HJK vill göra det IK Myran nästan klarade av – ska damligan lyckas surfa på sommarens hajpvåg?

En säkrad ligatitel och ett nytt, ståtligt publikrekord. Det är förväntningarna då HJK och KuPS möts på lördag. Hittills har damfotbollsboomen inte synts i damligans publiksiffror. Nu ska det bli ändring på det.

Från ord till handling. Med den rubriken går HJK:s damer in för att knipa sin första ligatitel på 14 år. Om allt går enligt planerna kommer dessutom Åland Uniteds fem år gamla publikrekord att förpassas till historieböckerna med bred marginal.

Annars blir Heidi Pihlaja besviken. Hon jobbar på Bollförbundet som utvecklingschef för damfotbollen.

– Vi vill ge publiken en enkel chans att skapa samma hajp som omgav sommarens VM i fotboll. Att skapa en ny sorts fotbollskultur, säger Pihlaja.

IK Myran snusade redan på rekordnoteringen i somras. Nedervetillaget samlade 1549 åskådare på sin hemmamatch mot HJK – 44 personer från rekordet.

Damernas fotbollsliga har puttrat på i vanligt tempo efter sommarens fotbollsfyrverkeri i Frankrike. Det växande globala intresset för damfotbollen har inte synts i publiksiffrorna.

HJK:s damer – som precis som herrarna spelar sina matcher på Tölö fotbollsstadion – har snittat 312 åskådare per match. Totalt 3 116 ögonpar har följt med säsongens 10 hemmamatcher.

HJK:s herrar hade mer än dubbelt så många åskådare på bara sin senaste hemmamatch.

Nya rekord runtom i Europa

I andra länder har rekorden för dammatcher suddats ut och skrivits om under året som gått. I England kan man verkligen tala om en fotbollsboom på damsidan.

Då Super League-säsongen sparkade i gång var publikrekordet 5 265 åskådare. I premiären mellan Manchester City och Manchester United såg 31 213 personer matchen på plats.

I London såg 24 565 personer Adelina Engmans Chelsea slå Tottenham med 1–0.

Världsrekordet i klubbsammanhang skrevs om i våras då 60 739 personer såg den spanska ligamatchen mellan Atletico Madrids och Barcelonas damer.

Korrelerar intresset?

Ett ökat landslagsintresse behöver nödvändigtvis inte betyda strida strömmar till klubbmatcher. För det finns ett färskt finländskt exempel från 2017.

Hösten 2017 ordnades hemma-EM i basket. Finland stod för stabila prestationer, vann över Frankrike och slutade på nionde plats. Lauri Markkanen gjorde sitt slutliga genombrott och var namnet på allas läppar.

Ledde det till rusning till basketligamatcherna i Finland? Inte alls. Publiksnttet sjönk med nästan 10 procent säsongen 2017/2018.

På Irland finns också ett stort intresse för herrarnas fotbollslandslag – medan den inhemska ligan står och stampar. Närmare 40 000 brukar följa landslagsmatcherna på plats medan ligan har ett snitt på drygt 2 500 åskådare.

Pihlaja ser det som viktigt för damligan att skapa ett eget varumärke.

– Det ska bli intressant att se om personer som redan konsumerar herrfotboll också kan ta till sig damfotbollen. Det finns många intressanta historier, personer och fenomen inom damfotbollen, säger Pihlaja.

Signeul: Jätteviktigt att skapa intresse

På sikt är det mer i potten än bara ett publikrekord. Marianne Miettinen – elitfotbollschef på Bollförbundet – säger att ett större intresse kring damfotbollen kunde ge spelarna chansen att bli halvtidsproffs.

A-landslagets chefstränare Anna Signeul är inne på samma linje.

– Det är jätteviktigt att skapa intresse. Om man ser damfotbollens utveckling överlag måste vi ha en liga som är attraktiv för medierna, spelare och klubbar. Där vi skapar förebilder och har konkurrens.

Signeul vill se kvaliteten inom damfotbollen växa, att nivån höjs ytterligare.

– Vi ska inte behöva skicka våra unga spelare utomlands eller över Bottenviken. Vi ska kunna utveckla våra spelare i Finland.