Norrena & Frantz: "Alkoholen är hans största kärlek, större än kärleken till barnet"
Hur ska man förhålla sig till en förälder som under hela ens uppväxt missbrukat alkohol? Och går det överhuvudtaget att som förälder hjälpa ens barn som i flera år levt med ett drogmissbruk?
Relationspodden Norrena&Frantz efterlyste förra veckan publikens berättelser om hur missbruk kan påverkar relationer. Många gripande berättelser kom in.
Ni berättar om ert eget missbruk men också hur tungt och svårt det är att vara anhörig till en missbrukare.
Den här veckan gästas podden av Christer Schoultz, tillfrisknande alkoholist, som länge arbetat med att hjälpa alkoholister och deras anhöriga.
Schoultz börjar med att påpeka att en person som lider av alkoholmissbruk sällan själv anser sig ha ett problem - felet ligger hos alla andra.
Han upplever också att väldigt många människor har en förvrängd bild av alkoholister - att en alkoholist är en person som inte klarar av att fungera i samhället eller i arbetslivet.
- Det är viktigt att komma ihåg att majoriteten av alla som lider av alkoholism i vårt land är aktiva i arbetslivet. De klarar av att fungera i samhället och klarar av sköta sina jobb - de har helt enkelt fasaden i skick.
- Men problemet är att de aldrig själva förstår när de sjunkit in i ett missbruk. En alkoholist kan helt enkelt inte kontrollera sitt drickande och förstår inte själv när det gått för långt, säger Schoultz.
Mitt råd är att först ta upp problemet med de anhöriga, sedan med alkoholisten
― Christer Schoultz
Han anser att det är beklagligt att man inom vården fortfarande ställer klienter frågan om hur mycket de dricker.
- En alkoholist kan inte svara på den frågan. En person som lider av alkoholism borde inte dricka någonting överhuvudtaget.
- Istället borde man ställa frågan varför en person dricker - är det till exempel på grund av sorg, stress eller oro? En alkoholist hittar nämligen alltid på en orsak varför hen dricker.
Alkoholism är en sjukdom som leder till döden ifall man inte gör något åt saken
― Christer Schoultz
Schoultz poängterar att en alkoholist sällan klarar av att bli nykter på egen hand och av egen vilja.
- Det finns inte något rätt sätt att få hjälp med sitt alkoholmissbruk. Nykterheten är en inlärningsprocess som är väldigt personlig, menar Schoultz.
Hur ska man gå tillväga ifall man har en familjemedlem, vän eller kollega som är alkoholmissbrukare?
- Mitt råd är att först ta upp problemet med de anhöriga, speciellt om det finns barn i familjen, sedan kan du prata med alkoholisten. Tala öppet om problemet och sätt in dig i vad alkoholism är för en sjukdom och ta reda på hur en alkoholist kan bete sig och hur de tänker.
Schoultz understryker att alkoholism är en sjukdom som leder till döden ifall man inte gör något åt saken och alkoholisten kan aldrig själv förstå det.
- Om du misstänker att din kollega har ett alkoholmissbruk ska du ta upp problemet med hens chef.
- Den anhöriga kan också ringa till missbrukarens arbetsgivare och berätta att hen har ett alkoholproblem och be dem reagera på det. Arbetsgivaren har en plikt att utreda ifall det finns orsak till oro, säger Schoultz.
Här hittar du mera information och hjälp för rusmedelsberoende och deras anhöriga.
Skäms för min man när han blir full
Min man är mycket social och alltid den roligaste på festen. Till en början.
Mot slutet av kvällen är han alltid stupfull och jag börjar skämmas för honom och slutar själv både dricka och ha roligt.
Till och med hans vänner har bett att jag ska vara med på fester för att han då är lugnare. Men jag har ju ingen lust att vara hans mamma / polis.
Vet inte hur jag ska ta upp det här - att jag egentligen inte vill gå ut eller på fest med honom pga hans drickande - för tidpunkten känns aldrig rätt.
När han är bakis har han ångest och känns lite dumt också att ta upp saken före någon fest.
Mikaela 45
Har supit bort de mesta man kan genom åren men har fått en andra chans i livet och är i dagsläget lyckligare än någonsin
Hjärnblödningen blev min räddning
Varit alkoholist i många år men slapp ur skiten efter att jag fick en hjärnblödning pga alkohol. Har inte tagit en droppe sedan dess och kommer aldrig att ta igen.
Har supit bort de mesta man kan genom åren men har fått en andra chans i livet och är i dagsläget lyckligare än någonsin. :)
Mike 37
Gjorde slut med flickvännen för att jag skämdes så
Jag är en före detta narkotikamissbrukare och jag bodde med min flickvän i många år. Hon blev medberoende, men ville inte lämna mig.
I dag är vi ej i lag mera för jag gjorde slut. Jag mådde dåligt och ville inte att hon också skulle må dåligt för min skull utan gå vidare utan mig.
Jag känner i dag en djup ånger över allt det hon fick se. Jag har bett om förlåtelse och hon har accepterat min ursäkt. Det är jag väldigt glad över.
C 34 år
Som barn tvättade jag upp fyllesvinens spyor, städade undan flaskor och fimpar och grät hejdlöst när de slog sönder mina leksaker
Utan farmor hade jag inte överlevt
Jag har levt nästan hela mitt 34 åriga liv bland missbrukare, mina föräldrar har båda missbrukat alkohol.
Har som bara barn tvättat upp fyllesvinens spyor, städat undan flaskor och fimpar, gråtit hejdlöst när de slagit sönder mina leksaker och vädrat ut äcklig lukt.
Har legat många nätter oerhört rädd i min säng för att svinen ska slockna och tända eld på huset eller köra ihjäl sig då de körde bil fulla.
Min farmor tog hand om mej, hon har varit min trygghet och utan henne skulle jag nog knappast ha klarat mej!
Malin 34
Exet ser fortfarande inget problem och vill ha barnen
Har levt med en person som varit ljuvlig i nio år, men det tionde var mest bara ledsamt och distanserat.
Hen ser fortfarande inte någon problematik kring spriten.
För en partner är detta en fruktansvärd situation där man älskar och saknar den person man haft, och samtidigt hatar den här nya som bara förstör för alla runt omkring sig.
Och nu när slutet är ett faktum kommer löften om att hen minsann ska sköta sin roll som förälder för det är allt hen har kvar.
Och ja, skulle aldrig hålla mitt barn ifrån sin älskade förälder, om det inte visar sig vara farligt förstås.
Knäckt 35 år
Jag har tvingats bryta kontakten med mitt barn på grund av droger, men det har tagit mig nästan 10 år att komma så långt
Fick gå mellan styvmor och pappa när de stred
Då jag var liten bodde jag några veckoslut i månaden hos min pappa och styvmor. Där bråkades det ofta, och speciellt då alkohol var inblandat.
Jag kommer själv ihåg hur vi barn ibland kunde höra hur min pappa slängde in min styvmor i väggar och möbler och hur min styvmor ofta vid dessa tillfällen kallade på mig för att jag skulle ”lugna ner” min pappa.
Själv var jag bara i tidig skolålder och hade ingen aning om hur jag skulle resonera med min ursinniga pappa och hysteriska styvmor.
E25
Jag har brutit kontakten med mitt barn
Jag har tvingats bryta kontakten helt med mitt barn på grund av droger men det har tagit mig nästan 10 år att komma så långt!
Fast man redan länge bara har blivit manipulerad för att få pengar, vill man ju tro och hoppas när det gäller ens barn, och så blir man besviken gång på gång.
Kanske mest på sig själv.
Morsa 55 år
Hans släktingar skyllde drickandet på mig
Jag gifte mig med en alkoholist. Vårt liv blev en dans runt flaskan.
Jag tömde varje flaska som jag hittade gömd bland strumporna i vasken.
13 år stod jag ut i äktenskapet. Till sist meddelade jag att jag ville skilja mig.
Hans ilska och hämnd var skoningslös. Skilsmässan behandlades i tingsrätten och han gjorde allt som låg i hans makt för att göra livet svårt för mig och barnen.
Fem år efter vi hade separerat söp han ihjäl sig.
Barnen saknar den far de aldrig haft. Vi lever kvar med minnena och jag får utstå beskyllningar av hans släkt och vänner att jag det var mitt fel att han blev alkoholist och sedan dog.
Michaela, 49
Gravid i vecka åtta, slängde ut pappan
Var tillsammans med en alkoholist som då var nykter. Det gick bra och vi bestämde oss för att försöka skaffa barn. Jag blev gravid ganska snabbt och var överlycklig.
Han blev mera fundersam och drog sig undan. En dag efter ett litet gräl, som handlade om vilken tv vi skulle köpa, stack han iväg och söp i två dagar.
Han trodde sedan att han skulle få komma hem igen. Men nej. Han fick komma hem och packa sina saker och lämna nyckeln.
Jag var då gravid i vecka 8. Idag är barnet 6 år. Hen har aldrig spenderat tid med pappan och han super varje dag. Det är bara en tidsfråga innan han dör.
Jag har inte ångrat att jag slängde ut honom, för jag vet hur det funkar. Alkoholen är hans största kärlek, större än kärleken till barnet.
Vågavägra 39
Jag är hans regulator
Min man gick in i väggen för många år sedan och gick då från i princip noll alkohol till ungefär ett års dagligt drickande.
Nu är vi där att han periodvis dricker mera och drickandet är självmedicinering mot ångest och ev en lätt adhd.
Jag har fått axla rollen som regulator och stop-sägare.
Jag vill inte alls vara med honom om jag märker att han är påverkad - även om det så bara är en lätt salongsberusning. Jag är rädd att barnen ska märka berusningen.
Em, 31
Jag får tacka nåden för att jag gick med på att ta emot hjälp av andra i samma situation
Sluta dalta!
Från den första fyllan som 14-åring var mönstret det samma: jag drack tills jag till slut slocknade. Om det inte från början fanns tillräckligt att dricka till hands, började jag inte dricka alls vid det tillfället.
Livet som nykter alkoholist, med hjälp av andra i AA, är för mig ett helt nytt liv - jag får tacka nåden för att jag gav upp och gick med på att ta emot hjälp av andra i samma båt.
Jag vill ge ett allvarligt råd till alla anhöriga och vänner till alkoholister: sluta dalta med patienten! Godkänn inte hens drickande utan säg till på skarpen.
Singelkillen C