Militären i förgrunden när Kina firar sin 70:e nationaldag – militärparad lockade stora folkmassor

Kina har i dag, tisdag, visat upp sina modernaste vapen för omvärlden. De deltog i den största militärparaden som någonsin har ordnats i huvudstaden Peking. Presidenten Xi Jinping försäkrar ändå att Kina vill framstå som ett ansvarsfullt land som älskar fred.

Våg efter våg av inhemska jaktplan, helikoptrar och ultramoderna bombplan flög i morse över centrum av Peking. På Himmelska fridens torg och huvudgatan Chang’an deltog 15 000 soldater samtidigt i en parad som också visade upp likaså nya och inhemska vapensystem och missiler.

Trupperna inspekterades av presidenten Xi. När han tog över ledarskapet år 2012 började han modernisera militären, och paraden anses ha gett honom ett tillfälle att visa vad han har åstadkommit.

Militärattachéer från nästan hundra länder var inbjudna som gäster. Endast utvalda kineser som har visat att de är lojala mot det styrande kommunistpartiet fick närvara.

Inga duvor, allsmäktigt parti

Säkerhetsarrangemangen inför nationaldagen var ovanligt omfattande. Människor som bor i närheten av Himmelska fridens torg har tvingats att tillfälligt lämna sina hem och stora mängder beväpnade poliser har ständigt patrullerat på gatorna i centrum av Peking.

Av säkerhetsskäl har de många Pekingborna som idkar brevduvesport inte fått låta sina duvor flyga under de senaste veckorna. Det har också varit förbjudet att flyga drakar.

Säkerhetsåtgärderna sägs återspegla Xis allt mer auktoritära sätt att styra Kina. Kommunistpartiets grepp om samhället är nu betydligt stramare än det var när Kina firade sin 60:e nationaldag år 2009.

Ekonomisk framgångssaga, ofattbar ökning

Ekonomiskt har Kina genomgått en aldrig förr skådad omvandling. När Mao Zedong blev Folkrepubliken Kinas första ledare år 1949 var landet utfattigt, och det var det fortfarande när Mao avled år 1976.

Efter det inledde den gråa eminensen Deng Xiaoping ett ekonomiskt reformprogram samtidigt som han öppnade Kina för omvärlden. Ekonomin började genast utvecklas, och tillväxten var speciellt snabb under de tolv åren som följde landets medlemskap av Världshandelsorganisationen WTO år 2001.

År 2010 passerade Kina Japan som världens näst största ekonomi. Sedan år 1979 har bruttonationalprodukten per person ökat från 200 amerikanska dollar till ungefär 10 000 dollar.

Imponerande statistik, bilar så det räcker

Folkets genomsnittliga levnadsstandard har också förbättrats märkbart. År 1979 var den förväntade livslängden till exempel 66 år jämfört med 76 år 2016.

Den förr allmänna analfabetismen har utplånats så gott som helt. Andelen kineser som slutför sina universitetsstudier har skjutit i höjden.

Det säljs nu fler bilar och elbilar i Kina än i något annat land. Kina är med klar marginal den ledande producenten av vind- och solenergi, och drygt 800 miljoner av landets knappt 1400 miljoner invånare använder internet regelbundet.

Tillfredsställd medelklass, långvarig härskare

Många utländska observatörer hade förväntat sig att den snabbt växande medelklassen med tiden skulle börja kräva att kommunistpartiet inleder också politiska reformer. Det har ändå framkommit att medelklassen i det stora hela är nöjd med det nuvarande systemet så länge som partiet ser till att ekonomin fortsätter att utvecklas i en positiv riktning.

Under de senaste åren har den ekonomiska tillväxten ändå inte varit lika snabb som förr. Det förmodas ha föranlett Xi att för säkerhets skull beslutsamt och snabbt kväsa alla grupper som vågar framföra ett missnöje med partiet.

Xi har också gjort det klart att politiska reformer inte är att vänta så länge som han sitter vid makten. För ett par år sedan såg han till att han kan fortsätta att leda landet så länge som han själv vill.

Skadligt krig, nytt hot

Xi har omvandlat också Kinas utrikespolitiska linje. Deng Xiaoping ville att Kina skulle hålla så låg profil som möjligt i internationella sammanhang, men under Xi har Kina blivit en allt mer aktiv utrikespolitisk spelare.

I fjol blev Kina också indraget i ett handelskrig med USA. Relationerna mellan de två jättarna är genomgående sämre än de har varit på många decennier.

Kinas satsning på att modernisera militären har samtidigt gett upphov till oro i många östasiatiska länder. Japans premiärminister Shinzo Abe meddelade till exempel nyligen att han betraktar Kina som ett allvarligare militärt hot än Nordkorea.