Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Från 2019
Solveig Arle ler mot kameran.
Bildtext Solveig Arle var språkvårdarpraktikant vid Svensk presstjänst i september.
Bild: Sofia Jernström

Vi som talar svenska, danska och norska kan ofta kommunicera över språkgränserna. Men helt enkelt är det inte. Många tvekar att ens försöka och väljer i stället att tala och skriva engelska, skriver Solveig Arle i månadens språkkolumn.

Själv brukar jag tappert försöka förstå danska och norska, samtidigt som jag anstränger mig att göra min svenska tydlig och undvika finlandismer. Ändå har jag ofta lämnat ett samtal med en viss osäkerhet över vad som egentligen blev sagt. För det mesta räcker det att jag förstått i stora drag. För det mesta, men inte alltid.

Ibland hade jag gärna kunnat vara säker på att jag förstått rätt. Som då det danska lokaltåget susade förbi stationen där jag skulle av, eller då jag i sista minuten hittade rätt på Kastrups flygplats.

Mötesplats där vi säkert förstår varandra

Den danska språkvetaren Carsten Levisen talade om förståelse över de skandinaviska språkgränserna på konferensen Klaara, som ordnades i Helsingfors i slutet av september.

Levisen har en fascinerande idé om hur man utifrån språkets mest grundläggande byggstenar kunde konstruera en språklig mötesplats där vi nordbor kan vara säkra på att förstå varandra.

Tänk om vi hade en lista över de trehundra viktigaste orden på svenska, norska och danska!

I situationer där det är viktigt med en fullständig förståelse kunde vi komma överens om att använda enbart de här orden. Det här är Levisens idé i mycket korta drag, en minimal skandinaviska.

Minimalspråk för att snabbt få fram sitt budskap

Begreppet minimalspråk är inte Levisens egen uppfinning, det myntades för några år sedan av en grupp forskare som arbetar med semiotik, alltså läran om ords betydelse. Minimalspråket är tänkt att fungera som en språkets första hjälpen-låda då vi snabbt och tydligt måste nå fram med vårt budskap.

På Klaara-konferensen visade den australiske professorn Cliff Goddard exempel ur ett projekt där ett engelskt minimalspråk används i vården av nyfödda.

I projektet har man utarbetat ett formulär som hjälper personalen att bedöma om det finns problem i anknytningen mellan föräldrar och barn. Ett motsvarande dokument fanns redan tidigare, men det innehöll svåra formuleringar som kunde tolkas på olika sätt.

Efter att texten arbetats om till minimalspråk blev formuläret betydligt enklare för personalen att använda: En mening kan till exempel lyda: ”Mamman ser ofta på barnets ansikte.”

Inget skandinaviskt minimalspråk än

Minimalspråken är intressanta försök att konstruera något praktiskt och användbart utifrån abstrakta språkvetenskapliga teorier. Den engelska versionen finns och används redan, det skandinaviska minimalspråket är i dag bara en akademisk idé.

Småningom får vi förhoppningsvis se ett konkret förslag på hur det skandinaviska minimalspråket kunde se ut. Hur det sedan används är en annan fråga, men kanske anvisningar för hur man hittar rätt på en flygplats kunde vara en möjlighet? Men frågar jag mina danska medresenärer på perrongen om råd får jag nog fortsätta att försöka förstå deras vanliga språkbruk.

Solveig Arle

Språkkolumnen skrivs av språkvårdarna vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?