Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Marcus Rosenlund får statens informationspris – inger hopp i kampen mot klimatförändringen

Från 2019
Marcus Rosenlund.
Bildtext Till vardags är Marcus Rosenlund redaktör för det populärvetenskapliga programmet Kvanthopp i Yle Vega.
Bild: Milla Rosenlund

För att veta vart vi är på väg måste vi ta en titt i backspegeln på varifrån vi kommer. Det var grundidén till vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlunds bok Väder som förändrade världen, som Rosenlund i dag får statens informationspris för.

– Det förflutna har viktiga ledtrådar med tanke på framtiden. Vi kan lära oss mycket av det som har hänt, även om den här klimatförändringen på många sätt är unik, inte minst av den orsaken att det är vi människor som orsakar den, säger Rosenlund, som för många är bekant från vetenskapsprogrammet Kvanthopp.

Väder som förändrade världen är en samling historier om hur väder och klimat har påverkat historiens gång. I boken skriver Rosenlund bland annat om Doggerland, verklighetens Atlantis, och om den sjunkna staden Rungholt på Nordsjökusten, vars kyrkklockor fortfarande ringer under havet då en stor storm närmar sig.

– Det är ett faktum att ingen civilisation, vare sig vi snackar om Rom eller om mongolernas välde, någonsin har överlevt. De har alla gått under eftersom de inte lyckats göra sig till herre över vädret och klimatet. Det är ju lite vårt problem också. Vi borde antingen anpassa oss till det eller lära oss behärska det, och ingendera är vi ens nära.

Dagens samhälle en följd av klimatet

I boken ligger fokus på tiden före den lilla istidens slut, det vill säga kring år 1850.

– Före det var det vädret som förändrade världen, efter är det världen som förändrar vädret, säger Rosenlund.

Den andra delen är väldigt viktig, säger Rosenlund, men den historiska biten är mindre känd. Ett exempel är den lilla istiden och det ruskigt dåliga vädret som rådde ändra från 1300-talet och orsakade lidande, hungersnöd och krig.

– Hela Europa och den marknadsekonomi vi lever i idag, den moderna folkrätten och diplomatin, allt föddes under 1600-talet i samband med den Westfaliska freden, som var ett försök att få slut på ett eländigt långt krig som hade skördat kring åtta miljoner människoliv. Ett krig som bottnade i misären som det förändrade klimatet bidrog till. Hela vårt samhälle är redan i dag en produkt av klimatförändringar, inte bara i framtiden.

Ett isberg i Newfoundland, Kanada.
Bildtext Världens isar och glaciärer smälter i en aldrig tidigare skådad takt. Det var budskapet i FN:s klimatpanels specialrapport som publicerades förra veckan. Arkivbild från Bonavista Bay i Newfoundland, Kanada.
Bild: AFP / Lehtikuva

Ännu finns det hopp – men åtgärder behövs

I prismotiveringen hyllas Rosenlund bland annat för att ge människor hopp i att möta klimatförändringen. En röd tråd i boken är att historiens katastrofala händelser har lett till något bättre. De klimatförändringar som mänskligheten genomgått i det förflutna har man klarat och trots mycket elände och död har människan hittat på en lösning.

– Vi människor är väldigt anpassningsbara. Det är både vår välsignelse och vår förbannelse. Förbannelse i den mening att vi anpassar oss till sådant som vi inte borde behöva anpassa oss till, och välsignelse i den mening att vi är väldigt fyndiga och smarta när vi hamnat i knipan. Det är då våra bästa sidor kommer fram, säger han.

Ändå är Rosenlund väldigt kritisk till de åtgärder som hittills tagits för att åtgärda klimatförändringen.

– Hur uttrycker jag det här diplomatiskt? Jag kommer att tänka på den där rocklåten: A day late and a dollar short. Åtgärderna är otillräckliga.

Rosenlund nämner klimatpanelen IPCC:s senaste rapport, som visar att det finns vissa aspekter av klimatförändringen som vi inte längre kan förhindra. I framtidens geografiböcker kommer till exempel världens kustlinjer att se radikalt annorlunda ut, på grund av det stigande havet, starkare stormar och ökad erosion. Också om alla utsläpp upphörde helt i dag skulle uppvärmningen och issmältningen fortsätta höja på havsnivåerna långt in i framtiden. Just nu ser vi ut att vara på väg mot en höjning på mellan 60 och 110 cm fram till seklets slut, förklarar Rosenlund.

– I viss mån kommer vi att bli tvungna att anpassa oss. Men den del som vi fortfarande kan påverka borde vi göra något åt så fort som möjligt.

Rosenlund tror ändå att det kommer att sluta väl om vi går tillräckligt långt i framtiden – mänskligheten kommer knappast att utplånas. Men hur det går för den västerländska civilisationen är en annan fråga.

– Den skulle jag inte nödvändigtvis satsa allt för många korvören på. Civilisationer kommer och går, så har det alltid varit.

Alla civilisationer har gått under eftersom de inte lyckats göra sig till herre över vädret och klimatet.

Rymden näst

Statens informationspris delades ut av kulturminister Hanna Kosonen (C) på Ständerhuset på tisdagsförmiddagen. Rosenlund säger att han är glad och tacksam att få ta emot priset.

– Det känns väldigt fint att klimatförändringen, som både är temat för boken men också något som jag pratat mycket om i jobbet på Svenska Yle, uppmärksammas på det här sättet, säger Rosenlund.

Även om skrivandet än så länge är en bisyssla vid sidan om jobbet på Svenska Yle har Rosenlund redan skrivit en pjäs för Lilla Teatern. Nästa år utkommer en en ny bok, denna gång om Rosenlunds favoritämne: rymden.

De får statens informationspris

  • Priset för livsverk inom informationsspridning beviljades i år till professor Pertti Mustajoki för oerhört betydande och långvarig informationsspridning inom hälsokunskap och hälsosamma levnadsvanor.

De övriga pristagarna:

  • Producent Maiju Ristkari, kurator Nina Suni och fotograf Vesa Tyni för projektet Sukupuolena ihminen.
  • Växtarkeolog och biolog Teija Alanko för boken Malva ja mulperi. Poimintoja entisajan puutarhoista.
  • Professor emeritus Seppo Hentilä för boken Pitkät varjot. Muistamisen historia ja politiikka.
  • Forskare Katariina E. M. Vuorinen (författarnamn Maria Katajavuori) för boken Kuoleman ja elämän kysymys. Miten yksilöt, lajit ja yhteiskunnat altistavat itsensä tuholle.
  • Sociolog och riksdagsledamot Anna Kontula för boken Eduskunta. Ystäviä ja vihamiehiä.
  • Journalist Kimmo Oksanen och fotograf Heidi Piiroinen för boken Ohikuljetut. Erään kerjäläisperheen tarina.

Diskussion om artikeln