Falska räkningar till företag och föreningar har blivit vanligare - gärningsmännen utger sig för att vara vd

Personer med rätt att betala räkningar i ett företags eller en förenings namn kan få falska räkningar skickade till sig. Avsändaren kan till exempel utge sig för att vara företagets vd.

Polisen gick för en tid sedan ut med en varning om att de här så kallade vd-bedrägerierna har blivit vanligare under det gångna året.

Det rör sig om en form av falska räkningar, berättar överinspektör Christian Jämsén vid Centralkriminalpolisen.

– I all korthet, bedrägerier där en utomstående gärningsman närmar sig företagets ledning, ofta ekonomidirektören eller ekonomiavdelningen, från en påhittad e-postadress som ser ut att vara vd:ns egen e-postadress, och med olika svepskäl och yrkande på brådskande hantering vill att pengar ska överflyttas i väldigt snabb takt.

I vissa fall kan gärningsmännen även göra dataintrång och komma åt vd:ns riktiga e-postadress.

– Speciellt i de fallen är det svårt att avgöra om det är ett riktigt meddelande eller inte.

Jämsén berättar att den här typen av brott inte kräver mycket resurser, risken för att åka fast är låg och potentialen för ekonomisk vinning är stor.

Handlar om stora summor

I början av september hade polisen i Finland fått in 196 brottsanmälningar som går under kategorin vd-bedrägerier.

Polisen uppskattar att bedrägerierna har kostat företagare över fyra miljoner euro.

– Den typiska förlusten per organisation för vd-bedrägerier eller falska räkningar ligger någonstans mellan ungefär 20 000 och 50 000 euro per fall, men vi har också sett enskilda fall där den enskilda förlusten kan uppgå till hundratusentals euro.

De senaste åren och det börjar även bli vanligare att gärningsmännen riktar in sig på mindre föreningar.

– Där är det fråga om mindre summor. Oftast mellan 6000 och 10 000 per organisation.

Svåra att känna igen

Jämsén säger att det kan vara svårt att känna igen falska räkningar, eftersom de är professionellt gjorda och kan se ut som riktiga räkningar.

Det finns trots det några sätt att ta till. Det går bland annat att kontrollera kontonumret som anges i räkningen.

– Att man går igenom fakturans eller räkningens kontonummer, att de är rätt, till exempel att de matchar de som kanske redan finns inmatade i företagets utbetalningssystem.

En annan möjlighet är att helt enkelt fråga personen som avsändaren påstår sig vara.

– Om saker och ting ska hända väldigt brådskande, så lönar det sig alltid att ringa och dubbelkolla med till exempel vd:n eller den som är avsändare i meddelandet.

Om man misstänker att man har blivit utsatt för ett sådant här bedrägeribrott så ska man agera så fort som möjligt.

– Om det är så att man redan har överfört pengar och misstänker att man har blivit utsatt för ett brott, då ska man absolut så snabbt som möjligt anmäla ärendet till både polisen och sin egen bank.

I takt med att tiden går efter att betalningen har gjorts minskar chansen för att stoppa transaktionerna och få tillbaka pengarna.

– Ju snabbare man gör anmälan, desto större chans finns det att få tillbaka åtminstone en del av pengarna.

Jämsén rekommenderar att man alltid anmäler ett bedrägeriförsök till polisen.

– Det är förstås upp till var och en att avgöra när det lönar sig att anmäla, men även ett försök till bedrägeri är brottsligt och straffbart.

Vikarier utsatta

Sådana här bedrägerier är särskilt vanliga i semestertider, berättar Jämsén.

– Under semesterperioder då man använder vikarier så är de här vd-bedrägerierna, och faktureringsbedrägerier över huvud taget, absolut mycket vanligare än de är under så att säga normala arbetsperioder, och det har också att göra med att man använder sig av vikarier som inte nödvändigtvis är så insatta i rutiner, och inte heller har det i ryggmärgen att kolla små detaljer och checka upp saker.

Han påpekar att det är viktigt att vara medveten om att det finns en risk för att en räkning kan vara ett bedrägeriförsök.

– Ju mer medveten man är om de här sakerna, desto bättre kan man skydda sig.