Kommunfacket JHL är redo att vid behov gå i strejk - konkurrenskraftsavtalets extra arbetstimmar ska bort

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL kräver att låglönebranscherna ska få högre löneförhöjningar än inom industrin.

Det här är ett av flera krav inför de kollektivavtalsförhandlingar som förs under vintern.

Ett annat krav är att de extra 24 arbetstimmarna som infördes i konkurrenskraftsavtalet helst ska slopas. Om det inte är möjligt ska de åtminstone kompenseras med ett lönelyft på 1,4 procent.

JHL: Lönerna ska höjas inom kvinnodominerade branscher

Löneskillnaderna ska enligt JHL jämnas ut. Enligt fackförbundet är det här också en jämställdhetsfråga.

- Största delen av JHL:s medlemmar arbetar inom de kvinnodominerade branscherna. De har i åratal med sina måttliga löneuppgörelser satt fart på den ekonomiska tillväxten i Finland. Nu är det dags att höja lönerna, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

JHL:s branschchef Håkan Ekström förklarar att bonussystem, produktionstillägg och brist på arbetskraft inom industrin har lett till att kvinnodominerade yrken har legat efter i löneutvecklingen.

Ekström tar byggbranschen som exempel på löneglidning. Lönerna höjdes med över tre procent inom byggbranschen år 2018, trots att löneförhöjningen enligt kollektivavtalet skulle ligga på 1,6 procent.

Den offentliga sektorn har enligt Ekström inte höjt lönerna mera än vad som är överenskommet i avtalet.

JHL kräver löneförhöjningar i euro och cent

JHL väntar med att slå fast några krav på exakt hur mycket lönerna ska höjas inom låglönebranscherna.

Förbundet väntar bland annat först på vad Industrifacket och Teknologiindustrin kommer fram till i sina förhandlingar som redan har startat.

JHL går in för ett krav på en förhöjning i euro och cent, inte i procent. Enligt branschchef Håkan Ekström blir löneförhöjningen mera jämställd om alla för samma summa.

- Procentuella förhöjningar tenderar att föra med sig att löneskillnaderna ökar. Om du förhöjer procentuellt en månadslön på 5 000 euro har det en större eurobaserad inverkan än en motsvarande procentuell höjning på en lön på 2 000 euro., säger Ekström

JHL har som mål att öka jämställdheten på arbetsmarknaden och anser sig få stöd för sin jämställdhetssträvan i regeringsprogrammet.

- Redan i inledningen har den nya regeringen på ett annat sätt prioriterat jämställdhetsfrågor än den tidigare sammansättningen.

JHL vill att konkurrenskraftsavtalet inte förnyas

JHL kräver också att den förlängda arbetstiden som infördes i konkurrensavtalet antingen ska slopas eller kompenseras genom ett lönelyft på 1,4 procent.

- Konkurrenskratsavtalet i sin nuvarande form måste begravas, säger JHL:n förhandlingschef Kristian Karrasch.

En enkät som skickades till förbundets medlemmar visar att det finns ett stort intresse bland dem att bli av med de extra arbetstimmarna.

Så kallade nollavtal har blivit ett allt större problem för JHL:s medlemmar. Enligt Kristian Karrasch gäller det att komma överens om gemensamma spelregler under kollektivavtalsförhandlingarna.

JHL:s medlemmar redo att strejka vid behov

JHL förhandlar om sextio kollektivavtalshelheter under våren 2020. Om förhandlingarna inte leder till resultat är medlemmarna redo för strejk.

En medlemsenkät visar att majoriteten stöder strejker och också stödstrejker för andra flörbund som hör till FFC.

Branschchef Håkan Ekström säger att strävan är att förhandlingarna ska leda till resultat, men att strejkvapnet också kan bli en sista utväg.

- Det finns en beredskap att också ta till stridsåtgärder om man inte annars kommer vidare.