Myndigheterna vill att fler studerande skuldsätter sig – studerandekåren: "Det är något väldigt allvarligt som håller på att ske"

Inte bara de vuxnas skuldbörda ökar i Finland, också de unga som studerar tar allt mera lån. Den senaste statistiken visar att storleken på lånen har ökat med över 70 procent på fem år.

Störst är ökningen bland gymnasieelever som i dag har lån på 4 558 euro per låntagare, en ökning med 82 procent på fem år.

– Det är nästan oacceptabelt att redan i så ung ålder behöva ta lån. Det är något som både regeringen och studerandekåren borde uppmärksamma. Det är något väldigt allvarligt som håller på att ske nu, säger Milla Urvas är högskolepolitiskt ansvarig vid studerandekåren Novium i Åbo.

I genomsnitt uppgår studielånen till 9 750 euro. Storleken på lånen har ökat med 4 000 euro på fem år och det är universitetsstudenterna är de största låntagarna.

– Jag bodde nyligen i USA i 6 år. Där är det vardag att ha massiva lån när man studerat färdigt. Det kan styra val av arbetsplats och då går man efter det som ger störst lön, men inte nödvändigtvis gynnar ens professionella utveckling, säger Urvas.

Studenterna i Helsingfors, Åbo och Tammerfors har de högsta lånen i Finland.

FPA uppmuntrar till lån

Vid Folkpensionsanstalten, FPA, ser man positivt på den ökade mängden unga låntagare. Myndigheten har aktivt marknadsfört studielånen till studenterna.

– Det är en effekt av det man börjar se nu. Allt fler studenter inser att det, åtminstone för stunden, är ett förmånligt sätt att finansiera sina studier när räntorna är så låga. Man kanske inte kan säga att det är gratis pengar, men i alla fall, säger Theresia Österros-Björkman som är sakkunnig i studiestödsfrågor vid FPA.

De som slutför studierna snabbt belönas. Om du tar din examen inom den utsatta tiden kan du få studielånskompensation. Det innebär att staten betalar upp till en tredjedel av lånet.

– Vissa universitetsstudenter kan ju ha upp till 30 000 euro lån. Då är det en ganska stor förmån för dem om FPA kan gå in och betala en tredjedel av den summan, säger Österros-Björkman.

Lånelopp som uppgår till 30 000 euro ersätts bara om studierna görs utomlands. För studier som görs i Finland betalas ett maximibelopp på 7650 euro. Det vill säga studielånen som berörs av ersättningen får uppgå till högst 21 600 euro om studierna avläggs i Finland.

Studierna går snabbare med lån

Hushållens konsumtionskrediter, det vill säga lån utan säkerhet, till exempel snabblån har ökat flera år i rad. I januari–maj 2018 lyftes över 13 procent mer konsum­tionskrediter än året innan.

– Inte skulle jag jämföra studielånen med snabblån. Det är två helt skilda världar. Det här gagnar bara en själv, man får sin examen och kommer ut på arbetsmarknaden snabbare. Inte tror jag att det leder till någon ond cirkel som det kanske gör för dem som tar snabblån, säger hon och fortsätter.

– Trots att studiepenningen är liten så lyfter studerandena utöver det studielån och får oftast bostadsbidrag. Jämfört med resten av Norden har vi en rimlig nivå på studiebidraget.

Så ni vill att fler studenter ska lyfta lån?

– Absolut. Många av dem som jobbar vid sidan av studierna fastnar i inkomstkontrollen och är tvungna att betala tillbaka studiestödet. På det viset är studielånet en bättre morot än att jobba och sedan tvingas betala tillbaka en del av stödet, säger Österros-Björkman.

Enligt statistik från Finlands bank låg medelräntan på studielånen i våras på 0,48 procent. De flesta som lyfter studielån binder lånet till en 12-månaders euriborränta som för tillfället ligger 0,3 procent på minus.

Hade helst inte lyft lån

Milla Urvas gillar inte att lånen blir ett måste för allt fler studenter. Hon har själv tagit ett studielån, något hon helst hade sluppit.

– Det här är min andra högskoleexamen, och nu såg jag inget annat alternativ. Det känns frustrerande och deprimerande. I och med att min sambo jobbar i en affär, inte med någon stor lön, är jag inte berättigad till bostadsbidrag, säger Urvas.

Tidigare när hon studerade bodde hon ihop med en annan student, och då fick hon ekonomin att gå ihop tack vare bostadsbidraget och att hon hade möjlighet att sommarjobba.

– Senast jag studerade, mellan åren 2006 och 2010 var utgifterna lägre. Jag bodde med en annan studerande och kunde både sommarjobba och vi fick bostadsbidrag. Då fick jag det att räcka till. Nu är det helt annat när den andra partens inkomster inte hjälper, utan man förlorar på det, säger Urvas.

Korrigering den 2.10.2019 kl 12.07: Lånelopp som uppgår till 30 000 euro ersätts bara om studierna görs utomlands. För studier som avläggs i Finland betalas ett maximibelopp på 7650 euro.