Lovisa har få alternativ till att spara pengar utöver att dra in byskolor: "Alla sparåtgärder påverkar barn och unga"
Om byskolorna i Lovisa fredas måste bildningssidan spara pengar på andra sätt, men det finns inte mycket att göra. Större gruppstorlekar i årskurs 1-6 kan vara en åtgärd, men det räcker inte.
Även om byskolorna i Haddom, Pernå kyrkoby och Teutjärvi skulle dras in så ligger man ändå långt över budgetramarna för bildningssidan.
Lovisa stad ser ut att gå cirka 10 miljoner euro på minus i år och sparåtgärder är ett måste.
Bildningssidans budgetförslag behandlades i nämnden för fostran och bildning på onsdagen.
Enligt förslaget skulle Haddom skola, Pernå kyrkoby skola och Teutjärven koulu läggas ner från och med nästa läsår. Samma öde väntade Kuggom daghem och Lekgårdens daghem i Pernå.
Nämnden ansåg ändå att de föreslagna skolnedläggningarna skulle åsamka staden mer skada än nytta.
Efter ett motförslag och omröstning beslöt nämnden att byskolorna ska bevaras och likaså daghemmen som finns i anslutning till skolorna.
Däremot beslöt nämnden enligt förslag att lägga ner familjedaghemmet Duvan, att skära ner på kommuntillägget för hemvårdsstöd för barn och att se över gruppstorlekarna i årskurs 7-9.
Frågan är: Räcker det, eller måste man hitta någonting annat att spara in på om byskolorna bevaras?
- Jag tror och är ganska säker på att vi måste hitta andra sparlösningar. Det är jättesvårt för alla sparåtgärder påverkar barn och unga, säger Kirsi Kinnunen som är direktör för centralen för bildning och välfärd.
Svårt spara in på bildning
Genom att ta till alla föreslagna sparåtgärder, i vilka indragningen av byskolor och daghem ingår, så skulle nämnden för fostran och bildning ha sparat in 410 000 euro under 2020 och 687 000 euro under 2021.
Det här eftersom förändringar som gäller skolor och daghem skulle göras först i augusti 2020.
Enligt Kinnunen skulle inte ens det här ha räckt till.
- Även med indragningen av skolorna medräknat så fattades det ännu besparingar för 700 000-800 000 euro för att nå den utsatta ramen, säger Kinnunen.
Trots att vi gör allt vi kan så är det ändå inte tillräckligt för att nå stadens angivna ram
― Kirsi Kinnunen, direktör för centralen för bildning och välfärd i Lovisa
Det är svårt att säga vilka spåråtgärder som kunde göras i stället för att dra in skolorna. Det handlar om att plocka bort lite på flera ställen.
- Trots att vi gör allt vi kan så är det ändå inte tillräckligt för att nå stadens angivna ram, säger Kinnunen.
Hon nämner större gruppstorlekar också inom årskurs 1- 6.
- Men det är ett svårt sätt, säger Kinnunen.
Hur stora grupperna kan vara utan att påverka elevernas inlärning negativt beror till stor del på hurdana eleverna och deras förutsättningar är.
Dessutom reglerar lagen gruppstorlekarna striktare bland barn med förlängd läroplikt och specialklasser.
Om inte skolorna, vad?
Budgetförslaget för nämnden för fostran och bildning ska ännu behandlas av stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Det är alltså inte ännu klart om byskolorna ska dras in eller inte.
Stadsdirektör Jan D. Oker-Blom vill inte spekulera i hur styrelsen röstar i frågan, men det är klart att inbesparingar måste göras på sätt eller annat.
- Det är inte så lätt att hitta de här sparobjekten, så jag vill gärna att politikerna som nu är emot att vi skär i servicenätet kommer med förslag på var vi ska spara i stället, säger Oker-Blom.
När det gäller byskolorna så handlar det inte bara om pengar utan också om pedagogik.
- Vi vill ha större enheter också för barnens skull och för undervisningens skull. I praktiken så skjutsas största delen av dem i alla fall, så det är inte frågan om att de skulle få besvärliga långa skolvägar, utan de får en lite längre taxiresa som kommunen står för, säger han.
Enligt Oker-Blom kan man bättre garantera undervisningen och pedagogiken om det finns fler barn på varje årskurs.
- Vi har goda lärare men de kan inte göra underverk om de inte har möjlighet att koncentrera sig på en årskurs utan måste köra fyra årskurser på en gång. Det är nästan omöjligt emellanåt, säger Oker-Blom.
Han är väl införstådd med att det är svårt att hitta sätt att göra inbesparingar på bildningssidan, men tycker inte att det är rimligt att någon central skulle kunna komma undan sparåtgärder.
- Dessutom är det så att bildningen, skolan, är en av de största momenten som i alla kommuner. Utan åtgärder där är det svårt att balansera stadens ekonomi som helhet, säger Oker-Blom.
Måste locka nya Lovisabor
På frågan om vad annat staden kan spara in på om byskolorna fredas svarar Jan D. Oker-Blom att man har gjort upp ett ganska omfattande program med sparåtgärder.
- Där finns allt från att skjuta upp investeringar på infrastruktur, till att spara in på hälsovården, skolorna, service till företag, hur vi ska ordna med kollektivtrafik, hur vi ska ordna med vår administration, vilka olika organ vi är med i. Det är ett brett program där vi försöker spara lite här och där, säger Oker-Blom.
Han tycker att det är viktigt att komma ihåg att det som har drabbat staden är en nedgång på inkomstsidan.
- Den är inte lätt att korrigera med sparåtgärder utan vi måste arbeta på att få inkomstsidan förbättrad. Den allra viktigaste frågan är befolkningsutvecklingen. Vi måste satsa ännu mer på att vara ett lockande och eftertraktat ställe att bo på, säger Oker-Blom.
Inkomsterna från samfundsskatten har sjunkit från ungefär 9 miljoner till 3 miljoner på fyra år.
- Hur bra resultat företag på orten gör är inte något vi direkt kan påverka, säger Oker-Blom.
Han påminner om att servicenivån i kommunen kommer att vara god också i fortsättningen även om man skulle bli tvungen att ta till alla inbesparingsåtgärder på listan.
Undviker uppsägningar
Trots behovet av jobbiga sparåtgärder försöker man undvika uppsägningar.
- Jag har skickat ett brev till direktörer och chefer om att vi förstås undviker permitteringar och avskedningar in i det sista, säger Oker-Blom.
Det är ingen vits att tänka sig att man behåller alla skolor och i stället permitterar lärarna. Det tror jag inte är en lösning
― Stadsdirektör Jan D. Oker-Blom
Oker-Blom ser permitteringar som ett dåligt alternativ särskilt när det gäller skolorna.
- Det är ingen vits att tänka sig att man behåller alla skolor och i stället permitterar lärarna. Det tror jag inte är en lösning, säger Oker-Blom.
Det är inte möjligt att permittera lärare under sommaren utan det måste göras under läsåret.
- Då kräver det vikarier eller så flyttar vi i alla fall barnen till en annan skola under en viss tid. Vi borde i stället se över det strukturellt, hur enheterna och grupperna ser ut så att man över huvud taget klarar sig med färre lärare, säger Oker-Blom.
' /%3E%3C/svg%3E)
