Familjeenheten i Pargas överstiger budgeten med en miljon, men det finns tilltro till framtiden

Då Sami Salmivirta tillträdde sin tjänst som socialsekreterare för ett och ett halvt år sedan var läget inom barnskyddet i Pargas kritiskt.

Staden hade blivit prickad av Regionförvaltningsverket för allvarliga brister inom barnskyddet och flera i personalen hade sagt upp sig.

- Där vi befann oss då fanns det bara en riktning att ta och det var uppåt. Vi har gjort flera rätta och positiva saker sedan dess, men mycket arbete återstår ännu. Men jag har en tilltro till det vi gör här och jag är övertygad om att vi är på rätt väg.

Personalen är fulltalig igen, men läget är ännu svårt. Enligt en färsk prognos förutspås familjeenheten överskrida årets budget med en miljon euro under detta år. Redan nu har man gjort slut på årets pengar.

Även om klienterna blir färre, kommer inte arbetsmängden att minska

Inom barnskyddet finns just nu 95 klienter, berättar Salmivirta och av dem är 24-25 i fostervård. Siffran är något lägre än då han tillträdde och den kommer sannolikt att sjunka ytterligare. Inom ramen för socialvårdslagens tjänster finns cirka 170 klienter för tillfället. Men siffror är inte allt, påpekar Salmivirta.

- De familjer som blir kvar inom barnskyddet är ännu mer utmanande fall än tidigare och kräver ännu mer av oss anställda. Så trots att antalet kanske sjunker, så ser jag att arbetsmängden kommer att öka.

Det är den stora andelen köptjänster som staden varit tvungen att ta till som orsakat överskridningen i budgeten. Andelen vårddygn utanför hemmet har stigit kraftigt, med 1 800, sedan förra årets nivå och därutöver har man varit tvungen att köpa in stödpersonsverksamhet, familjearbete och bedömningar av föräldraskap och familjerehabilitering för att klara av arbetsbördan.

De turbulenta åren syns ännu inom barnskyddet

Från politikerhåll har man inte alls varit överraskad över att barnskyddet ännu tampas med utmaningar. För tillfället går man i social- och hälsovårdsnämnden igenom årets ekonomi och försöker göra upp en realistisk plan för nästa års budget.

Merja Fredriksson, som leder social- och hälsovårdsnämnden säger att man försöker ta lärdom av förra året, också i nämnden.

- Förra året var ingen av oss riktigt kunnig i att göra budgetar. Vi hade ju de här turbulenta åren bakom oss och största delen av de anställda saknades från det riktiga barnskyddsarbetet. Vi hade levt flera år så att lönekostnaderna hade varit väldigt låga.

- Men vår uppgift i nämnden är att göra upp realistiska budgetar. Annars är i vi samma situation igen nästa år.

I nämnden är man till stor del enig om att den nuvarande situationen beror på de senaste årens turbulens inom barnskyddet.

- Överskridningen beror på att vi så länge haft den situationen att det inte funnits tillräckligt med socialarbetare inom barnskyddet. Och nu då vi fått anställda så har man kunnat agera och ta hand om klienter på ett bättre sätt. Och då ser jag att varje cent behövts, resonerar Mika Wallin, som representerar de Gröna i social- och hälsovårdsnämnden.

Merja Fredriksson håller med.

- Det är klart att det kostar i början eftersom man inte har kunnat göra det här förebyggande arbetet på flera år.

Mikaela Luoma påpekar också att allt är lagstadgat, så rörelseutrymmet är inte så stort för politikerna att agera.

- Vi följer ju upp läget förstås. Men vi litar på tjänstemannen. Vi försöker finnas som stöd, men allt har sin prislapp, det är bara så. Man kan ju bevisa det i siffror att behovet har ökat.

Mer verksamhet i egen regi behövs

Målsättningen är ändå att minska på köptjänsterna, intygar Sami Salmivirta.

- Kommunens egna tjänster måste vara på en tillräcklig och vettig nivå så att vi kan fungera kostnadseffektivt.

Det här vinner också gehör hos politikerna i social- och hälsovårdsnämnden som sitter med och planerar nästa års budget, bland annat hos Mikaela Luoma som representerar SDP i social- och hälsovårdsnämnden.

- Vi anser i vårt parti att barnskyddet måste skötas, det kan inte bara lämnas utan vi måste ta hand om det. Vi har sparat så mycket på det förebyggande arbetet att det här är resultatet. Vi tycker också att det skulle borde skötas i egen regi. Det skulle vara mer ekonomiskt och vi skulle ha bättre koll på läget. Köptjänsterna är dyra

Mer nätverksöverskridande arbete efterlyses

Lösningar finns att ta till, tror politikerna, men stora förändringar är inget man gör i en handvändning inom barnskyddet.

- Genom att söka nya verksamhetsmodeller kommer vi säkert att hitta sätt att göra inbesparingar. Men det kommer också att kräva lite tid, eftersom hela enhetens anställda är nya. Det går inte att vända kälken i ett ögonblick, säger Mika Wallin.

- Barnskyddet och familjeenheten kan inte ensamma lösa problemet. Det här är ett problem som kräver åtgärder från hela organisationen. Hur resten av organisationen fungerar reflekteras hos oss. Då det kommer till barnfamiljers välmående, så skulle jag hoppas på en mentalitet och tanke av att det är hela byn som uppfostrar ett barn.

Också politikerna Merja Fredriksson, Mika Wallin och Mikaela Luoma är överens om att läget inom barnskyddet skulle stärkas genom ett nätverksarbete över nämnd- och sektorgränser.

Genom ett aktivare samarbete kan man arbeta förebyggande.

- Som det har kommit fram i diskussionerna så borde man få stadens avdelningar mera med i det här arbetet. Ungdomarna, barnskyddet, familjetjänsterna, de är ju många olika områden som borde vara med från rådgivningen, skolan, ungdomsarbetet, kulturarbetet. Allra sista steget i det här så är ju sedan det att man hamnar i stora svårigheter och hamnar in i barnskyddet och familjetjänster, säger SFP:s Merja Fredriksson.

- Det förebyggande arbetet, det måste börja från mödrarådgivningen till dagis och skolan. Det behövs mera samarbete mellan enheterna, säger SDP:s Mikaela Luoma.

- Till exempel på skolsidan så har man ju med samma grupp av människor att göra. Kanske man där kunde göra sådant samarbete som kunde vara till nytta, också ekonomiskt, genom att erbjuda tjänster på ett ställe, föreslår De grönas Mika Wallin.

Nytänkande behövs

Sami Salmivirta vill gärna tänka nytt också då det gäller konkreta åtgärder.

- Det kunde starta från att man slår fast hemkomsttider för barnen, enligt modellen på Island. Eller kunde man ge barnen mer vettiga aktivitetsalternativ genom att ändra på idrottsanläggningarnas öppettider, att man inte behöva supa och härja runt byn och göra illa.

I nästa års budget försöker man få med ett bredare tänkande kring barnskyddet. Det finns planer på att anställa socialhandledare och familjearbetare.

En del av dem skulle placeras i familjeenheten och en del i Familjehuset Ankaret, berättar Salmivirta.

- Vi vill öka på familjeenhetens egen service, samtidigt som vi arbetar förebyggande, så att vi skulle slippa producera dessa tjänster och behovet inte skulle uppstå.