”Situationen är jättejobbig” – rivandet av Pargas skolcenter oroar förtroendevalda

Sarlinska skolan, Pargas svenska gymnasium, Paraistenseudun koulu och Paraisten Lukio är i väldigt dåligt skick och behöver kanske rivas.

Situationen för skolfastigheterna är värre än man tidigare trott, och det är klart att kostnaderna blir betydligt större än de 9-10 miljoner man tidigare talat om.

Maj Björk (SFP), som är ordförande för bildningsnämnden, säger att situationen just nu är jättejobbig, men att det inte är säkert att fastigheterna behöver rivas.

Det finns ännu en chans att de kan renoveras.

Hon poängterar också att det inte är klarlagt att alternativet som handlar om att bygga gymnasierna och högstadierna på olika platser är en billigare lösning än att bygga ett helt nytt skolcenter.

- För det första har vi ju inte några exakta siffror på vad Axxell-lösningen kosta. Det är ännu under utredning. Så vi kan inte heller säga att det är billigare, men det kan vara det. Själv är jag inte jätteintresserad av den lösningen för det ställer till verksamhetsmässiga utmaningar för båda skolorna, främst för gymnasierna, säger Björk.

Björk säger att hon helst naturligtvis skulle vilja att ett helt nytt skolcenter byggs, men att den ekonomiska situationen i Pargas kanske inte tillåter detta.

- Det här med att bygga helt nytt är vår stora önskan, men vi måste ju också vara realister, och se på de ekonomiska möjligheterna. Det kan hända att det blir någon form av kompromiss, säger Björk.

Bygga i etapper

Kyösti Kurvinen (SDP) är också orolig över skolornas situation. Kurvinen jobbar som gymnastiklärare i Sarlinska skolan och Pargas svenska gymnasium, och säger att både han själv och de läare som han har pratat med vill ha skolorna koncentretade på ett ställe.

- Jag tycker att högstadierna och gymnasierna borde finnas nära varandra på grund av att vi har många gemensamma lärare, plus att vi har skolhälsovårdare, kuratorer, kanslister och annan personal gemensamt, säger Kurvinen.

Enligt Kurvinen är situationen ändå inte helt hopplös. Om det byggs ett helt nytt skolcentrum anser han att man kunde bygga det i etapper. På detta sätt skulle inte alla investeringar ske på en gång.

- Man skulle till exempel kunna bygga gymnasierna först, och när de är klara och har flyttat över skulle man kunna börja bygga högstadierna där i närheten, säger Kurvinen.

"Båda alternativen är intressanta"

Till skillnad från Kurvinen är Rolf Schwartz (SFP) mera positivt inställd till att ha gymnasierna och högstadierna åtskilda.

- Båda alternativen är intressanta. Utbildningsmässigt är det ju klart att gymnasierna nära högstadierna gynnas av att lärarna lätt kan fara mellan de utrymmena. Den andra fördelen är att man skulle kunna utveckla yrkeshögskolan och gymnasiet att få det till en fungerande helhet, säger Schwartz, som är ordförande för bildningsnämndens svenskspråkiga sektion.

Schwartz påpekar ändå att ett nytt skolcentrum förstås antagligen är det dyrare alternativet.

Hur orolig är du över den ekonomiska situationen?

- Jag ser ju att man gärna satsar på utbildningen. Om man satsar på utbildningen så är det lättare att också få inflyttning och via det då också få intäkter, med att barnfamiljer flyttar hit. Och om båda föräldrarna hoppeligen jobbar så får man också skatteintäkter med det. Så man ska inte bara se det som en kostnad utan även som en investering som ger tillbaka, säger Schwartz.