“Vi måste stoppa den fossila industrin”: Åbobon Helena Sirén Gualinga bekämpar oljebolag i Amazonas regnskog
Hon har tillsammans med Greta Thunberg blivit omnämnd i internationella medier som ett av framtidens hopp för klimatet. Hon heter Helena Sirén Gualinga, är 17 år och går i Katedralskolan i Åbo.
Helena Sirén Gualinga har vuxit upp både i Ecuador och i Pargas.
Hon har sett vad stora olje- och gruvbolag gör mot ursprungsbefolkningar och deras marker i Amazonas regnskog och hon vill sätta stopp för dem.
"Ända sedan jag var liten har min hemby i Ecuador kämpat mot oljebolag. Det gjorde att jag också blev involverad; att försvara ursprungsbefolkningens rättigheter och miljön."
Ett hjärta i Finland - ett hjärta i Ecuador
Hennes mamma är från byn Sarayaku som finns inne i Amazonas regnskog.
Man kan enbart ta sig dit med båt eller flyg, eftersom det inte finns några vägar dit.
Många olje- och gruvbolag försöker ta sig in på våra marker. Ofta är det utan bybornas tillåtelse. Samtidigt är regeringen också ofta emot byborna. På grund av det blir det ofta mycket våldsamt.
I Pargas bodde Sirén Gualinga under sin senare barndom. Hela nian gick hon ändå i Ecuador.
Nu bor hon ensam i Åbo för att gå ut gymnasiet i Finland. Resten av hennes släktingar bor i Sverige och i Ecuador.
När hon är färdig ska hon tillbaka till Ecuador. Planen är att fortsätta med aktivismen, kanske till och med på ett ännu allvarligare plan än tidigare, berättar hon.
Många ledare och politiska personer blir förföljda och mördade. Situationen är ganska hemsk.
Hur ser det ut i din by, vilka strider för man där?
- Vår by har fått stor respekt i hela Ecuador. Orsaken är att vi 2013 vann en rättegång mot den ecuadorianska regeringen och ett oljebolag efter tio års kämpande.
Men för de andra byarna går det inte lika bra. Och fortfarande finns det ett stort intresse bland stora bolag att komma in på ursprungsbefolkningens marker, säger Sirén Gualinga.
- Min by har klarat sig från oljeexploatering men det pågår fortfarande förföljelser där.
"När jag blev äldre insåg jag vilken makt jag har genom att prata om de här problemen. Därför har jag pratat och försökt få människor att lyssna på vad som händer där. Jag försöker också få fler ungdomar inblandade så att de kan göra samma sak i sina byar".
Vill lyfta fram problemen och få människor att agera
Helena Sirén Gualinga brukar skämta att hon vuxit upp med aktivismen.
- Jag hade nog inget val, men jag skämtar alltid om det och säger att jag föddes till att göra det här. Men det är en möjlighet jag har och det borde jag därför utnyttja.
Hon har redan deltagit i många klimatprotester och samlingar för unga över hela världen. För inte så länge sedan deltog hon också i den stora klimatprotesten i USA och har börjat få uppmärksamhet internationellt.
I Åbo vet ändå bara hennes närmsta vänner om vad hon gör.
- Det är inget jag pratar om högt i skolan, även om jag har en sådan roll i Ecuador. Så i Ecuador är jag nog mycket mera aktiv än här, men så fort jag får chansen att prata om det så gör jag det nog gärna.
I min släkt och i min by i Ecuador har det ansetts som ungdomarnas roll att föra det här vidare till folk som kan lyssna
"Jag har också klimatångest", säger Sirén Gualinga, men när hon deltog i den senaste klimatprotesten i USA för någon vecka sedan fick hon framtidstro: "Så många urinvånare från både Sydamerika och resten av världen deltog. Det ger mig hopp".
"Alla kommer att påverkas till slut"
Sirén Gualinga säger att samma byar som kämpar mot olje- och gruvbolag också måste kämpa mot klimatförändringarna. Och de måste göra det redan nu.
- Det är orättvist, men det är så verkligheten ser ut.
- Så för mig har det blivit jätteviktigt att folk lyssnar på det här och börjar ta tag i problemet.
Folk som har privilegier och tillgång till en skyddad och bättre miljö, de kommer inte att vara de första som lider av klimatförändringen. Inte heller de som förstör vårt klimat kommer att lida först. Men det här är en gräns som kommer att flyttas bakåt hela tiden. Till slut kommer vi alla att påverkas av det här.
Är de mer medvetna om klimatförändringarna i din by i Ecuador än här i Finland och i Åbo?
- Vetenskapligt tror jag de inte vet lika mycket som här i Finland, men de känner absolut av förändringarna. Speciellt äldre har påpekat att det är något som håller på att hända.
"Där jag bor har mina morföräldrar berättat att de tidigare hade översvämningar vart tjugonde år. Nu är de varje år, tre till fyra gånger per år. Isarna och snön håller också på att smälta uppe på bergen. Det är jättehemskt. Min by bor nära en flod och vi har våra odlingar och hus nära floden. När översvämningarna kommer täcker det allt. Och då kommer också sjukdomar och annat hemskt. Sådana här saker börjar märkas."
Brinner också för att bevara urinvånarnas kultur
Sirén Gualinga pratar svenska, engelska, spanska och kichwa.
Kichwa är både namnet på ursprungsfolket där hon bor och språket de talar.
I byn talar alla det språket, men utanför har Sirén Gualinga märkt att många glömt bort språket.
- De hade fått industrier och vägar och annat som vi inte har i vår by. Då märker man att skillnaden är jättestor. Vissa generationer har slutat prata språket helt, medan andra bara pratar några få ord. Det kändes jättehemskt att se.
Att ha det här språket betyder jättemycket. Det är en stark kontakt till de äldre och till kunskap. Men juridiskt är det också viktigt. Om vi tappar vårt språk och vår kultur tappar vi rätten som urfolk, och då skulle vi inte mera kunna säga åt bolagen att de inte får komma in på våra marker, för då är vi inget urfolk mera.
Därför har Sirén Gualinga besökt skolor och pratat om vikten att bevara ursprungsspråken.
- Det blev en kamp för min kultur och för mitt miljöintresse. Och reaktionen har varit ganska rolig, eftersom de först är helt förvånande att någon i vår ålder kan prata det här språket. Efter ett tag börjar de ändå själva prata det och fundera kring varför de tappat språket. Många gånger är det på grund av rasism och stigma över att vara urfolk.
Storasystern såg våldet komma till byn
Helena Sirén Gualinga är inte den enda i familjen som är aktiv med miljörättsfrågor.
Hennes syster Nina Gualinga var den som började det hela, berättar hon.
- Hon såg hela den här processen när de kom dit och ville börja borra olja. Hon såg allt det här våldet som min by, min släkt och min familj fick utstå.
Just nu är systern aktiv i en organisation som hon har grundat, där 200 kvinnor lär sig att göra smycken från orterna.
- Målet är att det ska finnas ett alternativ till de här industrierna. Ett som också är hållbart, så att kvinnorna fortfarande kan stöda sina barns skolgång. Organisationen delar också bland annat ut stipendier åt ungdomarna.
Sirén Gualingas mamma Noemi Gualinga är också aktiv miljökämpe. Hon är ledare för kvinnorna i byn, berättar Sirén Gualinga.
- Resten av familjen håller nog också på med sådant här.
Sirén Gualinga berättar också att hennes morbror just nu håller på med en dokumentär om hennes hemby, där hon är huvudpersonen.
"Vi måste stoppa den fossila bränsleindustrin"
På ett individuellt plan säger Sirén Gualinga att man kan påverka genom att minska sin konsumtion och vara medveten om hur ens agerande påverkar klimatet.
- På en politisk nivå måste vi pressa politiker. Politiker måste stoppa den fossila bränsleindustrin som bidrar mest till klimatförändringarna. Vi måste börja byta till något hållbarare och överge den industrin, och det nu.
' /%3E%3C/svg%3E)
