Bristfällig tillgänglighet på hundratals viktiga webbplatser, men nästa år måste det vara fixat – “Jättebra, för man kan inte alltid räkna med att få surfhjälp"

Nästa år ska de flesta viktiga webbplatser vara tillgängliga för så gott som alla, enligt en ny lag. Vi har testat många av de webbplatser som berörs av förändringen. Resultatet visar allmänt att det finns mycket som måste förbättras. Se hur de sajter du använder klarar sig.

Helsingforsbon Emma Rasela har varit blind sedan födseln. När hon surfar på nätet läser datorn upp innehållet. Men att hitta fram till rätt ställe på en webbplats är ofta en utmaning.

– Det finns ofta för många länkar. Man måste själv komma fram till om det man letar efter finns bakom en viss länk. Det är lite råddigt, säger hon.

Datorn kan inte heller alltid kan läsa upp det som står på sidan, till exempel om texten på en sida är en bild.

Men det ska bli lättare för henne och alla andra i samhället att ta till sig innehållet på viktiga webbsidor.

Ett EU-direktiv kräver att offentliga och samhällsviktiga webbsidor ska vara tillgängliga för alla om cirka ett år.

– Man främjar jämlikhet i det digitala samhället genom att följa tillgänglighetskraven och vi vill ju att alla ska kunna ta del av de digitala tjänsterna, säger överinspektören Viena Rainio på Regionförvaltningsverket.

Hon säger att lagen främst beaktar personer med funktionsnedsättning.

– Men också äldre personer och alla av oss har ju nytta av tillgängliga webbsajter. Ibland kan det vara så att man använder nån tjänst i klart solsken och då det bra att man har tagit hänsyn till tillgängligheten för då funkar det bra för oss alla, säger Rainio.

Tillgänglighetsproblem är i nuläget vanliga på många sajter.

– Ett vanligt fel kan vara att man inte har tillräckliga kontraster mellan bakgrund och text och då är det svårt för vissa personer att urskilja innehållet. Ett annat vanligt fel kan vara det att man saknar beskrivande text till bilder och fotografier.

Vi testade tillgängligheten på närmare 400 sajter

Svenska Yle har kört ett maskinellt test på hundratals sidor som så småningom måste bli tillgängliga, med hjälp av Googles verktyg Lighthouse.

Testet visar att en del sidor mycket väl lever upp till kraven redan nu medan de flesta har en hel del att fixa.

Om en webbplats inte får fulla poäng i testet så vet man att den inte uppfyller kraven.

Men också en sida som får det bästa resultatet, nämligen 100 poäng av 100, kan fortfarande behöva förbättras på vissa punkter. Det gäller till exempel för myndigheten Traficom. I ett tillgänglighetsuttalande gjort av en tredje part listas flera förändringar som myndigheten ännu behöver göra på sin sajt.

– Man kan definitivt inte till hundra procent lita på att automatisk eller maskinell testning skulle hitta alla tillgänglighetsproblem på en sajt, säger Rainio på Regionförvaltningsverket.

I tabellen kan du se hur webbplatserna klarade sig i testet. Du kan filtrera på företag, kommuner eller statliga myndigheter och enligt högst eller lägst poäng. Poängen gäller webbplatsernas startsidor.

I testet får den statliga myndigheten Traficom samt Cybersäkerhetscentret fulla tillgänglighetspoäng, liksom också sajten Suomi.fi, en statlig sajt där man kan uträtta en hel del ärenden digitalt.

Också kommunerna Esbo, Lumparland, Sund, Hartola och Kinnula får 100 poäng av 100 möjliga.

I allmänhet ligger ändå kommunerna relativt lågt på listan. Kommunerna får medeltalet 76,7 i den maskinella granskningen, vilket är sämre än vitsorden för företagen (85,6) och statliga myndigheter (87).

– Vi har ju väldigt många kommuner i Finland, både stora och mindre. Det känns rimligt att kommunerna kanske har lite lägre medeltal, kommenterar överinspektör Viena Rainio.

Rasela testar några sajter

I vårt test fick Danske bank sämst resultat av bankerna. För att se om det stämmer i praktiken så bad vi Emma Rasela pröva.

Hon letar fram adressen till Danske banks och Handelsbankens närmaste kontor, på deras webbsidor.

Det visar sig vara omöjligt på Danske banks webbplats för den är enligt Rasela för svår att hitta fram på.

Rasela påpekar dessutom att Skatteförvaltningens webbplats är mycket rörig, liksom också Försvarsministeriets.

I vårt maskinella test får Försvarsministeriets sajt ett dåligt resultat, medan Skatteförvaltningens sajt däremot får ett bra resultat.

Hon surfar också in på ett par kommunsidor hon inte har varit inne på tidigare – bland annat Saltviks kommun på Åland. Jag ber henne hitta fram till när biblioteket är öppet på tisdagar.

Hon hittar relativt lätt bibliotekssidan men öppethållningstiderna är inne i en tabell. Först hittar hon inga öppethållningstider alls och sedan blir det svårt att veta varför det anges två olika tider.

– Hur ska man tolka det här? Ja, det är nog svårt att säga, konstaterar hon.

Jag nämner att svaret finns högre upp på sidan. Där förekommer ett par ord.

– Sommaröppet. Vinteröppet. Betyder det att sommaröppet är från 10 till 14 då, och vinteröppet är från 8.30 till 14?

Det är just det det betyder.

– Okej. Men det här är ju jätteråddigt, konstaterar hon.

Rasela nämner att det också har stor betydelse hurdana hjälpmedel en person med synnedsättning har. Om de är äldre så kanske de inte fungerar lika väl med moderna webbsidor.

Hon påpekar dessutom att det finns skillnader mellan olika skärmläsare – vissa sidor fungerar bättre med vissa skärmläsare.

Regionförvaltningsverket kommer att använda sig av både en maskinell och manuell granskning när man börjar övervaka sajterna nästa år. Under de första två åren planerar myndigheten att granska 185 sajter maskinellt och 20 stycken mer ingående.

Myndigheten kommer att påtala de brister som de upptäcker och kräva att de åtgärdas. Om problemen inte åtgärdas kan det bli aktuellt att kräva vite.

Jag tycker att det är jättebra, för personer med synnedsättning har också rätt att använda de här sidorna.

Emma Rasela.

Emma Rasela är glad över att det ska bli lättare för personer med synnedsättning att använda webben.

– Jag tycker att det är jättebra, för vi har också rätt att använda de här sidorna. Man kan inte räkna med att alla har någon som hjälper till med det.

För henne själv kommer det att innebära mer frihet i vardagen och att hon bättre kan värna om sitt privatliv.

Också den här webbplatsen ska bli mer tillgänglig

Yle omfattas inte av webbtillgänglighetsdirektivet men bolaget försöker ändå leva upp till det.

Finska Yles första sida har till exempel vitsordet 94 av 100, medan Svenska Yles första sida har vitsordet 100 av 100, enligt Lighthouse-verktygets riktgivande granskning.

– Vår grundtanke är att sätta tillgängligheten i fokus och erbjuda en anpassad användarupplevelse oberoende av användningssätt, säger Mårten Seiplax, som är produktägare för den tekniska plattformen på Svenska.yle.fi.

Seiplax tillägger att användarnas olika sätt att ta till sig Yles innehåll håller på att bli mer splittrat, vilket gör att det arbete bolaget gör för tillgängligheten också kan möjliggöra nya tjänster såsom röststyrning.

– Väldigt många tjänster är beroende av att en maskin kan förstå innehållet och det går ofta hand i hand med att tjänsten är tillgänglig.

Artikeln uppdaterad kl. 09.01 med ett tillägg om att poängsättningen gäller webbplatsernas startsidor.

Bristfällig tillgänglighet på hundratals viktiga webbplatser, men nästa år måste det vara fixat

6:15

Uppdaterad 27.10.2019 kl. 09.50: En länk till Traficoms tillgänglighetsutlåtande lades till.