Psykiatrisk sjukskötare: Allt fler elever söker hjälp och symptomen är allvarligare än förr

Tidigare hade studeranden som sökte psykiatrisk hjälp ofta lindriga symptom på ångest och depression, nu har många medelsvåra eller svåra depressioner. Samtidigt har det blivit svårare att slussa de elever som behöver mera vård vidare, berättar psykiatriska sjukskötaren Viveka Eriksson.

Viveka Eriksson har lång erfarenhet av skolhälsovården i Helsingfors. Hon har hand om stadens tre svenska gymnasierna, yrkesskolan Prakticum och yrkeshögskolorna Arcada och Diak. Tillsammans handlar det om över 4000 elever.

Även om de får en läkarremiss till en psykiatrisk poliklinik, så är det ingalunda givet att de får en tid

I flera av skolorna finns det också skolpsykologer eller kuratorer, men behovet bland studerandena att få psykiatrisk hjälp är stort och resurserna är sällan tillräckliga.

- Jag tänker nog att vården som vi ger nu inte är tillräcklig. Tillströmningen av elever som söker hjälp har ökat markant, säger Viveka Eriksson.

Stor förändring har skett

Våldsdådet i Kuopio har igen aktualiserat frågan om psykiatrisk hjälp för studerande. Igår högg en ung man ihjäl en annan studerande och skadade nio andra i skolan Savon ammattiopisto.

De har depression eller ångest, eller så kan de ha farhågor om att ha en mental sjukdom

Viveka Eriksson har jobbat inom psykiatrin sedan 1980-talet och inom skolhälsovården de senaste sju-åtta åren. Under den tiden har hon sett en ganska stor förändring.

- Jag upplever att när jag började så fanns det många som kom med lindriga symptom, ångest och depression, medan ett stort antal nu är sådana som har medelsvåra eller svåra depressioner, eller någonting annat, säger hon.

Nu är det också vanligare att de som tar kontakt med skolans psykiatriska sjukvårdare har haft olika vårdkontakter redan som barn. En del har varit barnskyddsklienter medan andra har gått på barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning.

Några har bra erfarenheter, medan andra upplever att vården har varit misslyckad och att de inte alls har fått någon hjälp tidigare.

Svårt att få mera avancerad psykiatrisk vård

Viveka Eriksson tar emot fyra-fem elever varje dag och minst en av dem är ny på mottagningen. Meningen är att det ska vara låg tröskel att ta kontakt med den psykiatriska sjukskötaren.

- Jag försöker stöda studerande i olika livskriser, i stressituationer och en stor del av dem som söker sig hit känner att det egna måendet inte är bra. De har depression eller ångest, eller så kan de ha farhågor om att ha en mental sjukdom, berättar Eriksson.

Eriksson kartlägger situationen och ibland räcker det med att studerandena fortsätter träffa Eriksson. Men för de elever som behöver mera hjälp, till exempel från en från psykiatrisk poliklinik, har det blivit svårare att få vård.

- Det är inte alls lätt att få dem vidare. Även om de får en läkarremiss till en psykiatrisk poliklinik, så är det ingalunda givet att de får en tid, utan de värderar situationen där.

En möjlighet är att polikliniken rekommenderar att eleven fortsätter inom studiehälsovården.

Höga prestationskrav skapar stress hos studerande

Det talas mycket om att unga mår sämre idag än tidigare. Eriksson påpekar att det finns forskning på området, men att hon utgående från sin erfarenhet ser att det finns många olika orsaker.

- En gemensam nämnare för gymnasiestuderande är att de som söker kontakt är stressade över att inte kunna prestera tillräckligt bra. Det är inte ovanligt att elever med över 9 i medeltal stressar över att de inte har tillräckligt höga vitsord för att komma vidare.

Eriksson säger också att unga har höga krav på sig idag. Det är många nya situationer de ska klara av och mycket de ska hålla reda på.

- Jag har ofta tänkt på min egen ungdom och skoltid. Det fanns kanske mera sådana här trygga faktorer då, säger Eriksson.

Viveka Eriksson har också märkt av att många studeranden har olika koncentrationssvårigheter, men vad det beror på vill hon inte spekulera i.