Filialbibliotek, resursklasser eller hela skolor - var dras röda pennan ifall Raseborgs bildningssektor tvingas skära i sina utgifter?

Bildningssektorn i Raseborg står inför svåra och knepiga sparkrav. Drygt en miljon euro borde fås bort och då hjälper varken osthyvlar eller potatisskalare längre.

För att uppnå sparmålet krävs drastiska ändringar bland annat i nuvarande skolnät, men i det här skedet föreslår bildningsdirektör Tina Nordman en driftsbudget för nästa år där man överskrider de ramar man fått av Raseborgs stadsstyrelse.

Utgifterna ökar för den lagstadgade verksamheten

I bildningssektorns budgetförslag finns förslag på två nya tjänster från och med hösten 2020 och två nya befattningar.

Den ena tjänsten är en ny gemensam speciallärartjänst för de svenskspråkiga gymnasierna i Raseborg. Den nya gymnasielagen som trädde i kraft den här hösten fastställer att gymnasiestuderande har rätt till speciallärartjänster.

Den andra tjänsten skulle vara en kuratorstjänst för att täcka behovet av kuratorstjänster i förskolorna.

Om inte kurators- och speciallärartjänsterna inrättas fyller staden inte sina lagstadgade uppgifter.

De nya befattningarna gäller en ny skolpsykolog och en bibliotekariebefattning, som yrkeshögskolan Novia tidigare har betalat lön för men som varit stationerad i Ekenäs bibliotek.

Från och med nästa höst skulle yrkeshögskolan och staden dela på lönekostnaderna för bibliotekarien.

Allmänna löneförhöjningar, dyrare dagis- och skolmat, högre hyra för Leirasfastigheten i Björknäs och rivningen av Askersgården i Svartå och Fokushuset i Karis gör också att utgifterna sväller.

Den icke lagstadgade verksamheten ger små inbesparingar

De enda utgiftsposter bildningssektorn i Raseborg kunde dra ner på är de icke lagstadgade såsom filialbibliotek, understöd till privata serviceproducenter och en indragning av resursklasser, de så kallade jopo-klasserna för elever som underpresterar och har svag studiemotivation eller som på annat sätt håller på att marginaliseras.

För bildningsnämnden i Raseborg, som möts på tisdag (1.10), finns en del förslag till inbesparingar.

Gemensamt för dem är att de ger ganska lite i spar jämfört med den förlust de innebär för speciellt barnfamiljer.

Här är några exempel:

De ovannämnda jopo-klasserna kostar drygt 87 000 euro per år.

Vid en indragning skulle eleverna flyttas till sin närskola och inte i lika hög grad ha tillgång till särskilda undervisningsarrangemang.

Undervisningen skulle inte bli utmanande endast för dem utan också för klasskamrater, lärare och skolgångshandledare.

Raseborgs stad betalar i dag stöd till privata serviceproducenter som erbjuder morgon- och eftermiddagsvård. Staden betalar också hyresbidrag åt de privata serviceproducenterna.

Om staden slutar betala stöd ger det en inbesparing på 138 500 euro.

Följden blir att de privata vårdproducenterna blir tvungna att uppbära högre avgifter av familjerna. De föräldrar som inte har råd att betala mer söker sig till den kommunala sidan och i slutändan blir de privata tvungna att sluta.

Samma gäller privat dagvård och privat förskoleundervisning.

Ytterligare ett sparobjekt är biblioteken. Enligt lagen ska kommunen erbjuda bibliotekstjänster till sina invånare men omfattningen avgör kommunen.

Att stänga filialbiblioteken i Svartå, Tenala och Bromarv samt biblioteksbussen ger en inbesparing på knappt 90 000 euro.

Bildningsdirektör Tina Nordman räknar ändå inte med någon större inbesparing eftersom det i stället kommer att finnas behov av att utvidga öppettiderna i huvudbiblioteken med därtill hörande personalkostnader.

Västra Nylands landskapsmuseum hoppas på statliga pengar

En liten ekonomisk ljusglimt kan eventuellt skönjas på den i övrigt mörka Raseborgshimlen.

Västra Nylands landskapsmuseum som finns i Leirasfastigheten i Björknäs i Ekenäs hoppas att museet utses till ett regionalt ansvarsmuseum.

Det här hör ihop med den nya museilagen. Nuvarande landskapsmuseer går i graven i slutet av året och i stället blir det ett nytt system att fördela statsandelar.

I pengar skulle det innebära att Raseborg stad får statsunderstöd på närmare 300 000 euro i nästa år.

Det här är något bildningssektorn ännu inte kunnat beakta när man lagt upp nästa års budget.

- Om museet får statsunderstöd sätts summan in på inkomstsidan för 2020. Då minskar vårt underskott på utgiftssidan till 700 000 euro, säger bildningschef Tina Nordman.

- De här pengarna är i och för sig öronmärkta för museiverksamhet, säger museichef Dan Lindholm, väl medveten om bildningsnämndens behov av pengar.

I oktober fattar undervisnings- och kulturministeriet beslut om vilka museer som får titulera sig ansvarsmuseum.

- Att vara ett regionalt ansvarsmuseum ger mer prestige och bredare arbetsuppgifter, säger museichef Dan Lindholm som anser att Raseborg borde ha goda förutsättningar.

- Men inget är säkert. Tanken är att det ska finnas ett ansvarsmuseum per region. I Nyland finns det i dag tre landskapsmuseer (Borgå, Raseborg, Helsingfors) och alla vill förstås få statusen som ansvarsmuseum.

Dan Lindholm när förhoppningar om att det ändå blir fler ansvarsmuseer än endast ett i Nyland.

Annars är risken stor att röda pennan går över många av de icke lagstadgade verksamheterna inom Raseborgs bildningssektor.

Källa: Raseborgs bildningsnämnds föredragningslista 1.10, bildningsdirektör Tina Nordman och museichef Dan Lindholm.

Bildningssektorn i Raseborg borde skära ned med en miljon euro nästa år

9:49

Artikeln preciserades tisdag 1.10 klockan 15.00 med ett citat av Tina Nordman som förklarar hur museets eventuella statsandelar gör att behovet av att skära ned i nästa års budget minskar till 700 000 euro. Det här kräver förstås att Västra Nylands landskapsmuseum utses till ett regionalt ansvarsmuseum.