Regeringen klubbade av miljardsatsning på marinen – nya örlogsfartyg ska avvärja u-båtar och sköta minering i alla väder

Regeringen Rinne klubbade i dag igenom beslutet om att köpa fyra nya lätta örlogsfartyg, så kallade korvetter. Totalkostnaderna för projektet är 1,3 miljarder euro. I priset ingår fartygen, stridssystemet och projektkostnader. Det är Rauma Marine Constructions (RMC) som bygger fartygen.

Se dagens presskonferens från Statsrådsborgen överst i artikeln. På presskonferensen medverkade bland andra försvarsminister Antti Kaikkonen (C) och näringsminister Katri Kulmuni (C) samt marinens kommendör Jori Harju.

Försvarsmakten fick tillstånd att inleda nyanskaffningar av fartyg för fyra år sedan, då fyra av de stridsfartyg som Försvarsmakten har i dag beräknas bli föråldrade i mitten av 2020-talet. Det har rått total parlamentarisk konsensus kring det här projektet.

Trots det har affären dragit ut på tiden eftersom Försvarsmakten har utrett om varvet RMC har kapacitet att ta hand om byggandet.

Den var en nöjd försvarsminister Antti Kaikkonen (C) som i dag meddelade att avtalen skrivs under i Åbo nästa vecka.

– Regeringsprogrammet förutsätter att avtalen ska föras i hamn redan under början av regeringsperioden, konstaterade Kaikkonen. Som försvarsminister är jag väldigt nöjd.

Försvarsminister Antti Kaikkonen har också fattat beslut om att ett om upphandling av en propeller och propelleraxel till korvetterna från finländska Aker Arctic Technology Ab.

Rauma Marine Constructions och dess dotterbolag RMC Defence Oy bygger fyra fartygsskrov i Pohjanmaa-klassen och integrerar vapensystemen i samarbete med leverantörerna.

Underleverantörer för fartygen är både finländska och utländska företag. Det egentliga byggandet infaller stegvis under åren 2022–2025 och alla fyra korvetter ska vara klara 2028.

Avtalen undertecknas i Åbo nästa vecka.

Stridsutrustning från Saab - fartygen byggs i Raumo

Det här är en av marinens dyraste strategiska anskaffningar någonsin och ska möjliggöra helt nya insatser till havs.

Stridsutrustningen för fartygen ska levereras av svenska Saab och arbetet utförs antingen vid Saabs teknologicentrum i Tammerfors (Saab Teknologiakeskus) eller någon annanstans i Finland.

Avtalet med Saabkommer att innefatta integrerade stridssystem som installeras i de fyra fartygen. Stridssystemen består av vapen, sensorer och ledningssystem. Saab förbinder sig att också integrera system som Försvarsmakten flyttar över från andra fartyg.

Projektets sysselsättande effekt kommer att vara stor betonar näringsministern Katri Kulmuni (C)

– Korvetterna kommer att sysselsätta företag ungefär tusen företag över hela landet, berättar Kulmuni. Projektet är också ett sätt att bevara kunnande i Finland.

Korvetterna ska byggas vid Rauma Marine Constructions i Raumo och ska vara klara att tas i bruk från och med år 2025. Korvetterna blir 115 meter långa, då minfartygen Uusimaa och Hämeenmaa är knappt 80 meter långa.

90 personer jobbar i dag på Raumavarvet och de anställdas antal kommer att fördubblas på grund av den här beställningen.

Korvetterna är mångsidiga stridsmaskiner

Korvetterna kan beskjuta mål i luften, på havet och i land. Korvetten ska som sagt avvärja ubåtar och användas för sjöminering. Korvetten kan också vara länge ute till sjöss och användas året om. Det handlar alltså om fyra väldigt mångsidiga stridsmaskiner.

Robotbåtarna i Hamina-klassen ska också moderniseras med nya sjörobotar de närmaste åren, och försvarsmakten planerar att använda samma sjörobotar för korvetterna.

Svenska Saab också framme i jaktplansaffären

Snart är det också dags att fatta beslut om vilka jaktplan som ska ersätta flygvapnets hornetar. Den politiska dragkampen kring de nya jaktplanen kommer att bli hård.

– Både anskaffningarna av korvettarna och senare jaktplanen har stor betydelse för landet, konstaterade försvarsminister Antti Kaikkonen.

Det här en av finska statens absolut största köp någonsin. Summan för de nya jaktplanen rör sig om svindlande sju till tio miljarder euro. Och minst lika mycket till ska användas för underhåll och uppdatering under minst trettio år.

De nuvarande 64 amerikanska Hornet-planen har mellan sex till elva år kvar i drift. Efter det blir de för dyra att uppdatera och underhålla.

Också i den offertrundan kommer svenska Saab att vara aktuell med Gripen E. Det svenska jaktplanets konkurrenter är amerikanska F-35 (Lockheed Martin) och F/A-18 Super Hornet (Boeing), franska Rafale (Dassault) och brittiska Eurofighter Typhoon (BAE Systems).

Offerterna analyseras som bäst av Finlands främsta experter inom ramen för försvarsministeriets projekt. Försvarsministeriet ber då om preciseringar och tilläggsuppgifter av de tillverkare som inkommit med offerter. De preciserade offerterna väntas under våren 2020.