Dags för Nobelpris x 2 i litteratur – åtta litteraturproffs berättar vem de tippar på: Alla tror på Atwood, men vem blir den andra pristagaren?

På torsdag får vi veta vilka två författare som tilldelas Nobelpris i litteratur – ett för år 2018, då inget pris delades ut, och ett för år 2019. Vi kollar in de hetaste kandidaterna.

I början av mars meddelade Svenska Akademien att två Nobelpris i litteratur kommer att delas ut, det vill säga såväl 2018 års reserverade pris som 2019 års pris.

Detta efter att Akademien ”vidtagit betydande åtgärder för att återupprätta sitt förtroende som prisutdelande institution”.

Vanligtvis brukar litteraturläsare världen över redan i början av hösten spekulera vilt på olika webbforum om vilka författare som kan tänkas ligga bra till för priset, och ett flertal internationella vadslagningsbyråer brukar i god tid göra upp listor över högoddsare och lågoddsare.

I år verkar det som om intresset för priset är något svalare, vilket tyder på att förtroendekapitalet har devalverats – men under den senaste veckan har man trots allt kunnat skönja ett visst ökat engagemang.

Om man får tro vadslagningsbyråernas siare ligger den kanadensiska poeten Anne Carson och Maryse Condé från Guadeloupe bäst till såhär på upploppet.

På vadslagningsbyråernas listor över potentiella pristagare finns välkända namn som ständigt återkommer i detta sammanhang, såsom den ryska författaren Ljudmila Ulitskaja, den japanska författaren Haruki Murakami, den kenyanska författaren Ngũgĩ wa Thiong'o, den polska författaren Olga Tokarczuk, den amerikanska författaren Marilynne Robinson, den kanadensiska författaren Margaret Atwood, den rumänska författaren Mircea Cărtărescu och den norska författaren Jon Fosse.

Och som svart häst har vi den amerikanska science fiction-författaren George R. R. Martin som återfinns sist på listan.

Kvinnliga författare i topp

Vadslagningsbyråerna i alla ära, men hur resonerar luttrade litteraturredaktörer runtom i Norden?

Jag hörde av mig till en handfull kolleger på de nordiska public service-bolagen för att kolla in vilka författare de tror kan få det där efterlängtande, eller kanske till och med fruktade, telefonsamtalet från Stockholm tidig eftermiddag på torsdag.

Marie Lundström, som är programledare för ”Lundströms bokradio” på Sveriges Radio, lyfter fram den amerikanska författaren Jamaica Kincaid med vad som känns som en värdig Nobelprismotivering:

”Med rå skönhet och drastisk sinnlighet skriver hon i flera romaner fram en alldeles egen erfarenhet av att växa upp och formas under kolonialt styre.”

En annan amerikansk författare som Marie Lundström tror på som en potentiell vinnare är Joan Didion, som enligt henne borde få priset:

”För sin förnyelse och fördjupning av den journalistiska skrivkonsten. Joan Didions analyser av svårfångade samhälleliga rörelser såsom hippiekulturens dröm och verklighet eller den amerikanska demokratins faror och förändringar är skriven av en människa som erkänner sig vara just en människa: Skör, stark och skarp stilist i ett.”

Marta Norheim är litteraturkritiker på NRK i Norge, och hon konstaterar att Svenska Akademien kan konsten att överraska både beträffande val av författare och på andra sätt:

- När de nu skall utse två vinnare tror jag att de kan komma att välja två författare som står långt ifrån varandra rent litterärt sett, som Margaret Atwood och Jon Fosse.

Enligt Norheim är Atwood en författare som fyller sina romaner med ideologiska positioner och resultat från naturvetenskaplig forskning:

- Den faktabaserade kunskapen blir dock inte ett hinder utan Atwood skapar stor konst av sitt material. Hon sätter dagens problem under debatt på ett synnerligen litterärt sätt.

Jon Fosse skildrar för sin del människans grundläggande erfarenheter och livsvillkor, så som födelse, död, kärlek, svartsjuka, förtvivlan:

- Personerna kan leva i vår tid eller i en annan tid, och vi får lära känna dem via ett enkelt, repetitivt och suggererande språk i romaner, dramatik och dikt. Den reflekterande analytikern Fosse hittar vi i essäistiken, konstaterar Marta Norheim.

Klaus Rothstein, som är litteraturkritiker på danska Weekendavisen och litteraturredaktör på Danmarks Radio, tror att Nobelprisen 2018 och 2019 antagligen kommer att fördelas mellan en man och en kvinna eller också gå till två kvinnor:

- Detta som en logisk konsekvens av Svenska Akademiens snabba sammanbrott och långsamma återuppbyggnad efter turerna kring den så kallade kulturprofilens sexskandaler.

Rothstein tror att tiden är mogen för stora vita anglosaxiska protestantiska kvinnliga författare som Marilynne Robinson, Margaret Atwood och Joan Didion.

Men å andra sidan tror Rothstein att Akademien har en något bredare geografisk och kulturell orientering än så, och då hoppas han att åtminstone en av pristagarna kommer från ett icke-västligt land.

Som en personlig favorit nämner Rothstein den kinesiska författaren Yan Lianke, men också den ungerska författaren László Krasznahorkai eller Jon Fosse från Norge finns på Klaus Rothsteins topp-lista.

- Men jag vill hellre bli överraskad än bekräftad, säger Klaus Rothstein inför Svenska Akademiens offentliggörande av Nobelpristagarna i litteratur på torsdag.

Jórunn Th. Sigurðardóttir, litteraturredaktör på isländska RÚV, håller med de övriga om att Margaret Atwood kan ligga bra till för ett Nobelpris i år:

- Framför allt på grund av hennes klara analys av samtiden med en blick in i framtiden. Och för att hon med sin spännande och fantasifulla romankonst gett oss mycket att fundera på, både emotionellt och intellektuellt.

Som ett andra tänkbart namn lyfter Jórunn fram den spanska författaren Javier Marías, som enligt henne skriver en härlig prosa som går djupt in i människans själ:

- Hans lyriska och tankeväckande språk är enastående i den västliga litteraturen i dag, slår Jórunn fast.

Men mest av allt skulle Jórunn vilja se att ett av de två prisen gick till den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichie, som med både sina böcker och sina uppträdanden i offentligheten gett oss en insyn i den afrikanska kulturen av idag.

Ett symboliskt laddat pris

Också Kia Svaetichin på Svenska Yle talar sig varm för Chimamanda Ngozi Adichie:

- Hon är en rasande bra samtidsförfattare som skriver otroligt väl om Nigeria och framför allt om Biafrakriget i romanen En halv gul sol. I sina böcker sammanflätar hon kön, ras och klass, och hon lyckas ta en med på en litterär resa man aldrig glömmer. Hon anses vara sin generations främsta afrikanska författare.

I övrigt instämmer Kia i att Margaret Atwood är en het kandidat:

- Inte bara för att hon är en extremt skicklig författare, utan också för att hon fört in finrummet i den populärkulturella sfären med boken Tjänstekvinnans berättelse som blivit en hyllad tv-serie. När Kazuo Ishiguro tilldelades priset år 2017 bad han Atwood om ursäkt för att han fick priset och inte hon.

Svenska Yles Anna Dönsberg sällar sig också till dem som tror på ett pris till Margaret Atwood:

- Jag tror på Atwood, inte så mycket för att hon är aktuell i samband med en tv-serie, utan för hennes förmåga att överföra vetenskapliga fakta till skönlitteratur. Speciellt vill jag nämna hennes dystopitrilogi Oryx och Crake, Syndaflodens år och Maddadam där hon skildrat en verklighet där alla detaljer är sanna, men helheten blir isande fiktion.

Vid sidan av Atwood tror Dönsberg på författaren Ngũgĩ wa Thiong'o från Kenya, som i dag är bosatt i Kalifornien i USA:

- I sina romaner skildrar han hur den koloniala frigörelsen kräver offer och vad fängelset gör med ens sinne. Hans egen fiende var Kenyas envåldshärskare Daniel Arap Moi, men mekanismerna är allmänmänskliga.

Ngũgĩ wa Thiong'o skriver för att förändra världen och han påminner oss om att förändring ofta innebär uppoffringar och kamp.

Anna Bäck, nyhetsankare på Svenska Yle och storläsare, tror och hoppas att skandalerna som skakat Svenska Akademien kommer att synas i valet av vinnare för år 2018 och 2019:

- Jag hoppas att de vill göra en markering och dela ut prisen till två kvinnor för att visa att en ny tid har inletts. Varför inte ge det ena priset till en mer etablerad röst och det andra till en yngre och lovande som har färre böcker bakom sig?

- Eller så låter sig Akademien inte alls rubbas av skandalen och fortsätter utan att signalera några nya vindar överhuvudtaget. Hur det än går kan man tolka in ett större budskap i vinnaren än tidigare år, tror Anna Bäck.

Ifall valen faller på två kvinnliga författare tror Anna Bäck att Nobelkommittén kommer att blicka mot USA:

- Joyce Carol Oates för en lång rad av tegelstenar där hon skildrar hur våldet alltid lurar under ytan i USA, och Chimamanda Ngozi Adichie framför allt för boken Americanah och skildringen av klass, kärlek och ras i USA.

För egen del tror jag (det vill säga Marit Lindqvist, litteraturredaktör på Svenska Yle) att Margaret Atwood kan ligga bra till för just 2018 års pris om Svenska Akademien vill och vågar ge priset till en författare som i hög grad skildrat osunda maktkonstellationer och sexuella övergrepp.

Rent tematiskt skulle detta ringa in frågor som man själva tampats med inom Akademien under de senaste två åren, och därmed utgöra en starkt symboliskt laddad markering.

Men Atwood har också under hela sin författarkarriär fokuserat på frågor som kretsat kring miljö och klimat, ett tema som är mer relevant i dag än någonsin tidigare.

I likhet med Marie Lundström och Klaus Rothstein tror jag också att Joan Didion är ett namn att räkna med i detta sammanhang.

Joan Didion var en av frontfigurerna inom New Journalism och hon har kommit att sätta ribban högt för en genre som blivit allt mer populär under de senaste åren, nämligen den litterära essän.

Ett annat namn jag tror starkt på är den israeliska författaren David Grossman, som i sina verk strävat efter att överbygga konflikterna mellan Israel och Palestina.

Endast en israelisk författare har fått priset innan, då Samuel Agnon år 1966 delade priset med den tysk-svenska författaren Nelly Sachs.

Blir det någon av dessa författare som vi lyft fram här, eller blir det några helt andra som blir uppringda strax före klockan 14 (finsk tid) på torsdag när Nobelkommittén haft sitt sista möte innan offentliggörandet, och den nye ständige sekreteraren Mats Malm får äran att slå upp dörrarna i Börshuset i Gamla stan och kungöra namnen på 2018 och 2019 års pristagare?

Vem tro du på? Skriv gärna in dina förslag i kommentarsfältet!