Han fördubblar verksamheten på sin kalkonfarm: Jag ser att potentialen för kalkonkött är väldigt stor

Finländare äter allt mindre rött kött. Nu visar nya prognoser att även konsumtionen av vitt kött stabiliseras. Kalkonfarmaren Kristian Bengts tror ändå på framtiden och har fördubblat produktionen av kalkonkött på sin farm i Övermark i Närpes.

I flera år har finländarnas totala köttkonsumtion ökat och förra året åt finländarna i medeltal 81,3 kilo kött per person.

Enligt Pellervo ekonomiska forskningsinstituts (PTT) prognos kommer dock köttkonsumtionen att minska.

Konsumtionen på svinkött har minskat under flera års tid, men nu avtar också konsumtionen på nötkött. Dessutom stabiliseras konsumtionen av fjäderfä som har vuxit under flera års tid.

2011 åt finländaren i medeltal 18,2 kilo fjäderfäkött per person. Förra året hade siffran stigit till 25,6 kilo per person, det vill säga en ökning på över 40 procent.

Men enligt prognoserna har efterfrågan på fjäderfäkött mattats av.

Trots detta ser kalkonfarmaren Kristian Bengts ljust på framtiden.

- Jag ser att potentialen för kalkonkött är väldigt stor. Många har blivit vana med den enkla färdigt marinerade broilern som man köper i affären, men när man går till riktig matlagning, så erbjuder kalkonen mycket möjligheter, näringsvärdena är väldigt fina.

Ifjol konsumerade finländarna i medeltal 1,9 kilo kalkonkött per person, vilket är endast en bråkdel av broilerkonsumtionen.

Bengts ser att det finns utrymme för en ökning och förra veckan tog han i bruk en ny kalkonhall som rymmer 13 000 tuppar och i och med det fördubblades kapaciteten på farmen.

- Vi tyckte att det var läge att bygga ut eftersom marknaden för kalkonkött har sett ljus ut. Vi har planerat det här i flera års tid och nu är det verkställt.

Svinköttskonsumtionen dalar

På de senaste sju åren har i sin tur konsumtionen av svinkött minskat med tolv procent. Det här märks också av inom köttförädlingsbranschen.

Enligt Roland Snellman, vd på Snellman i Jakobstad beror det på att produktionen av svinkött har minskat.

- Det handlar om lönsamheten för producenten. De två senaste somrarna 2017 och 2018 var väldigt dåliga. På det sättet har produktionen minskat med till och med sju procent på svin.

- Jag ser ett samband mellan utbud och efterfrågan. Att produktionen har minskat så har påverkat konsumtionen en del.

Snellman är ändå medveten om att folk har blivit mer miljömedvetna också då det gäller mat och att det i sin tur påverkar konsumtionen av rött kött.

Men han påpekar att i jämförelse med broiler så klarar sig svin väldigt bra när man ser på koldioxidavtrycket i produktionskedjan.

- Själv är jag analytisk kemist till utbildningen och har också studerat miljökunskap, så jag är väldigt intresserad av de här frågorna, men ibland saknar man lite faktaargumenten i diskussionen.

- Människorna behöver protein och i dagens läge står mjölk- och köttprodukter för 60 procent av det proteinbehov en finsk man behöver. Vi jobbar hela tiden med de sakerna och förbättrar processerna för att minska miljöpåverkan från produktionen.

Tänker på klimatet

Bengts påpekar att all verksamhet har ett klimatavtryck och kalkonfarmning är inget undantag. Också de funderar hela tiden på hur de kan göra saker bättre ur ett klimatperspektiv.

- Vi har till exempel helt gått bort från användningen av fossila bränslen. Vi värmer våra hallar och spannmålstork med flis och vi har den senaste tekniken i form av automationsstyrning. Vi har också planerat det här så att vi kan montera solpaneler för elproduktion, men det har vi inte gjort ännu i det här skedet.

Bengts har följt med diskussionen kring rött kött som pågått under senaste tiden och han anser att den gått aningen överstyr.

- Ser vi på den inhemska produktionen så gör vi saker fiffigt här. Jag har själv sett sådana så kallade "feed lots" i Nordamerika där det finns 100 000 kossor på samma ställe. Det är sådant som gör att röda köttet hamnat i skottgluggen.

- Vi har saker att fila på och utveckla också i Finland, men vi behöver både rött och vitt kött tycker jag.