Tre meter – så nära bostäder får man spruta bekämpningsmedel: "De är inte farliga"
I Finland finns det inte någon lagstiftning om hur nära bebyggelse man får använda sig av bekämpningsmedel. De flesta bestämmelserna gäller hur nära vattendrag man får bespruta sina åkrar.
Daniel Cueff, borgmästare i Langouet, Frankrike utlyste i maj ett förbud på användning av bekämpningsmedel inom 150 meter från byns bostäder.
Detta efter att tester visat att bybornas urin innehöll upp till 30 gånger mer glyfosat än rekommenderat. Det rapporterar tidskriften The Connexion France.
Cueff fick försvara sitt beslut inför domstolen, som krävde att han skulle dra tillbaka förbudet.
Tre meter är acceptabelt enligt Tukes
I Finland finns det ingen lag som begränsar användning av bekämpningsmedel nära bostadsområden.
– I huvudsak anser man att tre meter till bebyggelse är acceptabelt, berättar Hanna Lindberg, överinspektör vid säkerhets- och kemikalieverket Tukes.
Lindberg berättar att det i Finland finns begränsningar i användningen av bekämpningsmedel på vissa områden såsom allmänna parker, trädgårdar, skolor och i närheten av hälsovårdsanläggningar.
– Varje EU-land har ett eget handlingsprogram för hållbar användning av växtskyddsmedel.
Tukes: Bekämpningsmedel är inte farliga
Enligt Lindberg är inte bekämpnings- och växtskyddsmedel farliga så länge de används på rätt sätt.
– Visst finns det risk att en människa som går förbi ett besprutat fält kan andas in någonting, men det är viktigt att komma ihåg att man redan har bedömt riskerna och inhalationstoxiciteten är väldigt liten.
Tukes upprätthåller ett växtskyddsmedelsregister där alla medel som är godkända i Finland finns listade. Lindberg uppskattar att det finns runt 450 stycken.
– Av dem är ungefär 2% klassificerade som giftiga eller dödliga vid inandning. Använder man dem så måste man vara noggrann med att följa föreskrifterna.
Görs noggrann riskbedömning av alla medel
Lindberg förklarar att det alltid görs en ordentlig riskbedömning av bekämpnings- och växtskyddsmedel innan de kommer ut på marknaden. Först bedöms det verksamma ämnet på EU-nivå och sedan själva växtskyddsmedlet på nationell nivå.
– Företgen som vill få ut de här produkterna måste skicka väldigt omfattande studier som utförts enligt internationellt standardiserade testmetoder.
I samband med riskbedömningen så bedömer man en potentiell exponering för de jordbrukare som använder produkten, för utomstående och för de som är fast bosatta i närområdet.
När riskbedömningen är gjord klassificerar man produkten enligt CLP-förordningen som innehåller regler för klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.
Därefter görs rekommendationer över hurudant personskydd som krävs.
– Det är viktigt att komma ihåg att alla produkter är olika och godkänns för en specifik användning. Man kan inte använda dem hur som helst.
Helst ska vindhastigheten vara under 3 m/s när man besprutar
Enligt Lindberg talar man om god besprutningspraxis, vilket till exempel betyder att man inte ska bespruta områden när det är blåsigt väder. Helst ska vindhastigheten vara under 3 m/s.
Lindberg berättar att man vid Julius Kühn-Institutet i Tyskland har gjort undersökningar kring vindavdriften av bekämpningsmedel när vinden är under 3 m/s.
– Undersökningen visar att på en meters avstånd har vindavdriften varit knappa tre procent. På tre meters avstånd var vindavdriften 0,95 procent och vid 20 meter 0,15 procent . Det minskar väldigt tydligt med stigande avstånd.
Jordbrukare får utbildning i bekämpningsmedel
David Köping har varit jordbrukare sedan 1994. Han har runt 50 hektar åker och odlar främst spannmål.
Köping berättar att man, som jordbrukare, vart femte år får utbildning i hur man använder bekämpnings- och växtskyddsmedel.
– Där får man lära sig om skyddszoner, hur besprutningen ska gå till och framför allt hur avgörande tidpunkten och väderförhållandena är.
Köping menar att man som jordbrukare inte använder bekämpningsmedel för skojs skull.
– Man använder bekämpningsmedel först när man vet att man har ett behov av att bekämpa någonting.
Köping är, precis som överinspektör Lindberg, inne på att det ska vara minimal vindhastighet när man besprutar. Gärna under 5 m/s, men helst under 3 m/s.
– Med rätt väderförhållanden blir det ingen vindavdrift. Dessutom blir det ju inte en gas av de normala medlen vi använder i Finland. Om bekämpningsmedlen var farliga, skulle inte heller jordbrukare kunna sitta i traktorn och bespruta.
Man kommer långt med sunt förnuft
Köping berättar att han inte hört om några riktlinjer över hur nära bostadsområden man får använda sig av bekämpningsmedel, men berättar att man kommer långt med sunt förnuft.
Köping tillägger att om det skulle uppstå problem så ligger felet nog hos den som planerat området.
– Om man planerar bostadsområden alldeles intill åkern, så har planeraren gjort fel. Åkern fanns nog där före bostadsområdet.
Köping menar att en skyddszon för bostadsområden i princip inte har någon större betydelse.
– Om det är tillräckligt kraftig vind så hjälper det inte med skyddszoner. Man kan göra mycket mer genom att välja rätt väderförhållanden.
Hur nära bostäder får man använda bekämpningsmedel?
' /%3E%3C/svg%3E)
