Mardrömsstart efter arrangörsmiss – Camilla Richardsson utslagen och utpumpad efter kanonsäsongen som visat vägen mot toppen: ”Jag var gladast av alla när vi kom in på stadion”
Efter att ha stapplat in i det första torrhindret kom Camilla Richardssons försöksheat på 3000 meter hinder aldrig ordentligt igång. Hon satte punkt för karriärens bästa säsong med säsongens sämsta insats.
Camilla Richardsson kliver in i intervjuzonen med glansig blick och darrig röst, men samlar sig efter ett tag.
Hon har nyss missat VM-finalen på 3000 meter hinder i Doha. Samtidigt har hon satt punkt för en strålande säsong.
– Det är klart jag är jättebesviken med det här loppet, säsongens viktigaste tävling och samtidigt den sämsta. Men inte åker jag nu hem och tänker att det här var en skitsäsong. Tvärtom var den jättejättefin, säger Richardsson till Yle Sporten.
Richardsson kom till Doha med tre stora mästerskap i bagaget. I VM 2015, EM 2016 och VM 2017 uteblev avancemanget och i sin fjärde stortävlingsstart var hon ute efter den första finalplatsen.
I det första heatet sattes stenhårda tider och när Richardssons heat startade var det mer eller mindre klart att hon var tvungen att löpa bättre än sitt personliga rekord (9.35,27) för att ha chans på en finalplats.
Det gick på tok genast i början.
”Jag ångrar ingenting”
Richardsson var tvungen att stanna upp nästan helt och hållet vid det första hindret och tappade såväl rytmen som ryggarna. Hon lägger en stor del av skulden på en arrangörsmiss.
– Jag vet inte om jag ska kalla det mitt eller arrangörernas klåperi, men man lägger ju bara inte hindret mitt ut på banan så där. Det säger jag inte bara för att jag stapplade, utan det är ju faktiskt farligt om du trampar på benet som var ute på banan och inte utanför som den borde.
– Efter det försökte jag tänka att ’ingen panik, det löser sig’, men det blev aldrig värst bra. Men det var nog bara fast i mig själv i dag. Det kändes tungt och jag fick slita hela vägen. Det är nog bara så att mina maxprestationer i år är över. Det lossnar inte mera, det finns ingenting kvar.
Efter den inledande missen följde ett överlag struligt lopp där hindertagningen inte var på topp och hon gick i mål som tolva i sitt heat. Tiden 9.53,06 var säsongens näst sämsta.
En säsong som innehöll åtta hinderlopp i sex olika länder.
– Vi visste att det kunde gå så här, men det var värt att ta risken. Jag ångrar ingenting och skulle inte göra någonting annorlunda. Nu vet jag vad som krävs för att nå toppen, riktningen är den rätta, säger Richardsson vars samarbete med tränaren Jukka Keskisalo fungerat fint.
– Vi gjorde beslutet redan i början av säsongen att vi inte bara kan satsa på VM. Om man löper 9.42 på VM och inte har gjort något annat av värde ger säsongen en ganska dålig smak. Nu är jag jättestolt över hur långt jag kommit i år.
Hoppas återuppstå efter soffvecka
Richardsson skrattar till. Trots den tama avslutningen har säsongen varit en stor framgång med karriärens tre bästa tider efter en skada som satte förtida punkt för förra sommaren och även påverkade den gångna träningssäsongen.
– Jag har ett sjukt tungt år bakom mig, så jag tror nog jag var gladast av oss alla när vi kom in på stadion. Det har krävts väldigt, väldigt mycket jobb för att ens ta sig hit.
26-åringen berättar att hon känt sig sliten i en månads tid.
– Jag har försökt tänka att ’det går nog, jag är inte trött, jag är inte trött’. Men säsongen har varit jättelång och jättetung både fysiskt och mentalt. Du ska ladda om och ladda om och ladda om, det har varit sjukt mycket resande och sjukt många lägerdagar. Jag är helt enkelt slut.
– Nu blir det nog att fara hem och lägga sig på soffan i en vecka, så kanske man återuppstår, säger hon med ett leende.
Nästa år ska jag komma tillbaka med en bra hinderteknik – och då ska det gå hårt på EM!
― Camilla Richardsson
Efter det tar så småningom en ny träningssäsong vid. VM i Doha var ett steg på vägen mot nästa säsong som innehåller OS i Tokyo och EM i Paris.
– Vi satsar mot EM hundra procent. Det är huvudmålet nästa säsong. Viktigast i år var att komma tillbaka och utgångsläget inför träningssäsongen är helt annan nu då vi har en grund att bygga på, säger Richardsson.
– Nu kan jag också löpa hinder på vintern och vi har redan bestämt med Jukka att vi börjar slipa på hindertekniken under hösten. Så nästa år ska jag komma tillbaka med en bra hinderteknik – och då ska det gå hårt på EM!
Samtliga försöksheat höll riktigt hög nivå och sista till final blev kanadensiskan Genevieve Lalonde som löpte på 9.30,01 – det vill säga drygt fem sekunder bättre än Camilla Richardsson personliga rekord.
Artikeln uppdaterad med Richardssons kommentarer kl. 20.55.