Snabba beslut önskas om vårdsamkommun i Österbotten – alla kommuner är inte övertygade

De österbottniska kommunerna är delade i frågan om en gemensam välfärdssamkommun, men ense om tidtabellen. I norr vill man gå med och vill att processen ska gå snabbt, i söder är man mera tveksamma. Ännu i år ska kommunerna svara på om de vill vara med eller inte.

Det finns tre huvudfåror gällande planerna på en gemensam, österbottnisk välfärdssamkommun som omfattar all vård,så väl specialsjukvård som primär- och socialvård.

Av tretton kommuner är nu åtta eller nio beredda att gå med helt och i rask takt säger Hans Frantz (sfp) som är styrelseordförande för Vasa sjukvårdsdistrikt.

Några kommuner vill vänta på vad den riksomfattande sjukvårdsreformen innebär och den tredje skolan vill gå med, men inte i allt och kanske inte från starten utan haka på lite senare.

- De flesta tycker ändå att det är viktigt att Österbotten har en gemensam tanke och håller ihop gällande vården. Det här är en chans att bygga upp något själva utan att staten pressar på, säger Hans Frantz

I går fick styrgruppen bekanta sig med kommunernas utlåtande och nu kommer grundavtalet att korvas om.

Ja eller nej innan julen

Ändringarna gäller inga stora frågor säger Frantz. Det är främst sådant som kommunerna önskat, till exempel gällande beslutsfattandet som hur styrelsen ska byggas upp och hur många som ska sitta med.

På styrgruppsmötet den 23 oktober ska det nya grundavtalet stå klart.

Sen får kommunerna åter säga sitt. Senast den 16 december ska kommunerna ta beslut i frågan.

- Då ska kommunerna säga om de är med eller inte och inom vilka områden, säger Frantz.

Den första januari 2021 planeras välfärdssamkommunen bli verklighet.

Frantz säger att en välfärdssamkommun skulle göra sjukvården smidigare och billigare genom att allt då skulle finnas under samma paraply.

Frantz jämför välfärdssamkommunen med en kommunsammanslagning. Alla som är anställda inom vården i de 13 kommuner skulle få samma arbetsgivare.

- Det blir inte billigare i början, men på sikt. Sättet att jobba och möjligheten till samarbete och fungerande jourfunktioner ute i bygderna tror jag absolut kommer att förenklas om allt är inom en och samma organisation.

Malmska vinner på välfärdssamkommun

Även Malmska sjukhuset i Jakobstad skulle gynnas av en välfärdskommun. I dag måste man göra separata avtal för allt samarbete.

Skulle det här ge möjligheten att bedriva mera specialsjukvård i Jakobstad?

- Det är klart det.

Men hur skulle det se ut helt konkret? Frantz säger att regelverket inte gör det möjligt bedriva förlossningsvård och dagkirurgi.

- Det är inte möjligt för tillfället åtminstone. Men man kunde stävja patientströmmen norrut, säger Frantz.

Många patienter i kommunerna norröver söker sig till Karleby medan det egna sjukvårdsdistriktet får betala. I dag betalar Vasa sjukvårdsdistrikt mellan 9 och 10 miljoner euro årligen för att patienter bosatta inom sjukvårdsområdet vårdas i Karleby.

- När patienterna har valfrihet kan vi inte tvinga dem att välja Vasa. Men vi kan bygga upp en sådan service i Jakobstad och Vasa som tilltalar patienterna och inte utan vidare väljer Karleby.

Kan man bygga upp något så lockande på Malmska att patienter inte söker vård i Karleby?

- Ja, det hoppas vi, säger Frantz.

Tveksamma kommuner i söder

I söder är kommunerna mera tveksamma eftersom de är rätt nöjda med befintliga K5. I Kristinestad har man också tänkt sig att eventuellt utlokalisera en del av primärvården säger Frantz.

- Vi måste försöka övertyga dem om att vi kan sköta det lika bra inom ramen för den nya välfärdskommunen. Vi har inte alls tänkt oss att ta bort något som fungerar väl från någon, utan istället utveckla en ännu bättre vård, säger Frantz.

Mellan den 28 oktober och den 16 december ska fullmäktige i kommunerna nu slutligen säga sitt.

- Från sjukvårdsdistriktets ledning är vi redo att åka ut till varje kommun för att berätta om vad välfärdssamkommunen innebär, säger Frantz.