i jämförelse med vad som skulle behövas för att Finland ska vara klimatneutralt år 2035.

Greenpeacen mielenosoitus Säätytalon edessä.
Bildtext Greenpeace-demonstranter utanför Ständerhuset under regeringsförhandlingarna i maj.
Bild: Toni Määttä / Yle

- Vi ser klart och tydligt att här inte finns några åtgärder. Skatteåterbäringarna till energiintensiv industri finns kvar och kompensationerna för utsläppshandeln kvarstår. Det betalas ännu stöd till för torv. De stora frågorna har inte lösts, säger kommunkationschef Juha Aromaa på Greenpeace.

"Stödet till torvförbränningen är ett av de största problemen"

Också förbundsordförande Andrea Weckman, vid Natur och Miljö, är mycket kritisk till att många beslut skjuts på framtiden. Till dem hör stödet för förbränningen av torv.

- Torvförbränningen är viktig att få bort eftersom torven orsakar stora utsläpp. Den är ett sämre alternativ än stenkol. Energistödet till torv ligger på kring 190 miljoner euro. Det skulle vara viktigt att få bort de stöden och rikta dem till vettigare, klimatpositiva stöd, säger Weckman.

Accisen på bensin och diesel kommer att höjas, vilken betydelse har det?

- Jag ser att det är en viktig markering, att accisen på fossila bränslen indexjusteras. Jag ser att det leder till en viss styrning i användningen av fossila bränslen, säger Weckman.

Var är stödet till elbilarna?

Juha Aromaa efterlyser en tydligare styrning, som till exempel i Norge, där subventioneringen av elbilar har lett till att varannan ny bil som köpts i Norge är en elbil.

- Det ser man med egna ögon i Norge. För att få slut på användningen av olja i Finland måste man elektrifiera biltrafiken och öka kollektivtrafiken, säger Aromaa.

HSL:n sähköbussi latauksessa
Bildtext Regeringen ska stöda utbyggnaden av laddningsstationer för elbilar, men inga direkta stöd för att köpa elbil är att vänta.
Bild: Jouko Tapper / Yle

Ser du någon positiv klimatåtgärd i budgeten?

- Den största summan är 100 miljoner för finansiering av naturvården och det hjälper också för att skapa kolsänkor, om vi lyckas använda det för skydd av skogarna, säger Aromaa.

Därtill budgeterar regeringen 10 miljoner för det som kallas att "öka kolsänkorna och minska utsläpp från markanvändningen".

Aromaa anser att det är bra, men proportionerna är fel, enligt Greenpeace. Avverkningen är största orsaken till att kolsänkorna minskar.

- Om vi avverkar i den här takten så kommer vi aldrig att att bli klimatneutrala, åtminstone inte till till 2035.

Avverkning i Västnyland.
Bildtext Avverkningarna är en av de största olösta frågorna för Finlands del, säger både Greenpeace och Natur och Miljö.
Bild: Yle/Minna Almark

"Man ser genast att regeringen inte var färdig"

En färdkarta, det vill säga en plan, för hur Finland ska uppnå målet att vara klimatneutralt år 2035 ska skrivas. Men den första delen av den kommer att presenteras först i samband med rambudgetförhandlingarna nästa år.

- Man ser genast här att regeringen inte har varit färdig att ta de stora besluten för klimatet. Den har beställt olika utredningar för att ta fram en färdplan, men den finns inte, utan åtgärderna är många men små, säger Aromaa.

Regeringen har suttit i bara tre månader. Kan man ens vänta sig åtgärder redan nu?

- Det måste man säga att första budgeten kom snabbt på. Men vi skulle gärna se att man kunde lösa problemen ganska snabbt. Det är mycket större åtgärder som gäller när man diskuterar budgeten för år 2021, säger Aromaa.

Diskussion om artikeln