“Folk är inte nöjda om de inte får säga sitt om självständighet” – valdeltagandet verkar bli stort i fusionsfolkomröstningen i Kaskö
På söndag (29.9) går Kasköborna till valurnorna för att säga ja eller nej till en fusion med Närpes. I Närpes får invånarna svara på en enkät.
Kim Strandberg, som är professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi, säger att det är förståeligt att en kommun ordnar något inför en möjlig fusion, antingen enkät eller folkomröstning.
Strandberg menar att det ändå är kommunens självständighet som det handlar om och jämför med när Finland gick med i EU.
– Jag tror inte folket hade varit så nöjda om de inte hade fått rösta om det, och det här är motsvarande på lokal nivå.
Skillnad på folkomröstning och enkät
Strandberg tror att valdeltagandet blir högt i folkomröstningen, bland annat baserat på att en tredjedel av Kasköborna redan har lämnat sin röst.
– Säkert blir det en bra bit över 70 procent av invånarna som röstar.
I länder där man ofta har folkomröstningar, som till exempel i Schweiz, är valdeltagandet ofta lågt.
– Risken med folkomröstning är att den blir polariserande, att den delar folket.
– En enkät ger möjligheten att ställa lite mer frågor än ja och nej, men folk upplever det inte lika viktigt att svara på en enkät som att gå och rösta.
Ögonen på Närpes
Vilken roll resultat av folkomröstningen får tror Strandberg beror på hur resultatet ser ut, om det är tydligt att invånarna vill en sak eller om det är mer jämt fördelat mellan ja och nej.
Går kommunen i motsatt riktning än folkomröstningens resultat brukar det bli ett legitimitetsproblem.
– “Varför röstar vi om ingen lyssnar?” tänker folk.
Bland de Kasköbor Yle Österbotten har pratat med fanns det bland annat en rädsla för att Kaskö skulle bli en utby i Närpes, vad tror du om det?
– Från Närpes håll är man mycket medvetna om att man har ögonen på sig, jag tror inte att man de första 10-15 åren skulle göra något för att sänka Kaskös status.