Omstritt tillsatsämne tas bort från fiskfoder - fiskodlare hoppas det går vägen: "Havet är vårt jordbruk"
Köper du norsk lax eller inhemsk regnbågslax, även kallad forell? Ifall fisk intresserar dig vet du kanske att den omstridda tillsatsen etoxikin ska bytas ut nästa år, det har EU bestämt. Men det är oklart vad som kommer i stället.
Vi på Svenska Yle ringer tre fiskodlare för att höra oss för vad de vet om de nya tillsatserna. "Hinner inte", "för komplicerad fråga att ta ställning till" eller "bortrest", är svaren vi får.
Men den fjärde tillfrågade, Karl-Johan Henriksson, vd för Brändö Lax på Åland, ger svar. Motvilligt, då fiskodling är känsligt att uttala sig om.
Kanske de stundande lagtings- och kommunalvalen på Åland den 20 oktober spelar in här?
- Det gäller att lyfta upp fiskodlingen på agendan i valet, säger Henriksson, vid rodret för Brändö Lax sedan över 30 år tillbaka.
Henriksson har just hunnit till kontoret från havet där han jobbat med fiskkassarna.
- Vi vet inte vad som ska ersätta etoxikin, säger han öppet. Vi litar på fodertillverkarna och på Livsmedelsverket, som ständigt tar prover på fiskarna, de har nog koll.
Henriksson har inte aktivt följt med debatten kring tillsatsen etoxikin som vi också rapporterat om här på Svenska Yle.
- Jag vet att etoxikin finns i fiskmjöl för att mjölet ska klara av transporterna till havs, säger han. Tillsatsen finns också i andra livsmedel, bland annat kött.
Vad kommer i stället? Varför byts etoxikin ut?
- Försiktighetsprincipen gäller, säger Olle Lerche, utvecklingschef vid fodertillverkaren Raisioaqua, i en kommentar gällande nya fiskfodertillsatser.
När man inte är riktigt säker på att någonting inte är skadligt så förbjuder man det.
Etoxikintillverkarna fick enligt Lerche möjlighet att komma fram med rätt dokumentation om tillsatsen och bevisa att det är ofarligt. Men de gjorde det inte för produkten ansågs vara för billig.
- Tillverkarna tog inte den fighten, eventuellt är etoxikinet inte ofarligt, det vet vi inte nu, då ingen har bevisat varken det ena eller det andra, förklarar han.
Oklara hälsoeffekter
I den rikssvenska debatten har forskare uttalat sig kritiskt om etoxikinet och inte uteslutit att det kan vara cancerframkallande.
Dessutom nämner forskarna eventuella kromosomskadliga effekter som svenska Testfakta, ett oberoende test- och researchföretag, specialiserat på jämförande laboratorietester av konsumentprodukter, rapporterar om.
Etoxikinet betecknas som ett bekämpningsmedel eller ett konserveringsmedel, lite beroende på vem man frågar.
Det fungerar också som en så kallad antioxidant, en slags flamskyddsmedel, som förhindrar bränder i samband med att fett oxiderar. Det här är viktigt då fiskmjöl transporteras på havet.
70-90 procent av fiskmjölet transporteras till havs, där brandrisken är verklig.
Fiskmjöl, med tillsats då, tillverkas förutom i Finland vid bland annat fiskmjölsfabriken i Kasnäs, även i Danmark och Norge - och i stora mängder i Peru och Chile. Långa transporter är då aktuella.
Etoxikinet borta från inhemskt fiskfoder
utvecklingschef Olle Lerche
Lerches arbetsgivare Raisioaqua använder inte etoxikin mera och har inte haft det i sina produkter på ett halvt år.
Företaget innehar ungefär 50 procent av den inhemska fiskfodermarknaden och samarbetar med tidigarenämnda fiskmjölsfabrik i Kasnäs.
Hälften av produktionen går på export.
- Vi utvecklar nya tillsatser nu, säger Lerche.
Några exempel på alternativa antioxidanter som testats är BHA, BHT, propylgallat och olika blandningar av tokoferoler, alltså e-vitaminer.
Alla är i dag syntetiskt framställda, medan propylgallat och e-vitaminer också förekommer i naturen.
Den fiskodlare som använder sig av inhemskt foder får således ett foder utan etoxikin.
Livsmedelsverket (tidigare Evira) är övervakande myndighet och kontrollerar mängderna tillsatser i livsmedel noga.
Vattenbruk är en självklarhet här, vi vet hur vi ska mata odlingsfisken
Karl-Johan Henriksson, fiskodlare på Brändö, Åland
Fiskföretagaren Karl-Johan Henriksson betonar att odlingsfiskens foder är noga reglerat.
- Det finns bra tabeller på hur vi ska göra, vi har sysslat med det här i 30 år. Vi vet hur olika fodersorter fungerar och hur man ska mata fisken.
Fiskfodret består till en femtedel av fiskmjöl, mald på fisk. Övriga beståndsdelar i fodret är bland andra bondböna, soja, vete, broilermjöl och fiskolja.
Odlingsfiskens hälsosamma fetter kommer från fodret
De goda fetterna är viktiga att bevara, de motiverar hälsomedvetna finländare att äta fisk.
- Fisken producerar inte hälsosamma fettsyror, den odlade fisken får dem med fodret, Den vilda fisken får fetterna ur naturen, ur födan där, förklarar utvecklingschef Olle Lerche. Till exempel från andra fiskar eller små räkor.
- Den enda organismen i världen som producerar de hälsosamma fetterna är alger. Fetterna vandrar sedan vidare i näringskedjan till rovfiskarna och förhoppningsvis till människan. För oss är de viktiga, för hjärta, hjärna, för synen och vår allmänna hälsa, förklarar Lerche.
Tillsatserna behövs således i fiskens foder också för att trygga de goda fetterna bibehålls och överförs i odlad fisk.
Det är svårt med lönsamheten om fiskodlingarna flyttar upp på land. Hela branschens framtid oroar oss
fiskföretagare Karl-Johan Henriksson, Åland
Fiskodling är stor business på Åland. Två företagare, Henrikssons Brändö lax och Alf-Håkan Romarledda Nordic Trout omsätter flera miljoner euro. Företagen sysselsätter omkring 60 personer.
- Framtiden bekymrar oss, säger Henriksson. Vi vet egentligen inte om vi får odla fisk på Åland nästa år, mycket beror på politiska beslut.
Besluten vid den svenska så kallade Höga kusten: att flytta upp kassarna på land ger motstridiga signaler om näringens framtid, anser han.
Avfolkning hotar om vattenbruket inte utvecklas
Henriksson betonar att man måste kunna utveckla vattenbruket på Åland, annars blir det fråga om en omfattande avfolkning på öarna.
- Vi har lagtings- och kommunalval här den 20 oktober. Jag hoppas att fiskodlingens framtid blir en valfråga, säger han.
- Vattnet, ja havet är vårt jordbruk, vi omges ju till 80-90 procent av vatten. Vad ska vi då göra här om inte satsa på vattenbruket, frågar han.
Lyssna på temat i Yle Vegas eftermiddagssändning:
