Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Palmoljeproducenterna bränner ner regnskogen i Indonesien – finländare om röken: "Bedrövligt"

Från 2019
Uppdaterad 19.09.2019 13:48.
Brandmän jobbar med släckning av bränder i Indonesien.
Bildtext Palmoljeproducenter misstänks ligga bakom regnskogsbränderna i Indonesien som också påverkar Malaysia.
Bild: AFP / Lehtikuva

En stor del av de indonesiska skogsbränderna förmodas vara anlagda av palmoljeproducenter som röjer mark för att förstora sina plantager. Hälsovådlig rök har spridit sig över väldiga områden, och den täcker delvis också grannlandet Malaysia.

Smog plågar som bäst miljontals människor i Malaysia. Många malaysier är arga eftersom de anser att problemet enbart beror på Indonesiens oförmåga att hindra bolag och jordbrukare från att sätta regnskogen i brand.

– Här är luftkvaliteten vanligen bra. Det finns varken några kraftverk eller förorenande industrier i närheten, men ändå är läget nu bedrövligt, konstaterar företagaren Petri Karjalainen som tillsammans med sin hustru Minna i flera år har bott i staden Georgetown i nordvästra Malaysia.

Snabbfakta: Omstridd palmolja tillverkas mest i Sydostasien

Solen lyckas med nöd och näppe skina genom den obehagligt täta smogen. Det är omöjligt att se om det finns några moln på himlen.

Smogen härstammar från nästan tusen skogsbränder på de enorma indonesiska öarna Borneo och Sumatra. Från Georgetown är det flera hundra kilometer till de närmaste bränderna, men luftströmmar sprider den skadliga röken över en stor del av Malaysia.

Svårt att andas

Tusentals människor med problem med andningsorganen strömmar till de malaysiska sjukhusen. För säkerhets skull har skolorna också stängts i olika delar av landet.

Malaysierna har varit tvungna att vänja sig vid att de åtminstone stundvis omges av smog under den torra årstiden i augusti och september. Fenomenet upprepas nämligen år efter år.

Hus som knappt syns genom smogen i Georgetown, västra Malaisien.
Bildtext Luften i Georgetown klassificeras nu som mycket ohälsosam. För det mesta är luftkvaliteten bra.
Bild: Yle / Björn Ådahl
Singapores skyline syns genom tjock smog.
Bildtext Också i Singapore har luften blivit betydligt sämre.
Bild: AFP / Lehtikuva

– För fyra år sedan var smogen olidligt tät. Vi reste då bort från Malaysia och återvände inte till Georgetown förrän luftkvaliteten hade förbättrats, berättar Karjalainen.

Resultatlösa påtryckningar

År 2015 var skogsbränderna ännu mer intensiva än vanligt. Flera miljoner människors hälsa skadades när tät smog i två månader täckte stora delar av Borneo och Sumatra samt så gott som hela Malaysia och Singapore.

Indonesien utsattes då för hård internationell press för att råda bot på problemet. De nu pågående bränderna anses visa att inget ändå har förändrats.

– Det uppstår en massa bränder av misstag. När regnskogen har brunnit ner kan man sedan börja plantera oljepalmer, säger Karjalainen ironiskt.

Petri Karjalainen framför en vit byggnad.
Bildtext Petri Karjalainen har fått lov att vänja sig vid den återkommande smogen. Han hoppas att problemet inte blir lika långvarigt som för fyra år sedan.
Bild: Yle/Björn Ådahl

Mycket riktigt misstänks ett antal palmoljeproducenter för att ha satt skogen i brand för att förstora sina plantager. Indonesiens president Joko Widodo har lovat se till att de skyldiga åker fast, men straffen är så lindriga att de uppenbarligen inte har en avskräckande effekt.

150 000 har tagit skada

Indonesierna betalar ett högt pris för palmoljebolagens framfart. I städerna i närheten av bränderna klassificeras luften officiellt som farlig, och ungefär 150 000 människors hälsa har redan tagit skada.

I flera städer på Borneo och Sumatra har invånarna ordnat demonstrationer för att protestera mot bolagen som sätter skogen i brand. Bolagen är ändå ekonomiskt såpass viktiga att de förmodas vara beskyddade av lokala makthavare.

Brandhärjat område med två brandmän som håller på med släckningsarbete.
Bildtext Skogsbränderna har orsakat stor skada.
Bild: AFP / Lehtikuva

Upp till 30 000 brandsoldater, soldater och annan personal har i uppgift att släcka bränderna. I synnerhet på Borneo är det ändå lättare sagt än gjort.

Bränder ett par meter under marken

Nära Borneos kust växer regnskogen på torvmossar. Palmoljebolag har gått in för att torka upp sådana mossar för att kunna plantera oljepalmer.

En man står bakom en kärra som dras av en vattenbuffel.
Bildtext Palmoljeplantager täcker allt större delar av Borneo och Sumatra. Terrängen är ofta så eländig att plantagearbetarna använder vattenbufflar i stället för traktorer.
Bild: Yle/Björn Ådahl

Torven bildar ett tjockt lager under markytan. När torven är torr är den också synnerligen lättantändlig.

– Det betyder att eldhärdarna ligger ett par meter under marken. I praktiken är det därför möjligt att släcka bränderna först när det börjar regna antagligen i oktober, förklarar den indonesiska experten Hendri Kusnardi.

Utsatta orangutanger

Också de utrotningshotade människoaporna, orangutangerna, lider av bränderna. De trivs i skogarna i närheten av torvmossarna, och det befaras att röken nu skadar deras lungor.

Orangutangernas överlevnad hotas också av att regnskogarna ständigt krymper på grund av de återkommande bränderna. Orangutangerna lever endast på Borneo och Sumatra, och enligt Världsnaturfonden WWF har deras antal minskat med 60 procent sedan år 1950.

Två orangutanger håller sig uppe i ett träd i tätbevuxen skog.
Bildtext Flera tusen orangutanger lever i nationalparken Tanjung Puting vid Borneos sydkust. Nationalparken omges nu av skogsbränder
Bild: Yle/Björn Ådahl

Bolagen som sätter skogen i brand bidrar dessutom på ett katastrofalt sätt till klimatförändringarna. Skogsbränderna år 2015 uppskattas ha gett upphov till lika mycket växthusgaser som hela den industriella sektorn i USA.