“Utan John Williams musik flyger varken cyklar, kvastarna i Quidditchmatcher eller män i röda mantlar" - filmmusiken tar plats i Musikhuset
Med musik för filmer som Star Wars, Jaws, E.T, Indiana Jones, Superman, Jurassic Park, Schindler’s List och de tre första Harry Potter-filmerna är John Williams en av de mest kända filmkompositörerna.
John Williams har gjort filmmusik i över 60 år, han har vunnit fem Oscars (En spelman på taket 1972, Jaws 1976, Star Wars 1978, E.T. 1983 och Schindler’s List 1994) och blivit nominerad till en Oscar 50 gånger.
När Vantaan Viihdeorkesteri (Vanda orkester) ger sin andra konsert med filmmusik av John Williams är den slutsåld. Och dirigenten Nick Davies är inte alls förvånad.
– John Williams är den bästa filmkompositören i världen, säger Davies med ett brett leende.
Konserten ger ett tvärsnitt av Williams karriär med musik allt från Goodbye, Mr. Chips(1969) till Harry Potter.
Det här är antagligen ett mycket svårare program för musikerna än många av de symfonikonserter de kommer att framföra under den kommande säsongen.
― Nick Davies
Utmanande att spela filmmusik
Davies ser ingen större skillnad mellan klassisk musik och filmmusik, utan ser filmmusik som en form av klassisk musik av idag. Och påminner om att många filmkompositörer som Bernard Hermann och Miklós Rózsa hade en bakgrund i klassisk musik innan de började komponera för film.
Jag följer Vantaan viihdeorkesteri då de övar inför konserten och Davies avslöjar att flera musiker under en paus i repetitionerna kom fram till honom och suckade över att det är så många noter.
– Det här är en utmanande konsert. Det här är antagligen ett mycket svårare program för musikerna än många av de symfonikonserter de kommer att framföra under den kommande säsongen, säger Davies och skrattar.
För en orkester är det en utmaning att spela filmmusik. Ofta betyder det att man kanske har några helt nya instrument med och att man har annorlunda ljudklanger och ny teknik.
Davies menar att det här också kan ge en orkester nytt liv och vara direkt utvecklande.
– Jag vet egentligen inte vad det beror på, men kanske musikerna är mer avslappnade då de spelar filmmusik för att de upplever att det finns mindre press på dem än då de spelar klassisk musik.
Det heroiska och magiska
Om Nick Davies skall välja en favorit av John Williams blir det musiken i scifi-filmen Close Encounters of the Third Kind (Närkontakt av tredje graden, Steven Spielberg, 1977).
– Jag tycker Williams här använder orkestern och dess olika ljud på ett lysande sätt och lyckas också skapa både en fin heroisk och triumferande stämning, men samtidigt också en magisk känsla då han genom musiken och Kodály-systemet skildrar hur människan och utomjordingarna får kontakt.
Under arbetet med musiken till Close Encounters skapade Williams ett ledmotiv med fem toner som också fungerar som en slags kommunikationssignal för utomjordingarna i filmen. Williams använde här ett slags musikaliskt teckenspråk som utvecklats av Zoltán Kodály.
– För en dirigent är det väldigt speciellt att försöka få ut de här olika färgerna och nyanserna.
Riktigt bra filmmusik kan man spela och lyssna på även om man inte ser bilderna.
― Nick Davies
John Williams har gjort filmmusik till över 100 filmer men Davies menar ändå att det finns ett visst “sound” i Williams musik.
– Speciellt i det sätt hur han använder klockspel och träblåsinstrument tillsammans. Eller hur han använder pizzicato för cello och basfioler (när man knäpper med fingrarna på strängarna) i kontrast mot legatot i melodin (att tonerna ska spelas sammanbindande).
– Precis som det finns saker jag kan känna igen i Mozarts eller Beethovens musik så finns det även kännbara delar i Williams musik.
Musik är bilder
Filmmusik är skapt för att fungera tillsammans med bild och musiken är också det som ger filmen en viss rytm och stämning.
Men riktigt bra filmmusik kan man spela och lyssna på även om man inte ser bilderna.
Därför ordnas det också allt fler konserter där man spelar filmmusik inte bara av Williams utan också av Bernard Hermann, Ennio Morricone eller Hans Zimmer.
Bra filmmusik fungerar självständigt men Davies påpekar också att det inte fungerar tvärtom.
– Filmmusik kan man lyssna på utan att se filmen, men för filmen är det extremt viktigt att ha musik. Vad skulle Hitchcocks film Psycho vara utan Hermanns musik? Och Steven Spielberg har själv sagt att hans filmer inte skulle vara någonting utan Williams musik.
Så kanske Spielberg, som jobbat tillsammans med Williams i över 40 år, kan få sista ordet. 2016 höll American Film Institute en gala som hyllade John Williams och Spielberg avslutade sitt tal med de här orden.
“Utan John Williams musik flyger varken cyklar, kvastarna i Quidditchmatcher eller män i röda mantlar. Det finns ingen Kraft. Dinosaurier går inte på jorden. Vi förundras inte, vi gråter inte, vi tror inte.”
