Allt fler flyktingar har "fastnat" i lägret Moria på Lesbos – över 4 000 barn lever under hemska förhållanden

Flyktingar sitter fast i det överfyllda flyktinglägret utanför den lilla byn Moria på den grekiska ön Lesbos. Här finns människor som har överlevt krig, våld och den farliga resan från Turkiet. Nu sitter de fast i ett överfyllt läger, och många av dem har varit länge här - försummade av omvärlden.

Frida Lagerholm, kommunikationsansvarig för den svenska grenen av organisationen Läkare utan gränser, besökte nyligen flyktinglägret Moria.

Hon konstaterar att lägret är avsett för ungefär 3 000 personer men att där i dag finns 13 000 människor. Av dem är över 4 000 barn.

– Förhållandena i lägret är fruktansvärda. Trångboddheten och avfallet är fasansfullt. Och även vår "luttrade" psykolog som har arbetat som frivillig och som har varit med om en hel del, hade svårt att se något ljus i tunneln.

En pågående humanitär akut situation speciellt för barnen

I lägret finns det svårt traumatiserade barn som har sett sina familjemedlemmar dö och som har upplevt sexuellt våld - också inne i det läger de nu vistas i.

Läkare utan gränser försöker ge barnen psykologisk hjälp på en klinik utanför lägret. Lagerholm konstaterar att det är svårt att behandla barnen.

– Barnen behöver få sina trauman bearbetade. Problemet är att då barnen har fått hjälp vid kliniken skickas de tillbaka in i det här fruktansvärda lägret.

Lesbos har blivit en flaskhals

Under de senaste månaderna har det kommit betydligt fler flyktingar och migranter till de grekiska öarna från Turkiet än tidigare.

Lesbos har blivit en flaskhals där människor länge har tvingats vänta på asylbesked. I Moria väntar de på att bli registrerade.

– Många var har varit där i flera år och har tappat allt hopp, säger Frida Lagerholm.

De är fast i det här fängelset

Frida Lagerholm, Läkare utan gränser

– Utanför det officiella lägret i Moria finns det ytterligare ett läger och där är omständigheterna ännu värre. De har inte fått ens tält eller presenningar. De har ingenting. De som bor där har inte tillgång till den service som finns inne i Moria - hur dålig den än är.

– Den första natten vi var här regnade det Det var ett riktigt tropiskt regn. Folk tvingades ändå sova under bar himmel. Det handlade om människor som kan ha varit på flykt under en lång tid och som är utmattade, trötta och hungriga.

Apati drabbar dem som bor länge i läger

Frida Lagerholm talar också om den apati som de internerade i lägren drabbas av. De har svårt att se en framtid och de har svårt att engagera sig i något.

Hon konstaterar att det bland hjälparbetarna finns eldsjälar som försöker aktivera flyktingarna och ge dem avbrott i den monotona lägertillvaron med hjälp av till exempel konstgrupper, musikjippon och skolgång. Men apatin och förtvivlan tar lätt över. Många flyktingar vill se lägret som någonting temporärt som de hela tiden är på väg bort från. De vill inte skapa sig ett liv i lägret.

Migranter och flyktingar har "fastnat" delvis på grund av EU:s avtal med Turkiet

På grund av EU:s kontroversiella avtal med Turkiet har migranterna "fastnat" i det delvis EU-finansierade lägret på Moria och vet inte hur de ska ta sig vidare. Enligt avtalet får ingen flyttas till fastlandet förrän de grekiska myndigheterna har behandlat deras dokument och fattat asylbeslut.

Larm slogs redan för över ett år sedan

FN:s flyktingorganisation UNHCR talade för ett år sedan om att förhållanden i lägret håller på att "nå kokpunkten". Också många biståndsorganisationer slog larm.

Levnadsförhållandena i lägret är extremt dåliga. Det råder brist på mat, mediciner och hygienartiklar.

Både kravaller och våld har förekommit i det överbefolkade lägret, och kvinnor upplever otrygghet.

– Kvinnor utsätts för sexuellt våld och vågar till exempel inte gå på toaletten på natten. De använder sig hellre av blöjor vilket känns förnedrande för dem, konstaterar Lagerholm.

De människor som har ”tur” är inhysta i containrar men de flesta bor i tunna, oisolerade tält. Ungefär 8 000 personer bor i FN:s flyktingtält som är utspridda över olivfälten i närheten av byn Moria.

Mentala problem vanliga - också hos barnen

Mentala problem är inte ovanliga i lägret. Tillgången på sjukvård är dålig, asylprocesserna haltar svårt, och de långa väntetiderna och instängdheten påverkar hälsan både fysiskt och psykiskt. Bristen på tolkar förvårar kommunikationen.

Här finns många familjer - och många små barn. Under vintermånaderna blir situationen ännu svårare, och många hälsoproblem är ett direkt resultat av den miljö barnen befinner sig i. Också bristen på vaccineringar är ett stort problem.

Speciellt de ensamkommande barnen är mycket utsatta. FN:s flyktingorganisation UNHCR har krävt att de grekiska myndigheterna med det snaraste vidtar åtgärder för att skydda barnen och föra dem till en tryggare plats.

Självskadebeteende är vanligt bland barnen, och många har försökt begå självmord, uppger organisationen Läkare utan gränser (MSF).

– Vi är nu alldeles speciellt bekymrad över den annalkande vintern och hur flyktingarna i Moria ska klara av den, säger Lagerholm.

Skulle ursprungligen vara ett tillfälligt övergångsläger

När centret Moria öppnades 2015 skulle det fungera som transitläger för flyktingar som skulle identifieras och registreras.

Men efter EU:s överenskommelse med Turkiet i mars 2016 blev Moria ett interneringsläger där människor stannade.

Grekland lovar nu flytta migranter från öarna

– Asylsökande personer kommer att flyttas från de överfyllda lägren på de grekiska öarna till fastlandet, lovar de grekiska myndigheterna.

Beslutet kommer dagen efter den våldsamma branden i flyktinglägret Moria. Där två personer omkom och minst 17 människor skadades i branden.

Regeringen uppges ha för avsikt att flytta minst 3 000 personer inom oktober månad. Senast 2020 har regeringen för avsikt att skicka tillbaka 10 000 flyktingar till Turkiet.

FN:s flyktingorganisation UNHCR varnade i dag för att situationen i Moria är mycket kritisk och att det behövs åtgärder omedelbart. UNHCR kräver också att förflyttningen av människor sker i snabbare takt och att levnadsvillkoren förbättras.

Källor: Läkare utan gränser, UNHCR, DW, The Guardian, AFP, Reuters