IPCC:s specialrapport varnar: Jordens snö- och isområden smälter och det kommer att påverka oss alla

Världens hav och oceaner har hittills skyddat oss från klimatförändringens radikalaste effekter, men nu börjar havens mått vara rågat.

Världens isar och glaciärer smälter i en aldrig tidigare skådad takt.

Det är budskapet i FN:s klimatpanels specialrapport om vatten- och isbeståndet på vår planet.

För den här rapporten, som publicerades på onsdagen, har över hundra forskare från trettio olika länder läst igenom närmare 7 000 forskningsrapporter.

Forskarna anser det bevisat att oceanerna har upptagit mer än 90 procent av överskottsvärmen i klimatsystemen sedan 1970. Under den tiden har haven också försurnat av koldioxidutsläppen.

Alla människor är direkt eller indirekt beroende av oceanerna eller kryosfären. I dag bor ungefär fyra miljoner permanent i arktiska regioner, varav tio procent hör till ursprungsfolk.

På låglänta kustområden bor ungefär 680 miljoner människor som drabbas ifall havsnivåerna stiger. År 2050 förutspås de vara en miljard.

Istäcket blir tunnare

Jordens markbaserade kryosfär krymper genom att glaciärer och istäcken förlorar massa, genom att mängden snöfall minskar och när permafrost tinar.

Under tiden 2006 - 2015 minskade istäcket på Grönland med cirka 278 gigaton per år och det antarktiska istäcket minskade med ungefär 155 gigaton per år. (Ett gigaton motsvarar en iskub vars sidor är en kilometer).

Det här korresponderar med en höjning av den globala havsytan på mellan 0,43 till 0,77 mm per år.

Havet blir stegvis varmare

I oceanerna går uppvärmningen på djupet. Både det översta lagret på 0 - 700 meters djup och det följande på 700 - 2000 meter har värmts upp under åren 1970 -2017.

Mer än två kilometers djup har med stor sannolikhet värmts upp sedan 1992, speciellt i Södra Ishavet.

Oceanerna kommer att övergå i tidigare okänt tillstånd med högre temperaturer. Marina värmeböljor och extrema El Niño och La Niña effekter förutspås bli vanligare.

De räcker också längre, är intensivare och sträcker sig över större områden.

Resultat utom allt tvivel

Markku Viitasalo, forskningsprofessor vid Finlands miljöcentral tycker att rapportens resultat är riktigt dramatiska.

— Nu försvann de sista tvivlen om att en förändring inte skulle vara på gång: haven värms upp, de försuras och havsytan stiger. Det kan vi inte göra någonting åt.

— Om vi fortsätter så här kan haven blir flera grader varmare ännu och den värmen är det verkligen, verkligen svårt att få bort.

Rapporten bedömer att jordens sammanlagda biomassa av marina djur kunde minska med upp till 15 procent.

Speciellt för samhällen i tropikerna som är beroende av fiske betyder det att det blir svårare att skaffa föda och med det följer allvarliga ekonomiska och hälsorelaterade problem.

Kusternas ekosystem påverkas av havsuppvärmning, försurning, salthaltintrång, syrebrist och höjda vattennivåer. Effekterna av det här kan redan noteras i biodiversiteten.

Speciellt arter som koraller, kelpalger, mangroveskogar och havsgräsvegetation är i fara.

— Havsgräsvegetationen försvinner i en takt av en fotbollsplan i timmen och den här utvecklingen har fortsatt i ett tjugotal år. De är viktiga miljöer för fiskar och en viktig kolsänka globalt, säger Viitasalo.

Luften i norr värms upp snabbare

I de arktiska vattnen har uppvärmningen av luften vid havsytan förmodligen ökat dubbelt mer än det globala genomsnittet under de två senaste decennierna.

Här här minskningen av havsis och snötäcke till lands bidragit till uppvärmningen.

Det här kan även påverka vädret utanför det arktiska området i veckor eller månader eftersom det inverkar på troposfäriska jetströmmar och polarvirvlar.

Observationer visar också att den globala havsnivån stiger i en accelererande takt med regionala variationer som en följd av issmältning på Grönland och Antarktis, och också på grund av havets termiska expansion.

Den globala havsnivån ökade åren 2005 - 2015 i en takt av 3,6 mm per år, vilket är ungefär två och en halv gång så mycket som under perioden 1901 - 1990.

Havsytan kommer att fortsätta stiga även kommande århundraden med flera centimeter per år, ifall utsläppen hålls på hög nivå.

Risken för stormfloder kommer också att öka. En framtid med lägre utsläpp ger en höjning av havsytan runt 40 cm. Om utsläppen är högre kan höjningen bli runt 71 cm fram till 2100. Höjningen accelererar med åren.

Konsekvenserna för ekosystemen

Temperaturerna i permafrostområden har stigit till aldrig tidigare skådade nivåer. Den senaste höjningen är 0,29 grader mellan 2007 och 2016.

Storleken på de områden som drabbats av skogsbränder och förekomsten av bränder, även extrema bränder, i arktiska områden är utan motstycke under de senaste 10 000 åren.

Ifall utsläppsmängderna hålls på en låg nivå förutspås glaciärerna fram till år 2100 minska med cirka 18 procent och ifall utsläppsmängderna är högre så kan vi förlora upp till 36 procent av de nuvarande glaciärerna.

Kalla perioder även för oss

För oss nordbor är uppgiften om att Golfströmmen (the Atlantic meridional overturning circulation AMOC) försvagas av betydelse.

Golfströmmen kommer med stor sannolikhet att försvagas under de följande 80 åren, förutspår forskarna, även om en total kollaps inte anses sannolik.

Det här medför minskade bestånd av plankton och fisk i Nordatlanten, mera vinterstormar i Europa, minskad nederbörd i Sahelområdet, söder om Sahara, fler tropiska cykloner i Atlanten och högre havsnivåer i nordöstra USA.

Rapporten nämner det inte, men i kombination med försvagade polarströmmar kan en försvagad Golfström betyda väldigt nyckfullt och ibland kyligt väder i Finland.

Korallreven förlorare

Korallreven har svårt att klara av de ändrade omständigheterna. I varma vatten kommer korallreven att lida även om den globala uppvärmningen skulle vara mindre än två grader.

Det i sin tur kommer att påverka de omgivande kustområdena negativt, både när det gäller fiskbestånd och turism.

Som ett svar på höjda havsnivåer och extrema väder står samhällen i kustområden inför åtgärder där man noggrant borde överväga för- och nackdelar med tanke på rättvisa, ekonomi och ekosystem, slår forskarna fast.

De människor som är mest utsatta och sårbara är ofta de som har minst kapacitet att svara på utmaningarna.

Budskapet som IPCC vill föra fram med sin rapport är att en hållbar och klimattålig utveckling kan uppnås enbart med en brådskande, ambitiös och koordinerad minskning av växthusgasutsläppen.

Utmaningen för världens nationer blir att anpassa sig till och begränsa kommande förändringar.