Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Abiy Ahmed får Nobels fredspris för sina insatser att uppnå fred mellan Etiopien och Eritrea

Från 2019
Uppdaterad 11.10.2019 14:44.
Kortklipp Svenska Yle live: Nobels fredspris - Spela upp på Arenan

Nobels fredspris går i år till Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed Ali, meddelar Norska Nobelkommittén vid sin presskonferens. Årets fredspris är det 100:e som delas ut.

Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen förkunnade 43-åriga Abiy Ahmed Ali som vinnare i direktsändning i Oslo.

Han får priset för ”sitt arbete för att uppnå fred och internationellt samarbete, och särskilt för sitt avgörande initiativ för att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea”.

– Abyi Ahmed har initierat viktiga reformer som ger många medborgare hopp om ett bättre liv och en bättre framtid, sade Reiss-Andersen under presskonferensen.

– Den Norska Nobelkommittén hoppas att fredsavtalet kommer att medföra en positiv förändring för folket i Etiopien och Eritrea.

I motiveringen till fredspriset sa Norska Nobelkommittén att priset också är avsett till alla andra parter som arbetar för fred och försoning i Etiopien och nordöstra afrikanska regioner.

Nobelkommittén erkände det fortfarande förekommer spänningar bland de olika folkgrupperna i Etiopien. Det uppskattas att upp till tre miljoner etiopier lever som flyktingar i landet.

Gällande kritiken om att priset delas ut för tidigt, säger Nobelkommittén att Ahmed förtjänar erkännande och uppmuntran för sitt fredsarbete.

Initierade fredsavtalet mellan Etiopien och Eritrea

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed har fått Nobels fredspris för att han initierade fredsavtalet mellan Etiopien och Eritrea.

De forna ärkefienderna Etiopien och Eritrea slöt ett historiskt fredsavtal förra året. Fredsavtalet satte stopp för en drygt 20 år lång gränskonflikt.

Ahmed har hyllats för att på kort tid, genom kompromisser och handräckning, få till stånd ett fredsavtal.

Han har också inlett fredsuppgörelser med rebellgrupper, inlett demokratiska reformer, släppt politiska fångar och kämpat för olika etniska minoriteter i Etiopien.

Under sitt första år vid makten hanterade Ahmed kuppförsök, återupptagen gerillaverksamhet och en mängd etniskt präglade konflikter som tvingade över 1 miljon människor att lämna sina hem, skriver Nationalencyklopedin.

Ahmed har varit premiärminister i Etiopien sedan april 2018 och är Afrikas yngste ledare.

Eritreas president Isaias Afwerki och Etiopiens Abiy Ahmed.
Bildtext Abiy Ahmed och Eritreas president Iasias Afewerki firar återöppnande av den eritreanska ambassaden i Etiopien 2018.

Utrikesminister Haavisto: Beslutet var absolut rätt

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) har varit djupt involverad i fredsprocessen i Eritrea och har träffat Abiy Ahmed Ali tre gånger under sommaren och hösten.

Hur kommenterar du pristagaren?

– Beslutet att ge Nobels fredspris till Etiopiens premiärminister Abiy var absolut det rätta beslutet.

Enligt Haavisto är Abiy Ahmed Ali mannen bakom det att Etiopien har öppnat sig utåt, att relationerna till Eritrea har blivit bättre och framför allt var han arkitekten bakom fredsprocessen i Sudan.

– Han stödde från början de demonstranter som samlades på gatorna och krävde förändring. Sedan stödde han hela den fredsprocess där arméns representanter och folket i somras kom överens om en tillfällig ledning.

Pekka Haavisto hallitusinfossa
Bildtext Utrikesminister Pekka Haavisto har varit djupt involverad i fredsförhandlingarna mellan Etiopien och Egypten.
Bild: Pekka Tynell / Yle

Pekka Haavisto besökte Sudans huvudstad Khartoum i höstas. Då Etiopiens premiärminister höll tal fick han enligt Haavisto rungande applåder.

– Han är otroligt dynamisk och hör till en yngre generation av afrikanska ledare som har gjort mycket. Om man tänker på förändringsprocessen i Afrikas stora länder Etiopien och Sudan så förändras Afrika verkligen genom honom.

Enligt Pekka Haavisto är utmaningen i området att stabilisera läget i området på längre sikt.

Laura Lodenius vid Fredsförbundet: Ett klassiskt pris

Laura Lodenius, verksamhetsledare för Finlands fredsförbund, är nöjd med pristagaren och konstaterar att det den här gången blev ett klassiskt fredspris.

– Det handlar ju om en lång och besvärlig konflikt, och det här valet av pristagare visar att man lagt märke till någon som har ansträngt sig för fred i en långvarig, frusen konflikt, säger Lodenius.

Bild på Laura Lodenius som är verksamhetsledare för Fredsförbundet. Hon har långt ljust hår och en blå blus på sig.
Bildtext Laura Lodenius är nöjd med pristagaren.
Bild: Jari Kovalainen / Yle

Lodenius konstaterar att en belöning för den här typen av fredsprocess kan ses som ett ganska klassiskt fredspris.

– Det är förstås lite annorlunda då priset går till till en premiärminister. Det handlar om en aktör som redan har status på ett sätt, och då är det inte ett aktivistpris.

Hon konstaterar att fredsorganisationerna själva ofta nominerar gräsrotsaktivism och organisationer.

– Men en fredsprocess i en konkret regional konflikt där man länge sökt fred är ju en viktig sak.

301 kandidater

Det fanns 301 kandidater till årets fredspris, varav 223 individer och 78 organisationer.

Pristagaren får en prissumma på nio miljoner kronor (ca. 880 000 euro).

Nobels fredspris utses, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska Stortinget.

Den yngsta Nobels fredspristagaren är Malala Yousafzai som var 17 år när hon tog emot priset år 2014. Äldst var Joseph Rotblat som var 87 år när han fick priset 1995.

Prisceremonin äger rum i Oslo den 10 december.

Svenska Yle live: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed Ali fick Nobels fredspris - Spela upp på Arenan

Nobels fredspristagare genom tiderna