Raseborg tackar nej till kalhyggesfritt skogsbruk - “Den praktiska insynen saknas hos dem som talar för det”

Tekniska nämnden i Raseborg har beslutat att inte förorda förbud mot kalhyggen. Raseborgs skogsbruksingenjör säger att tillväxten större i traditionellt skötta skogar.

Motionen om att sluta upp med kalhyggen i stadens skogar togs emot i våras. Raseborgs stad äger omkring 4 000 hektar skog, det vill säga över 5 600 fotbollsplaner.

Att slopa kalhyggen och gå över till så kallad kontinuerlig beståndsvård - där det finns träd i olika åldrar och man bara hugger ner de “mogna” träden - har både för- och nackdelar. Här kan du läsa om vilka de är.

Tekniska nämndens beslut kommer ännu att behandlas av stadsstyrelsen och stadsfullmäktige innan det slutliga beslutet fattas.

Motstridiga forskningsresultat

En del forskare har kommit fram till att kalhyggesfritt skogsbruk är lönsammare ekonomiskt, medan andra forskare är av motsatt åsikt.

Enligt stadens skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson är forskare av den motsatta åsikten i majoritet.

- Min ståndpunkt är att den mest trovärdiga forskningen kommer från naturresursinstitutet LUKE. Enligt deras forskning är tillväxten omkring 20 procent större i traditionellt skötta skogar, säger Jansson.

Traditionellt skötta skogar syftar på skogar där man gör kalhyggen. Metoden kallas också för skötsel av likåldriga bestånd.

Också skogsbruksingenjör Janssons och Raseborgs miljöinspektör Aapo Aholas åsikter i frågan är motstridiga.

I miljönämndens utlåtande i frågan var Ahola betydligt mer positivt inställd till kalhyggesfri skogsskötsel, än Jansson i sin beredning för tekniska nämnden.

Jansson tror att de som förespråkar kontinuerlig skogsvård som ett ekonomiskt lönsamt alternativ baserar sin förståelse på schematiska framställningar istället för hur det blir i praktiken.

- Jag tror de som sysslar med praktiskt skogsbruk har ganska långt samma åsikt som jag. Den praktiska insynen saknas hos dem som talar för kontinuerlig beståndsvård, säger Jansson.

När man avverkar skog kalhyggesfritt väljer man ut vilka träd som ska huggas ner. Man får alltså med sig en mindre mängd virke varje gång, men istället avverkar man skogen oftare.

Det är ändå inte lika kostnadseffektivt och förbrukar också mera bränsle, påpekar Jansson i beredningen.

Ett annat problem med kontinuerlig skogsvård är enligt Jansson att andra träd som inte ska fällas tar skada. Att fälla och släpa ut träd med stora maskiner skadar de andra träden som ska bli kvar och växa.

- Toppar brister och många träd blir helt utan kvistar på ena sidan. För att inte tala om alla plantor som förstörs av maskinerna.

- En kontinuerligt skött skog som också ska vara ekonomiskt lönsam är allt annat än rekreationsvänlig, säger Jansson.

I så kallade parkskogar används redan den kontinuerliga metoden, och då avverkas träden manuellt med motorsåg i stället för med stora skogsbruksmaskiner. Manuell avverkning skulle ändå bli för dyrt i en större skala.

Kalhyggesfritt ger bättre motståndskraft mot klimatförändringen

Enligt miljöinspektör Aapo Ahola finns det många fördelar med kalhyggesfritt skogsbruk ur en miljösynvinkel.

I skogar som avverkas genom kalhuggning är så gott som alla träd i ungefär samma ålder. I skogar som inte kalhuggs är det en större variation när det kommer till trädens ålder.

Variationen är bra för många växt- och djurarter och gynnar biodiversiteten, det vill säga arternas mångfald.

Dessutom förstärks skogens motståndskraft mot klimatförändringen. En mer mångsidig skog kan bättre anpassa sig mot extrema väderfenomen.

Jansson säger ändå att det som inverkar mera än trädens olika åldrar är att det finns olika träslag i skogen.

Kontinuerligt skötta skogar blir granskogar efter en tid eftersom marken är beskuggad. Granen har ett ytligt rotsystem och är därför känslig för torka. I södra Europa har man haft stora problem med granskogar på grund av torkan, säger Jansson.

Många aspekter när det kommer till koldioxidavtryck

På kort sikt är kontinuerlig beståndsvård bättre för miljön eftersom kalhyggen lösgör mycket koldioxid.

Men på lång sikt resulterar kalhyggesmetoden i en större tillväxt, och den växande skogen binder mera koldioxid på lång sikt, menar Jansson.

Det finns också andra aspekter. Som byggnadsmaterial är trä mer miljövänligt än betong och stål och därför är det bra för miljön att producera och avverka så mycket skog som möjligt i byggnadsändamål.

Det räcker alltså inte med att bara se på de direkta effekterna från skogsbruket.

Demonstrationsytor i samarbete med Novia

Jansson planerar att skapa demonstrationsytor i samarbete med yrkeshögskolan Novia.

Projektet skulle undersöka hur det blir när man använder kontinuerlig skogsvård som också strävar efter ekonomisk lönsamhet, det vill säga att man använder stora avverkningsmaskiner.

Jag är själv också nyfiken på att se hur en sådan skog skulle se ut efter avverkning, säger Jansson.

Om allt går bra kan de första försöken i samarbete med eleverna på yrkeshögskolan göras redan kommande vinter.