Olga Tokarczuk och Peter Handke får Nobelpris i litteratur

Den polska författaren Olga Tokarczuk får Nobelpriset i litteratur för år 2018 och den österrikiska författaren Peter Handke får priset för år 2019.

Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm kungjorde namnen på pristagarna i Börshuset i Stockholm i dag.

Olga Tokarczuk, född år 1962, är en av de mest betydande polska författarna i dag. Hon är utbildad psykolog och skriver poesi, noveller och romaner. Tokarczuk får priset för "en berättarkonst som med encyklopedisk lust beskriver gränsöverskridandet som livsform".

Tokarczuk blir den femtonde kvinnan som emottagit det prestigefyllda litteraturpriset.

Hon fick sitt genombrott med romanen Gammeltida och andra tider år 1996.

– Tokarczuks stora tema är kulturell mångfald och rörelse i berättelser som kretsar kring förflyttningar och flykt över gränser, sade Anders Olsson, ledamot i Svenska Akademien och ordförande för Nobelkommittén, i Börshuset i Stockholm.

– Hennes mest betydelsefulla verk hittills är ändå den historiska romanen Jakobsböckerna, säger Olsson.

Jakobsböckerna är en skildring om den karismatiske 1700-talssekteristen Jakob Frank, av sina anhängare utpekad som den nye messias. Olsson beskriver romanen som en "svindlande rik fresk inte bara över Franks liv utan över hela den tid han levde i."

Tokarczuk och i synnerhet Jakobsböckerna har gett upphov till en livlig debatt i Polen. Tokarczuk har fått kritik för hur hon behandlar landets förflutna, och bland högernationalister har hon stämplats som "antipolsk".

I fjol fick Tokarczuk det internationella Man Booker-priset för romanen Löparna. Nio av Tokarczuks böcker har getts ut på svenska.

Båda vinnarna har tackat ja

Enligt Anders Olsson plockades vinnarna för 2018 och 2019 från en kortlista på åtta namn som Nobelkommittén vaskat fram under våren.

Peter Handke, född 1942, får priset för "ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet".

Förutom romaner har Handke också skrivit bland annat poesi, essäer, teaterstycken och filmmanus. För den breda allmänheten är han kanske mest känd för filmen Himmel över Berlin, som han skrivit tillsammans med Wim Wenders.

– Han är en av en av samtidens mest inflytelserika diktare, säger Olsson.

Handkes mest lästa verk är Berättelse om ett liv från 1974, som handlar om hans mor och är skriven strax efter hennes självmord.

– Handke är inte minst en arvtagare till Goethe genom att utgå ifrån människans konkreta erfarenhet av omvärlden. Men det är samtidigt utgångspunkten i nuet som gör honom till en akut samtida diktare, säger Olsson.

Handke har kritiserats bland annat för att han motsatte sig Natos bombningar mot Serbien under Kosovokriget och för att han höll tal på Slobodan Miloševićs begravning.

– Det här är ett litterärt pris, inget politiskt pris. Det här är för Handkes litterära förtjänster som vi gett honom det här priset, svarar Olsson på frågan om hur kommittén ser på kritiken mot Handke.

Båda författarna har tackat ja till priset – något som man på förhand spekulerat kring på grund av krisen inom Svenska Akademien.

Peter Olsson säger att han själv ringde upp Handke.

– Peter Handke var mycket berörd, först fick han inte fram så många ord, säger Olsson, som tillägger att Handke sade att han gärna kommer till Stockholm och tar emot priset.

Prissumman är nio miljoner kronor (omkring 828 000 euro) var.

Turerna kring Svenska Akademien

I år tillkännagavs undantagsvis pristagarna både för år 2018 och för år 2019 efter att Svenska Akademien i fjol fattade beslut om att skjuta upp prisutdelningen. Som skäl angavs det minskade förtroendet för Akademien.

Under priskungörelsen i Börshuset fick Anders Olsson också svara på frågor om hur turbulensen kring Svenska Akademien påverkat arbetet med Nobelpriset.

Olsson säger att den nya Nobelkommittén med fyra ledamöter och fem externa experter har lett till att samtalen kring och arbetet med att vaska fram pristagarna har vidgats.

Krisen i Akademien startades i november 2017 av ett antal vittnesmål i kölvattnet av me too-rörelsen, då arton kvinnor sade att de blivit utsatta för bland annat sexuella trakasserier av kulturprofilen Jean-Claude Arnault. Arnault hade nära band till Akademien bland annat genom sin fru, akademiledamoten Katarina Frostenson.

Tvister om hur frågan skulle hanteras ledde till att ett antal ledamöter lämnade Akademien. Ständiga sekreteraren Sara Danius avgick, och även Frostenson lämnade Akademien.