Blir Östersjön en kolkälla i stället för en kolsänka? Havsområdet tar stryk av den globala uppvärmningen

Det som händer i polarområdena Arktis och Antarktis är ihopkopplat med vad som kommer att förändras i vårt närhav Östersjön. Det får följder för mångfalden i havsområdet, salthalten och syretillgången.

Tvärminne zoologiska station har följt med, tagit prov och gjort mätningar i Östersjön i 100 års tid. I fjol gav mätningarna alarmerande resultat.

– Den uppvärmning vi ser är rekordsnabb i ett Östersjöperspektiv hos oss. Vi har sedan början av 1990-talet uppmätt en två graders uppvärmning på de djupa kustvattnen utanför vår station, säger Alf Norkko som är professor i Östersjöforskning vid Tvärminne zoologiska station som hör till Helsingfors universitet.

Vi lever lite av i en balja, ett badkar där vattnet blir varmare

Alf Norkko

Uppvärmningen försnabbas dessutom olyckligt nog på grund av hur havsområdet ser ut.

– Eftersom Östersjön är både grund och ganska avsnörd från våra världshav så värms den upp snabbare än världshaven.

Dubbel belastning

Östersjön har länge stressats och påfrestats av övergödning - eutrofiering - och avigsidorna av den kan förstärkas om vattenmassorna blir varmare.

Algblomningarna kan bli vanligare och syrehalten i havet sjunker.

– I framtiden är det sannolikt att det här är någonting som accentueras ytterligare, enligt Norkko.

Det är också troligt att Östersjöns vatten blir mer skiktat i varmare ytvatten och svalare bottnar, ett fenomen som i sig kan påverka syrebristens utbredning.

Man behöver inte långa perioder av feber i havet, för att organismerna ska ta skada

Alf Norkko

Skyddsbarriären som heter mångfald krymper

– De flesta organismer som är känsliga för värmeböljor eller ökningar i temperatur de påverkas småningom.

Organismerna har anpassat sig under en lång tid till vissa förhållanden, men nu sker förändringarna så snabbt att de får svårt att överleva, förklarar Norkko.

I somras uppmättes periodvis 20-gradigt vatten på mer än 30 meters djup i kustvattnen kring Tvärminne. Det är de högsta temperaturerna som någonsin har uppmätts av forskare på stationen.

Också de grunda vattnen blev extremt varma.

– Vissa organismer som sjögräs och blåmusslor dog i fjol.

Norkko förklarar att en mångfald av växter och djur har en förmåga att buffra mot förändring.

Med bland annat stigande temperaturer hamnar växterna och djuren allt mer i kläm. Det leder till att havet inte längre fungerar som en kolsänka utan i stället blir en kolkälla.

– I fjol mätte vi med våra svenska kolleger väldigt höga metanutsläpp efter den varma sommaren i kustvattnen här.

Vad händer med salthalten?

Regnväder kommer antagligen att bli vanligare framöver. FN:s klimatpanel IPCC:s rapport förutspår att Golfströmmen avmattas och det påverkar vädret i Skandinavien.

Alf Norkko säger att mera regn betyder mera avrinning av färskvatten i havet. De modeller forskarna jobbar med visar att salthalten minskar och det är i sin tur avgörande för vissa djur- och växtarter i havet.

Saltinflödet är ändå en väldigt komplex sak och beroende av många olika faktorer, understryker Norkko.

Räddar vi Östersjön?

Det är allvarligt för våra kustområden, säger Norkko och syftar då på vad som händer när övergödningen kombineras med värmeböljor och uppvärmning av havet.

– Det har haft en effekt när vi har försökt skära ner av våra näringsämnen som rinner av från land.

Den positiva trenden med att minska övergödningen motarbetas av att havet har drabbats av "feber".

Det är kombinationen av många olika stressfaktorer som påverkar utvecklingen.

– Kan vi reducera övriga källor till problem så är det allt större orsak att göra det. Sedan är det ju ett globalt problem det här med klimatet.

Vi måste ta de här rapporterna på allvar och fundera på vad det betyder på alla plan. Det kan handla om att konsumera mindre, konsumentval man måste göra eller politiska påtryckningar, summerar Norkko våra möjligheter att ändra på utvecklingen för Östersjön och klimatet.